!Det var ett tag sedan jag var inne och det är av många olika skäl...men men nu känner jag att jag måste ha er HJÄLP för nu är vi helt VILSE
Visste inte om jag skulle lägga detta på tvillingforumet eller här, så jag testar här....
Och nu ska jag försöka förklara. Vi kurade våra små efter julen 2008 och det har fungerat med tillfredsställande resultat. Visst har vi fått gå upp och ramsa eller lägga på något täcke då och då, främst på E. MEN vår lilla sovmaskin M har varit ett säkert kort fram till för ca en vecka sedan då hon upptäckte i ett raseri utbrott/panik/hysteri gråt att hon kunde klättra ur sängen
Och detta fortsatte hon med och vi fick henne inte alls lugn och så i söndagskv'äll så ramlade hon ur så att hon slog sig i pannan.
Vi byggde om hennes lilla säng så att det finns en skena stället för en hel sida så att hon kan gå ur och i själv. och ur ja det kan ju verkligen gå!!!! Vi blir tokiga snart här, vi leder och vi leder men vi kanske inte alltid är lika konsekventa vad det gäller tonläge mm. Alltså inte tillräckligt övertygande.....
Palltricket känns som om hon är för liten för att hon liksom inte fattar det. SEn så verkar hon inte vara så rädd för att det är mörkt och hon är inte så lite kreativ!!! Hittar leksaker, verkar vara grym på att hitta i mörker =)
Och så fort vi kommer in så springer hon tillbaka till sängen skrattandes. Grejen är ju att E ligger ju i samma rum och han störs från och till mest inte alls men ibland så vill han ju bara sova och hon lever rövare och då blir han ladsen och då står man där med två som skall "fixas" om ni försrår vad jag menar.
Vi har ju tyvärr gett upp och satt oss på govet i rummet intill dörren och sedan så fort hon gått upp sagt åt henne att gå tillbaka....det har gått efter ett tag 1-2h tar läggningen.....
Sen så kan hon vakna på natten och vara helt förtvivlad och vi kan kanppt stilla henne, det ända som hjälper, oftast, är att sitta vi hennes säng och hålla på henne, men oftast när vi går ut och ramsar så blir hon jätte jätte ledsen igen.
Ledsen om det blev ett rörigt inlägg....e lite trött...tyvärr.
Råd, ideer, stöttning, pushning ja allt som ni kan komma och tänka på för vi e helt lost......känns det som i alla fall.
TACK på förhand!!
Kram
Ja jag vet att man bör inte ta bort spjälisen innan trotsen är över och det tänkte jag verkligen inte göra men stressen att hon ramalde ur och slog sig ganska rejält gjorde att vi tog detta besult, tankar om det?? 
