Gör hon så att det blir synd om henne?

[Hella]

Vendela har ,smygande succesivt sovit sämre sista två mån, från strax efter hon fyllde året
Eftersom hon alltid vaknar med ett gallskrik,så ansåg till en början att det måste vara mardrömmar.DEt var bara nån gång då och då. Så vi rusade in och la till rätta. Det fungerade så bra i början att vi inte såg det som ett problem. MEN nu vaknas det runt sex gånger per natt... Kan ju inte vara nyttigt för henne!
Kan det vara så att hon helt enkelt la sig till med vanan att hon "måste" ha ett tillrättaläggande för att kunna somna om?
Hon somnar alltid om på en gång om man kommer direkt. Dröjer man det minsta så reser hon sig och kastar ut sin "oumbärliga" kanin. Så står hon där hon kastat ut den och gråter. Väntar man ytterligare (alltså bara ramsar) så brukar pyamasen ligga på golvet och hon är ännu mer hysterisk. Varför gör hon så?
Ser hon med flit till att hon behöver oss för att somna om? Förstår hon konsekvensen av sina handlingar? Hon är nu 14mån.
Nya planen är att vi struntar i om hon så kastar ur allt i hela sängen,och fixar till när hon sen somnat om. Vad tycker ni?? Behöver få höra om detta är rätt INNAN vi kör på vår nya taktik. Vill ju inte släppa in några såna där vargar

[annawahlgren]

Hon gör som ni lärt henne. Hon tror att det ska vara så

Med trafiken och tillrättaläggandena etablerade ni ett mönster för hur det går till när man sover respektive somnar om. Hon behövde inte klara av den saken själv och tror därför att hon inte heller kan, utan att era ingripanden måste till.

Det är inte så att hon ligger och planerar hur ni ska tycka synd om henne

Så bryt mönstret. Hon kommer inte att göra det åt er - det är ni som är/ ska vara hennes ledare och hjälpare, inte hon er

Men glöm inte målet i sikte: HON ska ha lugna, sköna, sammanhängande nätter där hon kännersig fredad för vargen och trygg i sig själv. Det är för hennes skull och för att ni vill henne väl. Det är inte för att ni ska sätta stopp för ett beteende NI inte gillar. Vi talar inte maktkamp här, utan ett synnerligen vändligt och kärleksfullt guidande till bättre vanor och erfarenheter än dem ni i missriktad välvilja präntat in hos henne.

[Hella]

Ok,Tack! Det behövde jag få höra
Och det är ingen maktkamp,i de banorna har ingen av oss tänkt. Vi är bara förbryllade,efersom beteendet med den utslängda kaninen påminner mer om en treårings beteende. Det är därför vi gång på gång gått in och gett henne den. Vi har inte ansett hon kunnat resonera alls om det hela utan bara gjort det ändå. Men varför har vi inte kunnat komma underfund med.
Vi kör på inatt med pangramsa och madrass utanför hennes dörr.
Hon kräks tyvärr väldigt lätt så risken är stor att hon kommer göra det inatt. Ska vi gå in och byta lakan då eller ska vi strunta i det också? Jag vet hur förskräckligt det måste låta,skrika tills man kräks ,men hon kräks verkligen lätt och ofta.....

[Hella]

Så var första natten avklarad,och det gick faktiskt bra
Vi beslöt att hon skulle få sova med dörren öppen ,på så vis kunde jag fixa i köket,eller sitta och läsa vid köksbordet och hon kunde se mig om hon skulle resa sig upp. Kaninen band vi fast och pyamasen satte vi på bakvänt så behövde vi inte oroa oss för det iaf
Det började redan när nattslurken var slut. Hysteriskt skrik och sen upp och ställa sig vid fotändan (hon har inte spjälor där,så för att kunna se ut till köket så måste hon resa på sig). Tystnade omedelbart när hon såg mig. Sen står hon i kanske fem min och gnager på sängkanten därefter lägger hon sig ner,ligger och smågnäller ett tag. Jag ramsar så fort hon tystnar. Det bli tyst.
Nästa gång samma sak,högt skrik och reser sig upp,men lägger sig denna gång direkt igen. Jag sitter och läser nu,och ser henne i ögonvrån. Inte så mycket som ett gnäll. Jag bekräftelseramsar. Tredje gången vaknar hon med gnäll,inte hysteriskt skrik.
Hon hinner knappt upp med ögonen över sängkanten föränns hon ligger igen Jag bekräftelseramsar. Sista gången hon vaknar är klockan tolv, då sitter jag i rummet brevid och kollar på TV. Därför ramsar jag direkt när jag hör henne gnälla men sitter kvar vid TVn. Hon frågar ett par gånger till och jag svarar. Sen går jag och lägger mig och har hon vaknat efter det så är det inget jag hört iaf. Väckte i vanlig ordning vid sju. Prövat nu ikväll att ha dörren på glänt istället för stängd. Hon har frågat en del nu efter vällingen,och det tog väl lite längre tid än igår men nu sover hon igen ,och då har hon inte sett mig utan bara hört. Jag vet att detta med öppen dörr inte är standard förfarande,men vi beslöt oss ändå för att köra på det eftersom skriken tidigare varit riktigt hysteriska. och i normala fall hade det varit självklart med buffning eller solfjäder. Men eftersom vi fastnade i just det så tyckte vi att detta var en bra mellan väg.

[annawahlgren]

Snyggt jobbat Pris och beröm

Och håller du ställningarna

[Hella]

OJ,OJ,OJ! har det redan gått två veckor?!? Vi har INTE kommit vidare!
Stängde succesivt hennes dörr,en bit för var kväll, tills den var stängd som den ska. Hon har gått tillbaka till att skrika hysteriskt vid varje uppvaknande!
Gör som Mammut berättat att hon gör. Ramsar högt fyra gånger var gång hon vaknar och väntar sen tills hon slutat skrika. (Detta kan ta uppemot en kvart)
Bekräftelseramsar när hon tystnat,det kan jag få göra några gånger innan det blir helt tyst.
Nu är vi tillbaks där vi började med åtta uppvaknanden per natt!!!!
Skillnaden nu är att det tar längre tid för henne att somna om för att jag vare sig går in längre eller ramsar som en galning utnaför dörren,Vi ville ju inte fastna i DET också....
Så om någon har nåt tips så är det mer än välkommet! Vendela har totalt förlorat både aptiten och humöret dagtid,stackars liten! Vi känner oss som världens hemskaste föräldrar som inte lyckas hjälpa henne

[Hella]

Vi är verkligen FÖRBRYLLADE! Hon har ju visat och visar att hon kan somna om själv när hon vaknar.... Men varför upprepas då hela proceduren? Om hon har somnat om och ändå var lugn när hon somnade,Varför vaknar man då hysteriskt sju gånger till den natten? Jag menar, VAD är det som väcker henne överhuvudtaget? Det kan väl inte rimligtvis vara mardrömmar VARJE gång?!?!
Ett barn har väl som vi vuxna något som heter djupsömn???
Visst har hon fått både nån ny tand och varit förkyld under denna period av usel nattsömn,men detta är så konstant. Dessutom har vi faktiskt bjussat på Alvedon nån gång och inte har hon sovit bättre för det så ont har hon inte.
Ok,det här var mest svammel och tankar,men det behövdes just nu.....
Och ställningarna håller vi(ok, mest jag...) Jag är envis som en åsna och outröttlig som en gnu! Gör jag något så görs det ordentligt,och det ges inte upp!

[annawahlgren]

Gå tillbaka till ditt inlägg av den 30 november. Det är så du/ni ska göra. Det är så man bedriver en minikur för lite äldre barn.

"Jag är envis som en åsna och outröttlig som en gnu! Gör jag något så görs det ordentligt", skriver du, men där får du bakläxa. Det här har du inte alls gjort ordentligt, och ditt tålamod ter sig tämligen obefintligt

Du/ni skulle ha genomfört minikuren, snyggt och prydligt; i stället ändrade ni på saker hit och dit - varför ska dörren vara stängd, t ex . och trafikerade något våldsamt. "Skillnaden nu är att det tar längre tid för henne att somna om för att jag vare sig går in längre eller ramsar som en galning utanför dörren." Här ska varken gås in eller ramsas "som en galning". Här ska betryggas.

Attityden av självklarhet - som verkligen är lugn och betryggande och som bygger på LEDNING - har du offrat för att lägga ansvaret på henne: "Hon har ju visat och visar att hon kan somna om själv när hon vaknar.... Men varför upprepas då hela proceduren? Om hon har somnat om och ändå var lugn när hon somnade,Varför vaknar man då hysteriskt sju gånger till den natten? Jag menar, VAD är det som väcker henne överhuvudtaget?"

Ni är förbryllade, men hon är så förvirrad som en liten människa kan bli.- Inte hysterisk, tack - gödsla inte med det ordet (heller) - men megaförvirrad.

Skärpning nu Den här cirkusen och den här trista attityden är verkligen inte snällt mot henne. Det är din och er uppgift att kunna lugna ert lilla barn så betryggande att hon verkligen känner sig fredad för vargen och kan och vågar sova lugnt, och med nöje därtill.

Och det nöjet ska ha sin storstilade start innan läggning med riktigt rejäla skratt-till-go'nattet.

Och ett lika jublande trevligt återseende på morgonen.

Möjligen tror du att du/ni kan ställa krav på er lilla flicka - modell "hon borde veta bättre" - men det kan ni inte. Det är bara hon som kan ställa krav på er. Bara hon som har den rätten.

Ansvaret är ert.

Bäst vore om ni läste Sova hela natten Läste och förstod.

[Hella]

Mitt tålamod ter sig obefintligt?!?
jag har hört föräldrar som gång på gång fått order att "backa"
Att inte fastna i ramsan. Att inte fastna i buffnig (eller i tillrättaläggande,som vi gjorde) "H*n vet vad som gäller nu" är en standardkommentar när kuren drar ut på tiden. Så varför är det annorlunda i vårat fall?
Lägger ansvaret på henne?!? jag fann det inte speciellt jobbigt att vare sig gå in till henne om nätterna eller sitta uppe halva natten och läsa utanför hennes dörr för att hon skulle se mig när jag vaknade. Det är för HENNES skull jag nu ramsar från min säng i rumet brevid. Med hur trygg röst som helst!
Det är här på detta forum jag lärt mig att det är så man ska göra!
Förstår inte vad du blir så upprörd och arg på!
Och om jag nu gjorde så rätt från början så visst,då kan jag väl sova utanför hennes dörr i fortsättningen,med dörren öppen! Vad är det för vits att ge en massa skäll för hur inkompetent jag är om du sen inte kan komma med en konstuktiv lösning!Jag trodde jag var outtröttlig,men jag hade fel,du har just tröttat ut mig enormt. Grattis!

[annawahlgren]

Tråkigt att du går i sådan försvarsställning. Vi får ju inte glömma vad det handlar om.¨Barnet sover inte bättre. Ingenting bra har hänt. Ni har inte kommit vidare. Ni är tillbaks där ni blrjade, med åtta uppvaknanden per natt. Skriver du.

Vad vill du att jag ska säga Att allt är bra

Det är det inte. Ändra det Du KAN.