Då jag blev gravid med Lilleman J för nästan två år sedan var min första reaktion HJÄÄÄLP!! Vad ska man göra med bebisar? Måste jag nu vaka alla nätter? Måste jag leka?? Ska jag bli en av domdär mammorna som är helt slutkörda och bara klagar på hur jobbigt det är och som ingenting högre önskar än att få bli lämnade ifred och bara sova. För det är ju såååå tungt och man är ju fast nu för de nästa 18 åren..
Min mamma (som är en STOR VÄN AV ORDNINGEN) hade hittat Barnaboken på loppis och hämtade den åt mig. Hon visste nog inte vad det var hon hämtade men eftersom hon vet att jag gillar att läsa så tänkte hon att här hade jag nånting att bita i.. Och det var ju en fantastisk gåva! Tidernas loppisfynd!!
När Lilleman J sen föddes så började vi med SM i god tid och alla förundrade sig över vilket snällt barn vi fått.. Lilleman J har sovit som en dröm sen riktigt liten, som halvåring flyttade han till sitt eget rum och han stortrivs i sin egna säng.
Men det viktigaste av allt har nog varit ATTITYDEN! Tack, tack, tack Anna!
Vi har ett underbart avslappnat familjeliv, vi trivs och njuter av varandras sällskap. Visst kan det bli lite hicka nu som då men då konsulterar vi igen Barnaboken.
Försöker sprida ordet om Barnaboken och AW-forumet och berättar hur man får konkreta råd och positiv feedback härifrån. Det som förundrar mig är hur endel inte är alls intresserade att få en lättare och positivare vardag utan hellre vill bara beklaga sig i all oändlighet.
En Stor Varm Kram till Anna från Lilleman J och hans familj
Kära rara NellisMatte 
"Vi har ett underbart avslappnat familjeliv, vi trivs och njuter av varandras sällskap." 
