"Jag tycker inte om fisk...."

[Gäst]

Hej

Detta scenario utspelade sig idag vid middagsbordet, min 3 åring uttryckte sig mycket klart över att hon verkligen inte gillade fiskburgaren jag hade tillagat fastän man fick bröd och dressing och tomat till.
Hon citerade tyvärr bara det hon har sett att "Lotta på Bråkmakaregatan" sagt, och det gör mig lite mörkrädd hur mycket "oskyldiga" barnprogram påverkar.

Vi försökte med alla trix: Fisk som är så gott/bara en tugga till/här sitter vi och äter, vill inte du äta så kan du gå här ifrån...Hon gick därifrån kom tillbaka, tog motvilligt ett par tuggor och då började kväljningarna, jag blev ganska paff för så har hon inte gjort förut, visste inte hur jag skulle reagera, middagen slutade med att vi andra åt var sin frukt till efterrätt och storasystern åt ingenting.

Detta är väl bara ett av alla ansikte av den underbara trotsen men hur skulle jag gjort annorlunda, jag vill verkligen inte spä på detta mönster.

Åsikter/tankar??

//N

[nilam]

Är inte så bra på det här.....
ingen sign och i fel forum
försöker igen

[annawahlgren]

OJ DÅ, Nilam Hur blev det nu då

OJ DÅ är verkligen ett tips att ta till. OJ DÅ! Inte gilla firk? Få kväljningar av fisk? OJ DÅ!

Och så rådfråga barnet. "Vad ska vi göra åt DET då, tycker du?" Och invänta svaret. Som kan ta sin tid. Men det kommer, om bara det uppriktiga intresset finns. Det kan bli inressanta lösningar... som man (om man är mindre road) kan bemöta med JAHAAAAA Och sedan kanske föreslå en kompromiss, framställd som en fråga. "Vad tror du om ifall vi skulle göra så-och-så? Eller vad säger DU?"

Det gäller att gå i pakt med lilla barnet