Hejsan,
Vår förstfödda dotter är nu 3.5 år. Hon har alltid ätit allt. Och mycket. Och gärna. Sen en tid tillbaka (flera månader) så är det frustration vid varje mål. Morgnarna går hyfsat bra dock. Havregrynsgröt och mjölk. Men lunch och middag... hon ser sur och trulig ut när maten ställs fram. Vi serverar maträtter som hon ätit förut utan problem. Vi har serverat hennes favoritmat. Vi har också provat att vid ett eller två tillfällen att fråga henne vad hon vill ha till middag, och serverat det (samma motvilja att äta dock), och vi har inte låtit henne välja någon mer gång utan serverar istället allt vi normalt serverat, och varierat. Hon kan få äta enbart t.ex. potatis, smör och majs om hon vägrar det andra som står på bordet. Men nu har det eskalerat och hon vill inte äta nåt annat än smörgåsar. Nu under jul- och nyårshelgerna har det varit mycket besök hit och dit. Hon VRÄKER i sig kakor och även godis om det bjuds. Och smörgåsar. Mellan målen har vi slutat att erbjuda annat än vatten, för att se om hon blir hungrig och vill äta. Men det fallierar ju då hon är hos dagmamman (9-14, tre dagar i veckan). Där är hon också petig men äter till slut när hon ser de andra barnen äta. Men allt tar en EVIGHET.
Jag tycker att hon är blek. Hon har på senare tid klagat över blåsor i munnen, då äter hon såklart ännu sämre. Får hon blåsor för att hon är svag? Ibland blir jag irriterad när hon inte äter, ibland kan jag hålla mig och låtsas som ingenting. Men det är så trist när hon är tjurig och grinar lätt för ingenting när vi får lekkompisar hem. Förmodligen för att hon inte äter?! Vill ju att hon ska vara på bra humör och motståndskraftig mot förkylning och sjukdom. Hur gör jag!?
Tacksam för råd och tips..
Vi har provat att ställa undan när hon inte vill äta, och inte göra nån stor grej av det. Hon ber om bananer, smörgås, mjölk emellan målen men vi nekar och säger att det blir mat först, hon säger att hon är hungrig och ändå äter hon inte när maten sedan serveras på sin fasta tid.
Vi har hållit henne ifrån sötsaker ända upp till ca 2,5-3 års ålder då hon själv började upptäcka det. Inte vägrat ge henne innan, utan helt enkelt aldrig serverat det utan haft med oss majs och frukt som hon älskat, och serverat när andra fikat, och hon har inte protesterat. Tills för ett tag sen då hon som sagt upptäckt tjusningen. Är det därför hon vägrar mat och "väntar" tills hon får tillfälle att äta sött?
3-åring vägrar äta
-
Lillpinglan
- Inlägg: 40
- Blev medlem: tis 24 nov 2009, 23:00
3-åring vägrar äta
Storasyster 070626 aldrig behövt nån kur
Lillasyster 090827 (född 6 dagar efter beräknad födsel), påbörjar nu SM och SHN vid 3 månaders ålder
Lillasyster 090827 (född 6 dagar efter beräknad födsel), påbörjar nu SM och SHN vid 3 månaders ålder
Re: 3-åring vägrar äta
Hej Lillpinglan!
Jag tycker att det är jättebra att ni håller på mattiderna och inte ger mat mellan målen. Att hon ber om mat mellan målen ser jag som en bekräftelse på att det inte är aptiten eller förmågan att äta (med tanke på rädslan för blåsor etc.), och då återstår ju att fundera över om det blivit en "hang-up" vid matbordet. Det är lätt att köra fast i kända spår, även om de kanske inte är lyckade
Såhär hade jag gjort (andra får säga emot om jag är ute och cyklar
):
Nystart! Glöm bort att ni haft trassel, förutsätt att alla människor vill och kan äta.
Var noga med att få henne deltaktig i matlagandet och ignorera eventuella kommentarer om att "Jag vill inte äta sen". Fullt fokus på uppgiften vill säga.
Ta bort allt fokus från dotterns ätande vid matbordet. Titta inte ens på hennes tallrik. Spela gärna lite teater och prata om hur fantastiskt god maten är, utan att fråga henne vad hon tycker. Även om hon bara petat i maten, kommentera det inte. Om hon ätit upp - konstatera bara att det är så skönt att vara mätt i magen. Inget beröm, mat äter man ju för att må bra inte för att vara duktig.
En måltid är samvaro, så prata även om andra saker. Hur dagen varit etc. Ni ska ju bara ignorera hennes ätande, och inte henne, så bjud in till samtal som inte rör maten.
Och det viktigaste kanske: inte en negativ kommentar eller min eller suck om att hon inte ätit.
Lycka till!
Jag tycker att det är jättebra att ni håller på mattiderna och inte ger mat mellan målen. Att hon ber om mat mellan målen ser jag som en bekräftelse på att det inte är aptiten eller förmågan att äta (med tanke på rädslan för blåsor etc.), och då återstår ju att fundera över om det blivit en "hang-up" vid matbordet. Det är lätt att köra fast i kända spår, även om de kanske inte är lyckade
Såhär hade jag gjort (andra får säga emot om jag är ute och cyklar
Lycka till!
Mamma till två barnaboksungar med apit på livet, födda i december 2008 och juli 2011