Problemet började med att hon var sjuk och därpå kom tandsprickning. Hon började vakna men det räckte med att jag gick in och lade täcket över henne som hon oftast sparkat bort. Hon somnade direkt om. Jag antar att det var där jag gjorde fel. Med tiden (kring 2 mån) har hon bara börjat sova sämre och sämre. Nu vaknar hon varje natt och är vaken i flera timmar. Mest tycker jag att det är frågan om jämmer och arga skrik men ibland låter hon även ynklig och ledsen. Hon har en kindtand påväg just nu och det känns osm om det tar lång tid före tänderna kommer ordentligt genom tandköttet. Det varierar även från att det känns som om hon verkligen försöker sova men inte kan (10 minuter gråt/gnäll: jag kanske ramsar en gång utan att hon tystnar eller låter bli att ramsa i intervall med 10 min tystnad vilket kan hålla på i en timme eller mer) eller så som ikväll, 30 min eller längre gråt med korta pauser, somnar men vaknar efter kanske 30min-1h och gråter igen länge. Jag har verkligen försökt att inte gå in, men gjort det ibland ändå Jag väntar med att hon varit tyst en stund före jag går in. Orsaken varför jag går in är att hon ofta bajsar på natten.
Borde jag för en andra gång kura om henne? Jag liksom vet inte var jag skall börja. Jag är dödstrött, vilket säkert hon också är OCH jag börjar faktiskt bli mer förbannad än ängslig när hon vankar. Jag irriteras MYCKET av att höra henne gråta. Kanske det beror på att jag är gravid (8 månaden) och bara vill hon skall sluta vakna och börja sova gott igen före nr 2 kommer.
Snälla hjälp mig någon.