Buffa en bebis som somnar lätt?

[neaswanson]

Hej!

Jag är helt ny på forumet och har en fråga.. I natt ska vi kura vår son som är lite över 8 månader. Jag har läst SHN-boken flera ggr och det känns som jag har koll.

Min son är egentligen inte så jättedålig på att sova.. Men han gör det väldigt oregelbundet. Somnar hur lätt som helst på dagarna och schema för dagslurarna har jag haft länge.. Han somnar på en sekund utan ramsa bara genom att jag lägger ut honom i vagnen (där har han sovit sina dagslurar sedan han kom till världen, så jag tror han vet vad som gäller då...) han vaknar när hans ska. Men på natten kan han vakna allt från 1-8 ggr. Vissa nätter funkar det hur bra som helst.. Han somnar i sin egen säng utan minsta gråt och vaknar kl. 05 och då har han fått komma över till oss för att somna om.. Men det blir ingen bra sömn sista timmarna för varken oss eller honom. Ibland (som denna natten) vaknar han flera gånger under natten och har svårt att komma till ro igen..

Jag har en vän som kurade sin dotter för 2 veckor sedan och hon sov efter 5 nätter sin första 12 timmars natt. Detta gjorde att jag också började läsa på...

Nu till min fråga.. Som jag förstår det som utför man buffandet/vagningen för att barnet ska lugnas.. Nu behöver ju inte jag det eftersom sonen oftast kommer till ro för natten ändå. Men nu när jag genomför kuren vill jag göra rätt från början och undrar därför om jag ska börja buffa i kväll ändå eller ska jag helt enkelt bara ramsa när jag lagt honom till rätta. För det är ju det man gör sen när buffandet gett resultat så att säga? Likadant i vagnen.. Ska jag vagna fast han egentligen är lugn från början eller kan jag bara ramsa?

Hoppas någon förstår min fråga och kan svara... Vill vara säker på min sak nu när jag ska börja..

[neaswanson]

Kom på när jag läser de andra inlägg att jag kanske borde skriva hans schema..

06:45 God morgon! (11,5 tim)
07:00 välling
08:00 frukost med oss (brukar få en smörgås och lite välling att dricka i mugg)
8:45 – 10:15 morgonvila (1,5 tim)
10:30 lunch
12:15 – 13:00 lunchvila (45 tim)
13:30 mellis
15:15 – 16:00 eftermiddagsvila (45 min)
16:30 middag
18:45 kvällsgröt (2 portioner)
19:15 God natt!

Han äter hur bra som helst och har inte krävt mat på natten sedan 5 månaders ålder.

Ser det OK ut?

[_lill]

Hej och välkommen!

Jag skulle buffat, men som med alla kurbarn buffar man inte längre än vad som är nödvändigt. Det kan också vara så att din lille skatt inte alls reagerar som du förväntat dig och buffningen och/eller solfjäder är suveräna att ha att ta till som krisverktyg.

Ang ditt schema skulle jag funderat på att ha endast 2 lurar för en åttamånaders (har precis dragit ner till 2 för min egen son som är 7 mån). Vad tror du om 12 h natt 1,5 h och 45 min eller 11,5 h 2 h 45 min? Då ligger du visserligen en 15 min under rekomenderat sömnbehov men du kan ju alltid bjuda på en femminutare eller använda marginalkvartarna om det behövs och runt 9 mån är det ändå dags att dra ner på sömnen. Det kan också vara bra att börja med den korta luren (45 min) på förmiddagen och köra långluren på eftermiddagen. När du sen plockar bort fm-luren framåt året har du ett schema med middagsvila som du kan ha läääänge!

Lycka till med kuren!

[neaswanson]

Vad glad jag blev att du svarade!

Jag läste dock svaret precis nu men gjorde ändå precis så som du föreslog. Jag buffade och ramsade mig ut. Tänkte att han kanske inte reagerar som förr p.g.a. hans napp är borta också.. Tror det gick ganska OK iallafall.

19:00 God natt med buffande i ca 1 min innan han var avslappning, ramsade mig ut. Gnöl och läten.
19:05 Gnäll och frågande som snabbt eskalerade gick in igen, snabb buffning och ramsade mig ut.. Gnöl och läten.
19:10 Mer gnäll och frågande. Gav en påminnelseramsa utanför dörren.
20:13 Frågandet eskalerade till gråt... Direkt in igen, står upp i sängen. Jag buffade mkt kort. Ramsade mig ut.. Blev tyst direkt. Gav en bekräftelseramsa.
19:15 Uppskattar jag att han somnade.

Allt som allt tog det alltså en kvart..

Nu är klockan snart tolv. Jag ligger utanför hans dörr och har har vaknat till några gånger. I vanliga fall hade jag inte gjort något vid dessa läten, han hade somnat om av sig själv.. Det hörs liksom på ljudet. Men ikväll har jag varit inne i hans rum på tre röda.. Lagt tillrätta även om det knappt behövts och sen ramsat mig ut. Gett bekräftelseramsa. Änsålänge har jag (vi) alltså inte testats så hårt.. Tror det blir värre framåt vargtimmarna..

Jag har haft två lurar senaste veckan.. Men har valt att gå tillbaka till tre eftersom han inte riktigt verkar vara redo för det. Han har verkligen varit supertrött vid sina vilor.. Och fullkomligt stupat i säng på kvällen. Iofs har vi ju haft problem med tidiga uppvak alltid så kanske att jag skulle köra på det ändå då.. Troligtvis får jag inget svar av dig såhär sent. Men jag kan ju sitta uppe och fundera på det under natten och isåfall gå tillbaka till det schema jag gjorde för två dagslurar.

Hade gärna gjort som du skriver med den långa vilan på eftermiddagen men det funkar helt enkelt bäst att lägga den långa vilan på förmiddagen. Dels för han absolut är tröttast då och mest villig att sova länge och sen har jag gjort som vana att vi alltid är hemma på förmiddagarna. Det är ytterst sällan som vi hittar på något innan lunch och då får han sova gott och ostört sålänge som han behöver. Däremot brukar vi alltid hitta på något på eftermiddagen och han får då sova när vi är på stan, hos vänner, på lekplatsen etc. Då är det standard för honom att vakna efter 45 min så därför passar det bäst. Hoppas kunna "fixa" till ett nytt schema när det behövs framöver.

Ska dock tänka på det där med två vilor igen.. Tanken har ju varit där hela tiden och jag har som sagt även provat. Kanske provade vi för kort tid..?

Som sagt.. Tack för ditt svar!

[neaswanson]

Kanske ska tillägga att jag redan infört vintertid i schemat.. Dvs. allt är redan förskjutet en timma. Han somnade alltså kl 20:15. Detta för att vi ska slippa göra om allt redan på söndag. Förmodligen spelar detta ingen större roll.. Men ville bara skriva det också..

[neaswanson]

Natten förlöpte utan några större problem. Han vaknade många gånger.. Jag gick in direkt men behövde i stort sett inte göra något men jag la honom lite mer tillrätta och ramsade mig ut.. Det kändes verkligen som ramsan satte sig.

MEN från klockan tre var han i stort sett vaken.. Vid kvart över fyra men många vändningar med buffande och ramsande så gick det inte att lugna honom mera.. Han skrek och skrek. Buffandet och ramsan fick honom bara ännu mer hysterisk. Jag höll god min och var bestämt i 50 min men sen höll han på att kräkas och var fullkomligt förstörd och då stod jag inte ut längre.. Jag är ledsen, men där går min gräns.. Har absolut inga problem med att höra mitt barn gråta om jag hör att det är argt, självömkande eller frågande.. Men han skrek i panik. Lät som han var livrädd. Jag var lugn, bestämd och svarade på hans frågor.. Tycker jag iallafall. Jag hämtade vagnen och vagnade honom och ramsade i ca 30 min. Det gjorde honom åtminstonde lugn och jag kunde ramsa mig ut.. Men det höll i max 10 sek sen var det dags igen. Han satte sig upp i vagnen och grät och grät. Han var verkligen ledsen! Jag gick in till min man och sa att nu gör jag inte det här mer.. Han förstod mig och vi tog upp sonen. Jag gjorde det man absolut inte ska men att se sonen sån var fullkomligt fruktansvärt. Jag har som sagt inga problem med att höra honom ledsen eller klagande.. Är jag säker på min sak så kör jag på men detta var bara för mycket!

Jag lämnar förmodligen det här forumet nu.. Kanske kommer jag tillbaka en dag men just nu känns det som jag mest är livrädd för att ha förstört honom och hans någorlunda goda sömn föralltid.

[_lill]

Hej!

Vad tråkigt att natten blev en så dålig upplevelse för er! Nej det är inte meningen att han ska skrika i panik, då måste du naturligtvis lugna honom. Det jag funderar på är om du har rätt teknik med buff och solfjäder, första natten kan man få buffa ganska länge men det är också bara första natten tills beskedet sjunkit in... men någon panik ska det inte vara frågan om!

Klart att han blev förvirrad när han helt plötsligt hamnade i vagnen

Jag tror absolut inte du har förstört något för alltid genom det här, men om det känns fel ska ni naturligtvis inte fortsätta. Det viktigaste är att ni hittar ett sätt som funkar för er familj! Hoppas ni gör det, annars är ni naturligtvis välkomna tillbaka till forumet!

Ta hand om er /_lill

[neaswanson]

Tack för ditt förstående svar! Ja, han blev nog förvirrad samtidigt som det var det vagningen som lugnade honom... Jag tror faktiskt jag gjort rätt gällande både buffningen och solfjädern då jag tittat på filmerna här många gånger om. Jag var/är påläst till 1000. Men den här panikgråten vill jag aldrig i mitt liv höra igen.. Vi avvaktar i vilket fall som helst lite.. Hoppas han kommer in i sin vanliga lunk igen och att sömnen löser sig själv med hjälp av goda rutiner.

[chokladkaninen]

Hej Nea!

Det är också så att just 8-månåldern är en ganska orolig ålder - om du har Barnaboken (annars skaffa den, du har nytta av den i typ 16 år framåt! ) så skriver Anna W väldigt bra där om hur barnet plötsligt inser att det är ett eget jag, och att det som tidigare varit tryggt och säkert plötsligt kan upplevas som skrämmande. Så att han reagerade så starkt på ert kurförsök kan ha med timingen att göra också, tänker jag. Jag menar, om tillvaron ändå svajar just nu så är det inte så konstigt om man blir förvirrad och orolig när mamma plötsligt byter taktik på nätterna!

Jag hoppas ert nattrassel löser sig. :thumbsup: Annars är du välkommen tillbaka när 8-månångesten har lagt sig.
Här är lite läsning om 8-månåldern så länge:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... sc&start=0
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... highlight=
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... ght=#97218

[neaswanson]

Hej!

Jag tror du har en poäng i det du skriver chokladkaninen... Min mamma kom hit med Barnaboken. Hon lusläste den när jag och min bror var små. Den var väl nött i kanterna kan jag säga. Hoppas det står ungefär samma saker där i då som nu. Kan tänka mig att den är från 70-talet. Läste kapitlet om 8-månadersångesten och kanske att jag borde ha väntat med att genomföra kuren.

Han ska få ha den här jobbiga fasen nu, han måste ju igenom den och allt ska bara få vara precis som vanligt tills det är över. Han är ju väldigt klängig just nu och en sån panikattack han fick i natt har jag aldrig hört honom få förr.. Så det är nog som du skriver.

I vilket fall som helst så har han sovit sina dagslurar utan problem nu vilket känns väldigt skönt efter nattens prövningar. Han har somnat lika lätt som tidigare och jag hoppas nu bara att nattningen går lika lätt som alltid och att jag inte "förstört" nåt..

En fråga bara.. Vad tycker ni? Vi har haft en period tidigare med lite oregelbunden sömn men en del uppvak och så. Och den gånger (tror det var runt 6 mån) så hade vi honom i vagnen.. Han fick somna i egen säng men redan vid första uppvaket flyttade jag över honom och vagnade honom igenom uppvaken. Är det en bra grej att göra även nu tror ni eller ska jag helt enkelt lugna honom i hans säng och springa lite tills allt lagt sig?

Jag är verkligen glad över att ni tar er tid att svara! Tack...

[Acnaib]

Hej och välkommen är du!

En fråga bara.. Vad tycker ni? Vi har haft en period tidigare med lite oregelbunden sömn men en del uppvak och så. Och den gånger (tror det var runt 6 mån) så hade vi honom i vagnen.. Han fick somna i egen säng men redan vid första uppvaket flyttade jag över honom och vagnade honom igenom uppvaken. Är det en bra grej att göra även nu tror ni eller ska jag helt enkelt lugna honom i hans säng och springa lite tills allt lagt sig?

Älsklingen ska lugnas där han ligger. Det är ingen bra idé att rycka upp honom ur sängen och lägga över honom i vagnen. För honom betyder det ungefär: "FARA - här kan du ju INTE ligga!"
Lugna honom där han ligger, du kan buffa honom om det skulle behövas, solfjädra honom lugn, eller bara arbeta med ramsan. Eftersom han är i 8-mån-åldern så kan han behöva lite extra trygga händer några nätter innan han vågar tro att allt är lugnt.
Men du kan ju även lägga honom i vagnen när du lägger för kvällen, om han får plats Då kan du ju vagna när han vaknar, om du tycker att det funkar för er.


Bianca

[neaswanson]

Helt sant Acnaib!
Ska fundera på detta...
Tack för ditt svar!

[Anna09]

Hej och välkommen säger även jag.

Och sedan säger jag BRA JOBBAT, för du jobbade skitbra på ren svenska. Du är påläst, har förberett dig så mycket du bara kunde - och kan.

Vår 8-månadersångest yttrade sig så här (vill bara delge lite så att du inte känner att du måste vänta om man säger): Ester började ifrågasätta alla delar på schemat, maten några dagar, sedan blöjbytet några dagar, ensamleken några dagar, tandborstningen några dagar... hon gick igenom alla delar. Och så var det dags för sömnen - och jag blev lika tagen på sängen som du - hon var PANIKSLAGEN och kräktes när jag la henne en kväll. Vi tvättade, fyllde på med ny välling och la igen - samma sak igen - all välling kom upp och jag var handfallen. Hon var sedan så trött att hon somnade i min famn i vår säng. Och där hade hon ju inte varit förut vid den tiden på kvällen. Jag bar över henne till hennes säng och hon sov vidare där resten av natten, utan uppvak. Alltså var det inte sömnen i sig utan läggningen hon måste vara rädd för, helt plötsligt.

Nästa kväll likadan läggning, kräks i två omgångar, somna i mammas famn i sängen...

Jag tänkte "vad i herrans namn gör jag nu? vi som hade det så bra..." Som tur var chattade jag med en väninna som också är forumist här - hon sa: "lägg över henne i sängen igen, när hon vaknar går du direkt in och håller en fjäder på henne tills hon somnar, så gör du hela natt 1. Natt 2 håller du tills hon är lugn och ramsar dig ut, natt 3 ramsar du bara. Kräks hon så byt i sängen och lägg igen, då finns det inte mer att kräkas upp... "

Jag som aldrig hållt en fjäder före det (vi hade klarat oss med buffing och sedan ramsan bara i flera månader) blev nervös och frågade hur jag skulle hålla den. Hon guidade mig. Sen vaknade Lillan.... när vi chattade och jag tänkte: "Nu GÖR jag det här!"

så jag in och ställde mig - och jag trodde hon skulle skrika ur sig sina tarmar första minutrarna.... men efter fem minuter lugnade hon sig för ett par sekunder - DÅ fattade jag att "DETTA funkar, nu skjuter vi hennes varg ända till Stockholm, jag står här du kan sova så lugnt så lugnt." Jag stod allt som allt i 35 min, då sov hon som en stock. Jag ramsade tyst och lugnt ut - och hon sov vidare hela natten. Nästa läggning fjädrade jag tills hon var lugn, sedan ramsade ut. Hon frågade lite, men en påminnelse räckte den kvällen. Sen har vi inte haft den typen av problem längre.

Så - det jag vill säga till dig är att frågor KAN vara och KOMMER i stora former vid olika tidpunkter av deras unga liv. MEN om man levererar samma svar - LUGNT och SÄKERT så upphör frågorna ganska snart, det lovar jag. Och det gäller ALLA delar av tillvaron, lugn och självklarhet hos föräldrarna är nycklarna.

Och dessa frågorna är oftast de största... för nu ställs de för första gången, nästa gång känns svaren igen och tas emot snabbt som en befrielse.

Så ladda din fina energi du hade, och du har den om du tittar lite. Ifrågasätt inte du också, det räcker ju att lilla skatten gör det, visst?!

Det är inte fel på varken kuren eller dig, jag lovar. Många väljer att kura just under 8 månadersångest just för att sömnen då kan bli ifrågasatt och därmed sämre eftersom föräldrarna står handfallna utan tillräckligt tydliga verktyg. Men du HAR ju verktygen, du KAN besvara dessa nog så turbulenta (för lilla barnet) frågorna.

Misströsta inte, ladda igen och KÖR om ett par dagar. Och då med en mer tydlig förståelse för hur vissa barn frågar under just denna period.

[neaswanson]

Oh, ni är ju bara för gulliga här inne som tar er tid att svara.. Tack snälla Anna09! Det låter ju ändå positivt att ni upplevt något liknande men att det ändå löst sig..

Från och med i dag har jag infört schemat igen med två dagslurar istället för tre. Igår fick han lov att ta igen sig efter nattens baravader och sov lååååånga lurar (3 st) under dagen. Sov ändå bra på natten faktiskt även om han tyckte att det var morgon kl. 05:30. Men idag har vi tagit nya tag och det har gått bra. Han har varit pigg och glad hela dagen!

Jag kan bara bli så irriterad på mig själv att jag inte infört ramsan tidigare i hans lilla liv.. Jag har liksom aldrig behövt det utan har bara kunnat ställa ut honom när han ska sova på dagen och på natten sagt god natt och lagt honom. Har han vaknat nattetid har jag inte sagt något utan bara lagt tillrätta (typ solfjädrat) och gått därifrån. Han har somnat om direkt och jag har aldrig använt någon ramsa men nu, såhär i efterhand, skulle jag ju gjort det med en gång.. Det hade varit något han förknippade med sömnen. Nu har han egentligen inte det utan han vet bara att han ska göra det.. Men i tider av förkylningar, 8-månadersångest och tänder så har jag liksom ingenting att ta till.. Förstår ni vad jag menar? Men, men inget att göra något åt nu utan det är bara till att försöka fixa till det i efterhand.. Om man kan det.

Jag ska försöka ladda om och ev. köra kuren igen. Jag vill dock känna mig lika taggad som sist och det kanske tar ett tag.. Tills dess ska jag ha din historia i bakhuvudet och jag har AW böcker att läsa..

Tack än en gång!

[neaswanson]

Nu är jag tillbaka.. Tog inte många dagar.

Igår bestämde jag mig för att försöka en gång till men denna gången i vagnen och med vagning som verktyg istället för buffning då jag tror min son uppskattar det så mycket mer. Han älskar dessutom sin vagn och jag vet att han känner sig tryggare där än någon annanstans även som sängen också funkat.. Sagt och gjort...

Nappen åkte ut redan under dagen igår och det gick fint med alla vilor! Nya schemat ser ut såhär:

07:00 God morgon!
07:15 Välling
08:30 Frukost (smörgås och välling/mjölk/yoghurt)
09:15 - 10:45 Förmiddagsvila
11:00 Lunch
13:45 Mellis
14:15 - 15:00 Eftermiddagsvila
16:00 Middag
18:30 Gröt
19:00 God natt!

Totalt antal timmar: 14 tim 15 min

Tror ni det räcker? Eller behövs det en kvart till? Tänker att han gärna får ta det som en marginalkvart på vilan om han behöver..

Så till i natt då:

Somnar 19:10 vagning + ramsa och ut
21:00 samma som ovan (somnar direkt)
23:15 samma som ovan (somnar direkt)
03:20 samma som ovan (somnar direkt)
04:10 samma som ovan (somnar direkt)
05:10 vaknar pigg. Vagnar och ramsar fram och tillbaka i en timma... Klockan 06:15 är det tyst
Ger honom en marginalkvart och väcker sonen med bus och skratt klockan 07:15

Såååå mycket bättre natt utan hysteriska utbrott. Under den timmen han var vaken så var det en del protester men inget ledset gråt utan frågor, protester och undran..

Jag vet att jag inte ska tvivla men kommer han nånsin sova efter klockan 05.. Det har ju hittills aldrig hänt i hans lilla liv. Han har sovit hela natten fram tills dess men klockan 5 är standard för honom att vakna.. Men jag tror ju starkt på det här och kan andra barn kan väl han.. Hoppas jag!

Lite frågor:
1. När är det dags att byta till sängen igen?
2. Natten som kommer är det ju egentligen meningen att jag ska använda mig mer och mer av ramsan men gör det något att jag kör en natt liknande denna för att han ska känna igen sig ordentligt..? Är lite orolig att han ska bli sådär förvirrad och ledsen som han blev första natten.

Ge mig gärna lite ris och ros så jag vet hur jag ska gå vidare. Vill ju otroligt gärna att detta ska funka ju..

/Torstens mamma