LindaVega skrev:Vilken liten tröttis

Jag tror att du märker rätt tydligt om han behöver mer vakentid. Mina har börjat trassla med tidiga mornar om det sovs för mycket på dagen. Skönt att allt verkar fungera bra!
Jamenvisstärhan!!! Det känns helt galet att han behöver sova så mycket. Nu har vi skippat powernaps i en vecka och han verkar ha vant sig av med att få vila mitt i passen. Det gör att han kroknar först efter 1h15

och (även om han inte är vaken längre tid) är generellt piggare under passen. Det märks att han vill ha action också, det ska hända grejor. Få känna, titta, höra och vara med på allt. Då är han mycket nöjdare. Det märks också att han sovit på mage hela livet. Storebror sov 2 månader på sidan i början och han tyckte magläge i vaket tillstånd var sååååååå jobbigt. Lilleman ligger lätt 20 minuter på köksbordet och tittar på grejor och vad jag pysslar med. Helt nöjd och superglad!

Härligt!
Oskar har piggnat på sig. Klarar ofta 8 timmar vaken, varav nästan 3 timmar på raken på sista passet

Powernap har aldrig funkat bra här (han somnar för natten om den infaller efter kl 19.00) Vi har inte nattmålskurat än (lata mamman som tror att allt löser sig och inte orkar vagna på natten) Inatt sov han 7 timmar (19-02) och sedan till 06.20 på det

Hoppas att han flyttar det lite till (runt 03.00-03.30) eftersom han stökar lite vid 05.00 tiden när han har ätit för tidigt på natten.
Det var precis likadant för oss. Numera äter han ibland på natten och ibland inte. Jag har (som sagt) inte försökt göra så mycket åt det eftersom han dricker så lite på dagen, men nu äter han så himla lite på natten att det nästan inte är någon idé. Det börjar mest kännas som en ovana. Oavsett om han äter eller inte och oavsett trassel/gnöl vid vargtimmen så får jag nästan alltid väcka vid 6.50 när vi stiger upp (10 minuter före storebror för att lillebror ska få i sig lite välling i mörker och tystnad - inte för att han äter några mängder, men...

) och det är ju skönt.
Att fylla på vid 22.00 funkar INTE på den här modellen. Försökte tappert i nästan en vecka, men han bara sov och åt bara liiiite från ena bröstet. Inte påverkade det nattmålet heller. Inföll vid samma tid ändå. Jag gav upp.
Sedär!

Ja, man vet aldrig med disse små. Vi fyller fortfarande på vid 22 av samma skäl som ovan. Vätska + vänja vid välling + han inte får någon egentlig nattslurk. Han dricker fortfarande inte ur flaska eller pipmugg mer än 10 ml här och där. Men idag fick han äntligen ett bra grepp med båda händerna om pipmuggsöronen och då passade det att gapa och sörpla lite vatten.

Kan helv redan. Vad ska bli av den här???
Sen har jag trasslat in oss i ett vagnings/buffningsträsk. Inte ett stort. Tror jag. Hoppas jag. Vi jobbar på det. Och det är den där förbenade nappens fel. Så här gick det till.
Jag hör gnöl. Tidigare var principen: "Jag åtgärdar inte gnöl" (svaret när maken noterar att killen låter). Nu har lillen blivit riktig nappknarkare (mer medveten om den med åldern, tror jag) och jag tänker istället "Hm. Om jag bara petar in nappen så kanske han somnar om innan han har vaknat ordentligt..." Suck. Och det gör han. 9 gånger av 10. Och så har jag lugnt och fint och systematiskt lärt killen att han inte kan somna om utan att jag petar in nappen. Grrr.

Klantjag! Och detta med en unge som knappt skarvar längre. Men när han väl skarvar, då är det thailändsk massage som önskas och han är riktigt arg... Vi har haft ett par riktigt tuffa diskussioner kring det de senaste dagarna, och faktiskt också senaste natten. Så även om det är lite bättre nu så ska nappen bort snart. Vi får besök nu tisdag-söndag men efter det ska det styras upp både det ena och det andra. (Tidigare, trots besök, om det blir kris.) Ingen mer nattmat och bort med napp.
Jag håller på att smyga in ramsan också men har inte bestämt om jag ska införa den i samma veva. Borde väl det, förstås. Vi får se.
Nä, nu ska jag sova!
Kram

Mamma till en pojke född 8 januari 2007 (kurad vid 6 månader) och en stor liten knodd född 24 juli 2010 (en vecka efter beräknat, 4,5 kg tung) som standardmodellas.