min äldsta dotter linnea är en liten sparris. det har jag alltid varit själv också (förutom när jag är gravid eller ammar).
hemma serveras oftast mat hon gillar och hon äter en portion vid varje mål. plus minus en halv beroende på vad som serveras.
det är inte ofta jag upplever henne hungrig utan hon äter om det är något hon gillar. jag tvingar aldrig i henne mat.
hon har gått på dagis i ett år nu och när det är fisk och potatis så äter hon 1-2 tuggor och ev lite grönsaker. det är allt. ibland får dem frukt efter maten. hon gillar inte potatis alls och det serveras ju relativt ofta på dagis..
jag har nu frågat på dagis om dem inte kan servera hårt bröd till maten så att hon får i sig en sån iaf. (behövs aldrig hemma).
detta trodde jag förstås inte skulle vara ett problem men det var det.
fröknarna vill inte pga att "då kanske alla barnen vill ha smörgås istället för mat". sen fortsätter en fröken "om det bara var ibland så kanske, men det är ju i princip varje dag som hon äter dåligt. vi blir ju jätteförvånade den dagen hon äter!"
denna uppfattning hade jag inte alls fått. jag trodde faktiskt hon åt de dagar de inte var potatis eller fisk....
fröknarna tänker också "om vi börjar ge henne smörgås så lär hon sig ju att hon inte behöver äta. då tycker vi det är bättre att hon lär sig smaka och äta maten här".
men om hon inte lärt sig på ett år tänker jag.....
nu vet jag inte hur jag ska göra. har ni några tankar kring detta??? kankse behöver hon inte mer än två tuggor till lunch då. hon verkar ju klara sig ändå. eller ska jag fortsätta diskussionen och stå på mig om att de bör servera henne bröd som komplement?
/lilla mia
Nu är ju det inte optimalt alls, men överlever gör hon... 