Ny kurare

[MammaFrankie]

Idag är det glada miner i vårt hus!!!

Även om det tog nästan 1 1/2 timma i morse att få honom somna om så somnade han om!!! med ramsa!!!! Jag var inne två ggr under hela natten...vilket var två ggr för mycket kanske eftersom han var sur o inte ledsen o låg mest o gnöla liksom. Men efter en timman kände jag att ramsan inte tog...han bara gnöla o gnöla o gnöla... ett jävla tjat! tihi!

Och när han tänkte sig o vakna 6:20 sa jag till på skarpen med ramsax8 ..han kom av sig jag drog ramsax6 i gnölet varpå han tysnade och jag bekräftade. Tjohoo!!! Jag tror vi kommunicerar!!!!!!

Hade inte nog med is i magen så jag tog marginal kvarten och väckte en glad bebis 06:45 ... men undra ja om han inte sovit till 7 om jag orkat hålla ut.

Idag har han varit en riktig gladfis. Gick inte helt med på 1 1/2 efter timmas luren men pappas 30 min insisterande somnade han om o vi kunde gå in o väcka en glad bebis igen 13:30...enligt plan!!!!!

Åh...jag ser ljuset i tunneln!!

Jag vet att jag bara är på dag två and still have a long way to go!!!

Men jag liksom känner ett lyckorus i magen som jag inte gjort på väldigt länge!


Anna o Bianca. Tack för underbart stöd och svar på alla mina frågor

[AJAC]

Hej MammaFrankie!

Vi har hörts lite på min tråd, ville bara höra hur det går för er?

Och en sak till, guuuud vad jag känner igen mig i din historia, ja,med båda mina söner faktiskt. Skönt att höra på ett sätt att det faktiskt FINNS mammor som har haft det som jag. (även om jag verkligen önskar givetvis att du inte hade haft det så!!) Alla i min omgivning verkar ha riktiga "A-barn" redan från början, har känt mig ensammast i världen, som en riktig "outsider"... Först när vi vågar prata om hur det verkligen ÄR, kan vi stötta varandra och göra något åt det!

Hoppas kuren är framgångsrik för er (med din attityd går det säkert utmärkt), och fortsatt lycka till!

Många kramar från en kämpande mamma till en annan! Nu förtjänar vi, och våra barn, att njuta....

Kram!

[MammaFrankie]

Hej AJAC!

Ja, det förtjänar vi verkligen!!
Jag förstår precis vad du menar. Mina vänner har barn som sitter tyst o stilla o gosar i knät, o somnar där dom lägger ner dom i princip. Frankie kan knappt tänka sig att sitta still på golvet o långt från i mitt knä.. Men han är en riktig skön, nyfiken kille. Så fort vi har fått ordning på den här sömnen kommer vi få sån belöning...hela familjen.. o det känns ju väldigt lovande redan vill jag säga.
Frankie har sovit 11 timmar på raken en natt och 10 1/2 en annan Känns som om det inte kan va sant.. men det är det! Vilken lyx!

Så det går bra.. men kanske inte helt efter boken bra. Han somnar ju inte efter två minuter precis...men efter 10 kanske. Han protesterar inte särskilt mycket vid nattningen men vid dagslurarna vänder han sig i sängen med det samma jag går ut så att han ligger vänd mot dörren.. sen gnölar han mest iofs ... men jag undrar om han någonsin kommer o ligga rättvänd? Eller så är det kanske så att dom tror att dom är utvilade nu dom små liven när dom sover så mycket på natten så dagslurarna blir liksom överkurs. Bara att stå på sig!

Hoppas det går fortsatt bra för er o att ni börjar få ordning på dagarna. Om det inte hänt ännu så händer det snart. Gäller att ha is i magen

Skönt iaf att höra att det finns andra i samma situation även om som du säger att man inte vill att någon annan ska ha behövt gått igenom samma sak. Men det är slut med det nu. Njutningen är snart fullkommlig!

Tack för ditt stöd.. vi får fortsätta peppa varann!!

kramar

[MammaFrankie]

Hej till den som vill läsa några positiva rader ... endera som peppning inför kurstart eller bara för att...ja, läsa några positiva rader helt enkelt.

Vår historia finns här ovan för den som inte har läst och skulle villja ta del av hur vi hade det innan kurstart fast det är inget måste för å kunna ta till sig det här inlägget på någe vis.
Men som man förstår hade vi det inge bra! Om vi hade haft det bra hade jag bara lyssnat med ena örat om ens det när min kära väninna nämnde en artikel i metro om hur man fick barn att sova tryggt. Men jag var desperat o idel öra för vad som helst som skulle kunna hjälpa min lilla Frankie att slappna av o inte minst få mig själv upp på fötter igen.

Jag kan erkänna att så sent som förra helgen var jag ett vrak. Jag grät var o varannan timme. Jag var inte bara orolig för Frankies sömnbrist och allt vad det innebär men hur skulle det bli med han.. o bli omhändertagen av ett vrak som mig.

Ok, jag ska komma till det positiva...

Ja, min mor frågade om jag verkligen skulle börja kura på söndag. Hon menade att jag var allt annat än lugn och så hur skulle jag kunna förmedla lugnet och attityden av självklarhet!?

Men Frankie och jag hade väntad länge nog. Ja, nu låter det som om jag beskriver något som hände för flera år sedan. Men detta är alltså i söndags. För 5 dagar sedan.
Långt innan jag läst ut boken visste jag att det här var rätt för oss. Det här var och är det ända vi hade och har energi, lugn o attityd till.

Från att ha gungat min älsklings till sömns varje natt, vilket kunde ta en halv evighet bara det till hans uppvak var 20 min under hela natten då jag fick gunga igen ligger nu min son o sover. Jag gråter av lycka när jag skriver det här.

Jag la honom till rätta i sängen kl. 19 ikväll. Sa ramsan x 4 på väg ut. Frankie pratade lite lågt för sig själv, byllsade i sängen och efter 5 min var det tyst och jag bekräftade x 3.

Haha!! Kan det va möjligt!!! Jag har odlat sådan attityd och har aldrig tvivlat på att det här skulle funka...men aldrig i min vildaste fantasi kunde jag drömma om att det skulle ha sån snabb verkan. Min orolige lille Frankie är lugn o stillsam och ja... trygg. Han är en rolig bäbi...inte en orolig. O nej, vi tänker inte snubbla på målsnöret o tro att vi är klara här bara för att han sovit några nätter. Vi fortsätter så här och förmedlar säkerheten och slutligen ska vi njuta!!! Vad är det AW säger..?? .. små barn ska njuta och njutas... eller var det njutas och njuta själva...ja skit samma...ni förstår vad jag menar

4e natten sov Frankie 11 timmar med två ensekunders uppvak varpå han somnade om igen Själv .
Igår natt (5e natten) sov han 10 1/2 timma utan att vakna en endaste gång. Och när han väl vaknade jollrade han.
Det här är så stort, så stort för oss!! Jag inte bara ser ljuset i tunneln...jag befinner mig i det.

Jag förstår att det kan komma bakslag... men jag förstår inte hur man kan fundera på att ge upp... för vad är alternativet??? Gå tillbaks till en otrygg tillvaro??? nej, jag tror inte det.

Åhh! Ja, jag ville bara skriva det här.. om någon möjligtvis läser det... som dels ett tack på vägen till alla som har hjälpt och hjälper mig här inne på forumet och till Anna Wahlgren som är en livs levande ängel!!!! och till alla som funderar på o börja kura...här har ni lite attityd!!! Börja nu!!!!!!!

Och så skriver jag det för...som det står i boken.... vad ska du nu göra med all din tid? (o tänk...att jag inte ens fått all tid än...det är mer..) Egentligen ska jag försöka att sova ikapp...för det har jag långt ifrån gjort än... men så ville jag skriva det här också.. Typ till mig själv så att jag aldrig glömmer den här känslan.

[ilindstrom]

Å vad glad jag blir av att läsa ditt inlägg. Vad ni har jobbat på bra. Vårda nu det ni skapat ömt och njut av din vardag tillsamans med ditt barn.

Om du vill får du gärna skriva i den klistarde tråden "livet efter kuren" här inna på kurforum. Där föräldrar kan hitta hopp, glädje och inspiration från tidigare kurare.

kramar
Ida

[annawahlgren]

För några dagar sedan tipsade en god vän mig om Anna Wahlgrens "Sova hela natten"-kur som hon hade läst om i tidningen metro. Jag undrade först, utan att ha hört talas om AW, om hon skulle komma med något gammalt femminutersmetod-dravel som jag inte hade lust att lyssna på ändå... men min kära väninna hejdade mig och sa att det här var nu något annat. Och det är det verkligen!!! --- Jag lever, äter, andas denna filosofi!!

TACK för de orden, kära fantastiska MammaFrankie

Du sätter på pränt det som inte kan sägas nog många gånger: SHN är INTE "något gammalt femminutersmetod-dravel" utan fullständigt banbrytande ny - LOGISK, som du också skriver. Jag har lärt av de små barnen själva hur de fungerar (och vi med dem). Och det fungerar \:D/ Vilket inte minst din absolut underbara berättelse här illustrerar =D>

Jag jublar med ilindström och ser fram emot den peppande, stärkande, upplyftande rapporten på "Livet efter kuren: en uppmuntran" Då hjälper du ännu fler

Från att ha gungat min älskling till sömns varje natt, vilket kunde ta en halv evighet bara det till hans uppvak var 20:e minut under hela natten då jag fick gunga igen, ligger nu min son och sover. Jag gråter av lycka när jag skriver det här.

Och jag gråter av lycka jag med. Allra mest för lilla barnets skull peståss '

Vilken underbar gåva för livet han har fått :-({|=

O:)

[MammaFrankie]

Åh...nu gråter jag nog nästan lite igen. Meddelande från självaste Anna Wahlgren... oh.. jag
blir så rörd Frankie med.. fast han bara ler o funderar nog varför mammas tårar fortfarande trillar ner för kinderna fast att vi har det så bra. Fast ja, min kloke son känner garanterat utav att det är helhjärtade glädjetårar.
Tack Anna... du är en Ängel! Du har blivit så stor för oss här hemma så vi kan nog knappt tro att du är på riktigt.. att man kan få ett meddelande från dig liksom...helt magiskt
Jag kan inte säga tack nog många gånger så jag säger det bara en gång och menar det så mycket som man bara kan. TACK!!

Och Tack också Ida!

Jag ska absolut gå in o skriva på "livet efter kuren" tråden. Ska bli så härligt att kunna få ge något tillbaka även om jag känner att jag gör det lite hela tiden. Jag informerar alla möjliga människor om detta underverk till filosofi. Gärna andra föräldrar men egentligen vem som helst i hopp om att hela världen en dag kommer att förstå hur man ska kommunicera med sina kära barn.

Inatt är 11e natten och där med sista officiella kurnatten Spännande å se om det blir någon 12 timmars natt. Fast det känns lång ifrån någon stress. Vi har haft många 11 timmars nätter och en 11 och 15 min ..varpå jag ramsade x 3 å lilla godingen somnade om tills väckning kl 07. Den räknas nästan som 12 va?

Vi har också haft många protest nätter även om han inte protesterar så lång tid i stöten längre. Men vet ni..?.. Han har inte låtit ledsen en endaste gång Arg eller glad är vad som gäller. Precis som mamma...haha!

Å vad glad jag blir av att läsa ditt inlägg. Vad ni har jobbat på bra. Vårda nu det ni skapat ömt och njut av din vardag tillsamans med ditt barn.

Att få sova på natten och i lugn och ro på dagen har gjort det möjligt för Frankie o mig att uppleva en alldeles underbar vardag och det är väl liksom den vi njuter av allra mest! Frankie verkar verkligen njuta av sitt liv nu. Jag vågar nästan säga att han aldrig gnäller. Det är som att gnället är utbytt mot skratt och däremellan ler han mest, utforskar o ja.. leker med mig. Ja.. jag skulle kunna babbla på o på...men jag ska spara det till "tiden efter kuren tråden" o ge mig nu.

Kärlek från oss

[ilindstrom]

Det är så att det nästa kommer en liten tår i mina ögon också av att läsa ditt inlägg. Får tillbaka hur det kändes för åtta år sedan när jag just kurat min egne förstfödde.

Om du vill så får du gärna svara i andra föräldratrådar här inne på forumet. Den allra bästa hjälpen man kan få när man är mitt uppe i kuren är av någon som precis kurat. Så det skulle vara fantastiskt om du skulle våga och orka hjälpa någon här inne.

kram
Ida

[MammaFrankie]

Nu ska jag hjälpa till så mycket jag bara orkar!! Har inte varit inne på ett tag för jag har njutit av mitt nya liv med min son... Och så har jag sovit som en gris! Haha! Och det har hela familjen...o skrattat...o gosat...o busat....sånt som jag bara kunde drömma om förut. Nu ska jag kolla om jag kan hjälpa några nya kurare. Tänk så fantastiskt!

[AJAC]

Hej MammaFrankie!

Vill gratulera er till ert fina arbete, bra jobbat!
Vi hördes lite då vi båda precis hade börjat kura. Det verkar ha gått så fint för er. Vi har fortfarande trassel med dagslurarna, men ni har fått till dom också, och nått "njutningen" helt? Är bara skönt att höra andras erfarenheter litegrann
Nätterna fungerar hur fint som helst, och vi har inte haft några problem med vargtimmarna heller, men däremot kämpar vi fortfarande med dagslurarna. Hur har ni gjort med dem?
Vi längtar tills allting sitter och vi kan börja njuuuta ordentligt. Är glad för er skull att ni nått dithän! Fortsatt lycka till med lille Frankie!

Kram! / "AJAC"

[Acnaib]

Nu ska jag hjälpa till så mycket jag bara orkar!! Har inte varit inne på ett tag för jag har njutit av mitt nya liv med min son... Och så har jag sovit som en gris! Haha! Och det har hela familjen...o skrattat...o gosat...o busat....sånt som jag bara kunde drömma om förut. Nu ska jag kolla om jag kan hjälpa några nya kurare. Tänk så fantastiskt!

Underbart MammaFrankie! Härligt att ni jobbar så bra. :thumbsup:
Härligt att du vill gå in och stötta andra kurare, det är precis så vill ha det! 8) :thumbsup:


Bianca

[MammaFrankie]

Åhh tack Bianca Jag hade inte klarat det utan er

Men nu har jag faktiskt ännu lite fler frågor själv.

Efter att ha skrytit och varit nästan stöddigt nöjd över våra framgångar har något hänt

Kan de små komma in i åttamånadersångest redan lite innan åtta månaders dagen??

Frankie är ju en stor redig grabb för sin ålder (snart 8 mån) går med gåvagn, säger mämme o babba .. ja.. han är ju liksom tidig med det mesta (och är ju också 16 dagar för sent född..kanske ska tilläggas) så då undrar jag om han kanske även är tidig med denna ångest?

Frankie började ju sova hela natten relativt tidigt, dagslurarna tog lite längre tid men sen kom även dom. Det största problemet vi haft... om det nu varit något problem är läggningarna... då han ibland kan ligga o gnöla länge (max 20 min) men började allt mer ofta vara super nöjd även då.. jollra.. o sen somna efter ca 10 min.

Men vad har hänt nu?
För kanske en vecka sedan började Frankie vakna vid 6 på morgonen.. inget drama.. jag har ramsat någon gång och han har somnat om. Idag sa jag inget alls och han somnade om... men varför har detta börjat. Ibland hör jag att han vaknar till igen.. somnar om osv. Så sömnen är väl inte speciellt bra mellan 6:00 och 07:00 då vi gör morgon. Vad kommer det här sig? varför har lilleman helt plötsligt blivit morgonpigg?

sen till de senaste dagarna (som jag då undrar om kan ha något med 8 månaders ångest att göra?)

I lördags vid morgon luren vaknar Frankie med ett gallskrik.. som om en kackerlacka har hoppat ner i sängen med honom (eller vargen kanske) Jag rusar till dörren, ramsar så hurtigt jag kan utan resultat. Det har nämligen hänt tidigare...men för länge sedan nu att han vaknat på dagen innan väckning och en hurtig ramsa hör fått honm att tystna med bums. Men inte nu.

Å sedan dess har han varit oerhört svårlagd först o främst. Men inte det att han gallskriker oavbrutet. Han gnölar...somnar... vaknar efter 5 min, galllskriker...lugnar sig...somnar....vaknar efter 5 min o gallskriker... vad är detta?

Igår kväll tog läggningen 45 min o gick till på liknande sätt enligt ovan och emellanåt hörde jag honom till och med sitta och snyffta där inne Men lille, lille vän... ledsen får han ju inte va!!
Men jag var osäker på om jag skulle gå in eller inte ändå... för just då var han lugn. Och mannen hade försökt och lagt honom på eftermiddagen då han bara ska sova 20 min, men han somnade ju bara i fem varpå han började skrika och fortsatte så och när mannen gått in och buffat hade han bara blivit mer arg när han sedan gick ut igen ? .. och till slut hade han fått gått in och gjort glad väckning i en paus . Efter glad morgon ville han inte lämna pappas sida i ens en sekund. Då kom tårarna trillandes igen

Min lilla goding som hade börjat lägga sig ner själv, jollra sig till sömns och sovit hela lurarna. Vad har nu hänt?
Imorse hörde jag honom vid sex men bara ett pip så jag sa inget och sen var det tyst. Men när jag kom in för glad morgon hade han båda bajsat och kissat så att t-tröjan var fuktig
Tänker att bajset kommer (som annars kommer efter frukost) på morgonen i sägen eftersom han har börjat vakna innan väckning.
Och sen tänkte jag fråga om någon har något bra tipps vad det gäller nattblöjor??
Vi har haft libro comfortfit .. men de hjälper tydligen inte. Har letat efter typ "Natt" blöja men hittar inga sådana i butiken.

Finns det någon som kan ge råd?

Är detta 8 månadersångest som börjar strax innan 8 mån ??
Vad kan man göra för att hjälpa?

Vad kan jag göra annorlunda för att få till mornarna?
Nu undrar jag om han vaknar av det klassblöta blöjan och sen när väl vaken bajsar han också?
(detta var dock första morgonen med bajs i sängen) men med blöjan så blöt av kiss hade nog vem som helst vaknat o haft svårt att somna om. jag vill ju inte behöva störa o byta under natten.

Hoppas någon har tid o lust o svara på ett kanske lite väl långt inlägg?

Å tack kära vänner för att ni finns

[Anna09]

Hej,

ja du, det är med all säkerhet den kära ångesten som börjat. Vår börajde redan vid 7 mån, så det är det säkert. Har du Barnaboken?

Det som händer är ju att han måste ifrågasätta världen eftersom hon nu ser den med nya och inte helt lugna ögon. Det är läskigt att få nya perspektiv... och då gäller att mamma och pappa ger SAMMA svar som tidigare och INTE lyssnar på frågorna som om något är fel.

Du gör helt rätt i att lämna över så mycket du kan till honom själv att klara av. Att skrika i sömnen, gråta i sömnen hade vi mycket här och har också för den delen när något stort händer. Just nu pratet som exploderar, då gråter Ester i sömnen en gång varje kväll och en gång runt 6-tiden på morgonen. Hon klarar det själv och jag gör ingen sak av det så att säga.

OM du känner att du vill säkerställa tryggheten så istället för att ramsa kanske servera något skönt husljud. En vers uppmuntrande ramsa (om du är säker på att han är vaken vill säga) och sedan husljud. Bestäm er för en strategi och håll er till den - länge om det behövs.

Var den trygga klippa han behöver nu, inte dalta för ni vill ju att han skall komma ur ångesten som en självständig glad liten kille, inte ängslig och klängig. Dvs bekräfta inte frågorna med en min av oro och oförstående, utan tvärtom: FINNS där, sitt ner på golvet och bara finns utan ord tills vissa kriser går över. Likadant med sömnen, var där, servera era husljud precis som vanligt. Det viktigaste är inte att han sover varje minut utan att han har samma förutsättningar som han alltid haft.

Detta kommer ni ur, det gör alla. Tänk på det och läs om ångestens förhållningssätt under klistrade favoriter. Antingen på Späda och Små, eller på Barnafostran - minns inte just nu vilket det är...

Inte leta fel, hjälp en liten herre i kris att hitta tillbaka till det ni hade tidigare istället.

:thumbsup:

[Anna09]

Tillägg: blir det KRIS, gå hellre in direkt och håll en solfjäder tills han sover och sedan gå med en tyst bekräftelseramsa. Bättre det än att först ramsa och sedan gå in, då bränner man lätt ramsans effekt.

[MammaFrankie]

Åh.. massa tack Anna för ditt snabba svar Känns skönt att veta inför natten

Ok... då vet jag att det förmodligen är ångesten som kommit. Jag har inte gått in idag heller.. och inte gjort husljud heller faktiskt 8-[ . Han vaknade flera gånger under långluren idag men somnade om efter en hurtig ramsa. Hugha.. man testas om och om igen men det ska nog gå bra.. vi vet ju vad det beror på iaf så ja, då känns det lite lättare att förhålla sig till liksom

Uppvaken idag har låtit arga snarare en ledsena...vilket också är skönt.. och han har somnat om fort... så frågan är om han ens varit vaken. Lägningarna har tagit lång tid dock.. men vi kör på tills vi är tebax på jollret och god nattsömn

Och yes... jag har barnaboken. Har inte läst hela ännu men lästa delen om 8månaders ångest igår. Men ville ändå fråga här om det var något mer jag kunde tänka på... som det du sa om solfjädern och så nu

Nu kör vi! Lugnare än någonsin 8)