Min dotter är nu 8 manader, vi har aldrig kört ensamlek pa morgonen i sängen utan brukar ha den i vardagsrummet pa eftermiddagen efter lang vilan och mellanmalet. Det har fungerat bra, vissa perioder har hon blivit fortare uttrakad än andra (jag försöker alltid bryta när hon fortfarande har kul, men ibland har hon tröttnat efter 20 min fast hon lekte 40min veckan innan osv)
Jag har ibland visat henne ngn ny sak och satt mig i soffan i samma rum och läst eller stickat utan att kolla at hennes hall när hon har tröttnat för fort och det har fungerat bra. Är det ok att vistas i samma rum under ensamlek?
Nu det senaste veckorna har hon börjat kräla i en hiskelig fart och ensamleken har varit väldig aktiv, hon har flygit fram efter leksaker och stolsben och mattkanter, fram och tillbaka och grejat och grejat och grejat. Hon har varit mer nöjd och upptagen än nagonsin och hallt pa i ung en timme varje gang.
Nu har hon dock börjat lämna rummet efter fem minuter da hon märkt att hon kan kräla omkring i hela lägenheten och vi befinner oss ngn annanstans. Hon kastar sig efter kattmaten, soporna, kattladan och sladdar/kontakter
Nu är min fraga, hur ska man fortsätta med ensamleken? Ska jag stänga dörren? Men da maste jag väl vara i samma rum annars kan jag ju inte kolla till henne? Eller maste jag bara försöka hitta nagra leksaker som är mer intressanta och nya än resten av hemmet? När jag kollar till henne under ensamleken händer det ofta att hon vänder pa huvudet och ser mig, jag ler da bara och säger hejhej, allt bra? och försvinner sen, stör detta mkt tro?
Jag ska givetvis ta bort det farliga och lata henne ta sig runt nu när jag har förstatt att hon kan det istället för att hindra henne.
Behöver ocksa tips pa social delaktighet. Hon kan inte sitta ännu. Hon är med ganska mkt pa passiv delaktighet da hon sitter i babysittern och jag fixar och da och da haller jag henne sa att hon tex far hälla upp kattmat/sand, borsta mitt har/tänder, men mest känns det som om hon skulle vilja GÖRA mer men vet ej riktigt vad...det HON far göra blir ju väldigt korta moment... Känns som att matstunderna är ganska sa tillfredstâllande sociala stunder da hon far pilla i sig plockmat själv medans jag äter mitt, hon verkar i alla fall väldig stolt och nöjd till bords. Kan detta räknas som social delaktighet?
tack tack