MEN det har jag inte så nu har jag skitit i det blå skåpet för att uttrycka sig milt.
Bakgrund, Mio och Mios pappa gillar kalas, och när hon fyllde tre år så bjöds det 9-11 barn med syskon och föräldrar på utekalas på¨gården. Hos dagmamman är dom fem stycken -06 och alla var bjudna, en, vi kan kalla honom X, var på semester och kunde inte komma.
Nu blev det dags för årets kalas och Mio bestämde sig genast för att ALLA som var på kalaset förra året skulle komma i år igen, alltså inte X för han var ju faktiskt inte där då.
Vi kämpar så gott vi kan för att hon ska vilja bjuda X oxå men hon är benhård, gråter och blir förtvivlad när vi för saken på tal.
Jag tycker, säkert lite naivt, att man ska bjuda vem man vill på sitt kalas utan att bekymra sig om vad omgivningen har för förväntningar på sig. Urkorkat förmodligen men jag tycker så, man ska känna efter, vad VILL jag och sen agera därefter.
Pappan och har under nån vecka stött och blött problemet men enades ändå om att det ÄR hennes kalas och hon ska bjuda dom hon vill. Sagt och gjort, inbjudningar skrevs och jag åkte runt och agerade brevbärare i respektive barns hemma brevlåda i går.
Sen var det ju dagis idag och två av de tre inbjudna barnen var där och det pratades såklart om kalaset som då X inte var bjuden på.
Nu startar världskriget
telefonen ringer på eftermiddagen och X pappa är GALEN i luren och skriker och gormar att det är MOBBING osv. Det slutar med att han lägger på luren i örat på mig utan att jag kände att jag kunde "försvara" mig.Pappan och jag konfererar igen och tar ett snack till med Mio kring andras känslor och att X faktiskt är jätte ledsen. Men hon står fast vid sitt beslut.
Då tar vi till det tunga artilleriet HOTET antingen bjuder du X eller så ställer vi in kalaset
hon blir ju helt uppgiven men går så klart med på att bjuda X.Vad f-n gör man? Vad är rätt? Hur tänker ni?
Jag vet ju hur jag skulle agerat om Mio inte blev bjuden på ett kalas som andra kompisar blivit bjudna på. Jag hade paktat litegrann och förklarat att ibland blir man bjuden ibland inte. NO big deal lixom.
Jag vill ju inte att hon ska bli en "people pleaser" men inser samtidigt att hon är en liten tjej som inte ska behöva ta ansvar för sånt här.
Fy och urs vad jobbigt, bläääää
/Kristina
