Nu är vi en villrådig familj. Lillkillen är nu 13mån, har precis lärt sig gå och är en säker sovare sedan halvårs ålder. Vi har nu haft några konstiga kvällar, senaste månaden kanske 1ggr/v men nu två kvällar på raken. Lillkillen har haft en toppendag, pigg och glad, skratt till gonatt med läggning och somnar inom enstaka minuter. Efter 45min-1h vaknar han med småskrik som ökar och ökar. Riktigt ledsen och upprörd. Gråt-ulkar. Håller på ca 30min. Vi har gått in till honom, solfjädrat, ramsas - men han vill inte ha oss där (visst, mysigt med klapp på ryggen men blir arg på ramsan när vi går ut). Till och med plockat upp honom - men han vill bara tillbaka till sin säng. Känner det heller inte som att han ställer frågor. Men vill kunna göra något för honom! Frågan är bara vad? Eller hur ska vi göra för att komma ur detta?
Snälla rara ni - har ni ett gott råd?
Malin
Mardröm eller vad göra?
Mardröm eller vad göra?
/ Malin - mamma till lillkillen -09, 5mån-kurad, och lilltjejen -11, SM 
-
chokladkaninen
- Inlägg: 2604
- Blev medlem: sön 16 mar 2008, 06:45
- Ort: Uppsala
Tackar för er support!
Lillkillen har somnat, tyvärr känner jag lite vacklande attityd när jag håller tummarna för att det inte ska bli någon "ledsenhet" ikväll. Önskar så gärna ännu flera goda råd!
Nja, lite snorigt nu men inga andra tecken på något med öronen. Första "ledsenheten" var dessutom ca 1 månad sedan.TorpSara skrev:Öronont?
Nix, trots sin höga ålder är det 12+20+2 som gäller för vår tröttis.chokladkaninen skrev:Eller har ni precis gått ned till en dagslur?
Lillkillen har somnat, tyvärr känner jag lite vacklande attityd när jag håller tummarna för att det inte ska bli någon "ledsenhet" ikväll. Önskar så gärna ännu flera goda råd!
/ Malin - mamma till lillkillen -09, 5mån-kurad, och lilltjejen -11, SM
Hej!
Inte dra några stora växlar på detta. Vi hade också en del fnurror kring året och ett tag efter det. För oss var det luren som krånglade, hon kunde vakna efter 45 min - 1 timme och vara, som jag tolkade det, otröstligt ledsen och rädd.
Jag minikurade bort det. Tänkte i 3-dagars. 1:a dagen IN direkt med en Ojdå, attityd att "hoppsan, har du drömt mardröm, mamma vet att det kan vara läskigt nu sover vi igen" och så höll jag en fjäder tills hon nästan somnade, sedan ut med ramsan och glada husljud (jag bestämde mig för ett projekt, att skura kökstrasmattan av plast med skurborste som hördes lagom bra upp till henne). Dag 2: In och la till rätta, markerade en fjäder, ut med glad ramsa - sedan direkt till mitt projekt. Hon tystnade på några minuter och somnade om. Dag 3; Glad ramsa utanför dörren, sedan direkt till mitt projekt igen. Hon somnade om efter någon minut. Sedan var det klart.
Vi har även haft ledsna stunder kvällstid, dock inte så länge utan några sekunder till nån minut. Då har vi inte gjort nånting för att inte väcka om hon sovit.
Det händer MASSOR i kroppen på dem denna tid. Vi hade frågor kring både maten, byten och badet denna tid. Men hon fick samma svar, lugna och säkra och snart upphörde frågorna.
Så fort jag märker att frågor kommer och tätnar tänker jag på AWs mycket visa ord: Orubbat lugn.
Som TorsMamma sa till mig: frågor kommer och går, men svaren är alltid desamma. 8)
Bestäm er för en strategi och håll er till den. Minns att husljud är också svar. Han KAN detta med hur man sover, det visar han tydligt genom att ni "stör" då ni är inne. En kort period fönade jag håret i badrummet intill hennes rum, visslandes - det blev mina svar på hennes frågor då. Det nöjde hon sig snabbt med.
Ni och HAN kan detta!
:thumbsup:
Inte dra några stora växlar på detta. Vi hade också en del fnurror kring året och ett tag efter det. För oss var det luren som krånglade, hon kunde vakna efter 45 min - 1 timme och vara, som jag tolkade det, otröstligt ledsen och rädd.
Jag minikurade bort det. Tänkte i 3-dagars. 1:a dagen IN direkt med en Ojdå, attityd att "hoppsan, har du drömt mardröm, mamma vet att det kan vara läskigt nu sover vi igen" och så höll jag en fjäder tills hon nästan somnade, sedan ut med ramsan och glada husljud (jag bestämde mig för ett projekt, att skura kökstrasmattan av plast med skurborste som hördes lagom bra upp till henne). Dag 2: In och la till rätta, markerade en fjäder, ut med glad ramsa - sedan direkt till mitt projekt. Hon tystnade på några minuter och somnade om. Dag 3; Glad ramsa utanför dörren, sedan direkt till mitt projekt igen. Hon somnade om efter någon minut. Sedan var det klart.
Vi har även haft ledsna stunder kvällstid, dock inte så länge utan några sekunder till nån minut. Då har vi inte gjort nånting för att inte väcka om hon sovit.
Det händer MASSOR i kroppen på dem denna tid. Vi hade frågor kring både maten, byten och badet denna tid. Men hon fick samma svar, lugna och säkra och snart upphörde frågorna.
Så fort jag märker att frågor kommer och tätnar tänker jag på AWs mycket visa ord: Orubbat lugn.
Som TorsMamma sa till mig: frågor kommer och går, men svaren är alltid desamma. 8)
Bestäm er för en strategi och håll er till den. Minns att husljud är också svar. Han KAN detta med hur man sover, det visar han tydligt genom att ni "stör" då ni är inne. En kort period fönade jag håret i badrummet intill hennes rum, visslandes - det blev mina svar på hennes frågor då. Det nöjde hon sig snabbt med.
Ni och HAN kan detta!
:thumbsup:
//Anna
Mamma till Ester - född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Mamma till Ester -
född feb 09, kvällsmålskurad juni 09Tack för din support!Anna09 skrev:Hej!
Inte dra några stora växlar på detta.
Så fort jag märker att frågor kommer och tätnar tänker jag på AWs mycket visa ord: Orubbat lugn.
Som TorsMamma sa till mig: frågor kommer och går, men svaren är alltid desamma. 8)
:thumbsup:
Orubbat lugn kommer råda här i skogen - oavsett frågor...
/ Malin - mamma till lillkillen -09, 5mån-kurad, och lilltjejen -11, SM