Jack är nu ca 8,5 månader och jag misstänker liten sväng av ångest. Han har inga problem med andra människor, tvärtom! Han älskar allas uppmärksamhet och att vara i centrum. Det visar sig när vi är själva med honom och någon av oss går till ett annat rum, då gnällr/skriker han och ålar så snabbt han kan efter, även om den andre fortfarande är kvar hos honom. Vi brukar stanna upp och låta honom komma ikapp krypa med till sovrummet eller vart man nu ska. Förut brydde han sig i stort sätt inte alls vart vi höll hus. Vi känner en lite bättring och förstår ju att detta kommer att gå över. Hur har ni handskats med åttamånadersångesten? Tips är välkomna!Men nu till läggning och sömn. Från att ha somnat själv utan minsta krusidull så gallskriker han när man lagt honom i sängen och ramsar sig ut. Slänger sig mot spjälorna och häver sig upp till stående. Först gick vi in och la honom ner och då lugnar han sig något när vi strök honom över ryggen. Sen krävde han mer och då buffade vi . Det funkar inte alls nu. Läste idag att det inte ska vara någon störande trafik, så ikväll efter bus så var det på plats i säng, en ramsa medan Jack direkt började skrika. Ramsade mig ut and hell broke loose.. Men jag var ståndaktig och ramsade när han tystnade, men det blev det bara värre av. Avvaktade då och ryddade i garderoben utanför, borstade håret, pratade högt och var vääldigt upptagen med mina bestyr. Han lugnade ner sig till slut och jag körde en ramsa, protest igen men inte lika stark som innan. När han var lugn och bara gnällde så ramsade jag och bekräftade och så till slut somnade han. Det tog väl ca 30-40 min av gallskrik, men nu sover han iaf. Har innan oroat mig för att han ställt sig upp i sängen, men ikväll släppte jag det och var realistisk. Han kan ju faktiskt sätta sig ner när han står upp så varför skulle han inte kunna göra det när han står i sängen?
Han har även börjar rucka på när morgonen börjar. Den börjar kl 7 men han har ibland trott att den börjar kl 04.20...
Vi har buffat, och det funkade inte alls bra. Nu "ignorerar" vi honom och det funkar lite bättre och han vaknar senare och senare. Sist och inte minst så undrar jag lite över schemat. Så här på sommaren blir det lite hattigt, sov- och mattiderna är inte exakta som de varit förut. Hur "farligt" är det? Försöker ju följa så gott det går, men det är ju inte alltid man lyckas pricka in exakt.
Han är ju snart 9 månader, hur har schemat sett ut när era frön var 9 månader?
Hälsningar från otroligt hett Gotland!
