Nappen bort?

[Lina & Oskar]

Ja, nog är det underbart alltid. Kanske är jag för tidigt ute med att ropa "hej" men nu vid sista dags-pass-läggningen tog det max 5 min, så känns redan ENKLARE utan napp. Nu är jag jätte peppad att lägga Ruben som vanligt för natten kl 19.30 och övertygad om att det kommer gå galant.
Är jag övertygad är även prinsen övertygad. Tjoho!

Var det inte svårare än så här (jo, lite knorr visst), så varför har jag inte tagit itu med detta tidigare?

[Sessan]

Hej !

Tja ( vad var det jag sa, han skulle glömma den på en dag !! ) ibland ser man inte skogen för alla träden. Det är mycket enklare att ge råd när man inte har några känslomässiga band - du skulle hört mig i min tråd ( tveksam, undrande och fullständigt utan attityd )

Du är fantastisk :thumbsup: vilken mamma han har som låter honom få det finaste en mamma kan ge , nämnligen ett tryggt ledarskap med massor av god sömn

Det var inte meningen att ge dig en käftsmäll utan kanske bara en liten spark i rätt riktning. Känn nu efter , känn attityden, känn och smaka på den för du kommer behöva den fler gånger

Det är dessutom fantastiskt att du lyssnar av lillprinsen - då håller man sig borta från rummet och stör så lite som möjligt och då blir allt mycket bättre.

Stora kramen
Sessan, mamma till Saga

[Lina & Oskar]

Okey, kanske inte en käftsmäll men en riktigt bra spark i baken. Puh! :thumbsup:

Jag var nog lite väl karsk vid läggning och trodde att det skulle vara lika enkelt som tidigare under dagen, men nu blev det en "brottningsmatch". LillRuben var på ett riktigt sprattelhumör. Han bökade runt, glad i livet, vände sig, fäktade osv. Jag försökte ramsa och gick ut. Försökte ramsa utanför dörren, gick in och vände tillbaks ett par gånger, ramsade och till slut fick han ligga på rygg och "prata på" för jag hoppades att han tillslut skulle kunna somna in ändå, men icke! En hel timme senare somnade han.

Vad skulle jag kunna gjort för att fått honom lugn (inget lekande där i mörkret) och sett till att han skulle kunna somnat tidigare? Oj, oj, oj! Men nu sover han gott och jag har varit in till prinsen för att bona om lite med täcket. Hoppas natten blir bra.

Är ändå vid gott mod.

[Nimrah]

Jag var nog lite väl karsk vid läggning och trodde att det skulle vara lika enkelt som tidigare under dagen, men nu blev det en "brottningsmatch". LillRuben var på ett riktigt sprattelhumör. Han bökade runt, glad i livet, vände sig, fäktade osv. Jag försökte ramsa och gick ut. Försökte ramsa utanför dörren, gick in och vände tillbaks ett par gånger, ramsade och till slut fick han ligga på rygg och "prata på" för jag hoppades att han tillslut skulle kunna somna in ändå, men icke! En hel timme senare somnade han.

Vad skulle jag kunna gjort för att fått honom lugn (inget lekande där i mörkret) och sett till att han skulle kunna somnat tidigare? Oj, oj, oj! Men nu sover han gott och jag har varit in till prinsen för att bona om lite med täcket. Hoppas natten blir bra.

Är ändå vid gott mod.

Hej på dig!

Vill bara säga att du jobbar ju på finfint! Så länge han är nöjd och ligger och pratar låt honom vara. Man kan ju inte tvinga ngn att sova bara ge förutsättningar. Han kommer snart somna snabbare när han blir van och gör han inte det ngn enstaka gång gör ingenting så länge han inte är ledsen förstås...

Ha det bra och fortsatt lycka till! /Nimrah

[Sessan]

Säger samma som Nimrah, låt pojkvaskern leka och vara förnöjd Vi kan ju inte tvinga honom att sova - det är roligt att kunna behärska nya färdigheter - man är ju kung när man kan vända sig och känna att händerna går ungefär dit man vill

Ge honom förutsättningarna - snart nog så inser han att händerna finns där imorgon också och då kommer sömnen att komma.

( Jag har som du kanske minns en valpuschling hemma - han har matvägrat i 3 dagar - jag kan ju inte tvinga i hunden mat - det är bara att servera vid lämplig tidpunkt och sedan kan jag inte göra mer - likadant är det för dig och lillprinsens sömn)


Heja på \:D/ du är jätteduktig.

Den här gången är mina råd :
* Låt honom vara ( om han knölar runt så låt honom göra det ! )
* Lyssna igen - vad säger han !

Kram Sessan, mamma till hoppetossan Saga som nästan kan cykla utan stödhjul !

[Lina & Oskar]

Tack alla ni för fina ord! Nu somnar lillprinsen på max 5 minuter i sin säng, UTAN napp. Svårare dock i vagnen, men det jobbar vi på. Tänk ändå att det kunde gå så fort. Igår kväll tog väl läggningen 1 min, och jag är så stolt. \:D/

Älskade lilla Ruben

[Lina & Oskar]

Hm, nu har senaste tre kvällsläggningarna varit fyllda av tårar. Puh! Antingen om det är förkylningen som spökar eller att sista stunden innan läggning varit lite kinkig. Vi testar att ge sista målet mat lite tidigare och försöka busa mer in i det sista. Hoppas, hoppas!

[Lina & Oskar]

Hej och tack för alla tips och råd.

Nu behöver vi hjälp igen. Nu är det kvällsläggningen som spökar. Dom senaste dagarna har blivit så att våran son får gråta sig till sömns istället för som tidigare somnat med hjälp av ramsan (Jag tror i alla fall att det är pga av den).

Nu går det till så här ungefär: Han får sista måltiden strax innan kl.19, då får han gröt som tar ungefär 15-20 min. Därefter får han säga godnatt till sina leksaker och sin mamma och pappa, vid det stadiet är allt bra och Ruben ler glatt mår bra. Sen tar jag in honom i sovrummet som är mörkt, lägger honom på rygg i sin spjälsäng och säger godnatt. Sen vänder jag honom till magläge och när jag gör detta brukar han protestera och försöka vända sig till ryggläge och samtidigt börjar han gny. Jag försöker få honom tillbaka på mage och säger sedan ramsan på min väg ut ur sovrummet. Det dröjer inte länge förens han gråter och gråter, jag går till dörren och upprepar ramsan ett par gånger utan resultat. Efter ca 35-45 min blir det tyst och Ruben har somnat. Då har han själv hamnat/lagt sig på sida, mot hörnet av sängen. Det känns som om vi plågar vår son till sömns, vilket leder till att jag och min sambo blir ledsna. Frågorna är många, är det något med ramsan som vi gör fel?, ska vi testa och lägga honom på rygg/sida? o.s.v

Tack på förhand
Oskar

[Anna09]

Hej!

Hård men rättvis kommer jag vara nu... å lille Rubens vägnar. 8)

Att han kan vända sig och lägga sig på sida själv innebär också att det är så han somnar in. Lägg honom då på rygg när du lägger, varför krångla och konstla till ett magläge just då? Tänker jag...

När han sedan sovit tio minuter på sida i hörnet, kan ni hjälpa honom till magläge så att han fortsätter att sova så sedan. Man kan "dra" lite i en arm, eller ta lite runt höfterna, beroende på hur han ligger. Då kan de själva vända sig på mage om man säger. Sedan tassar man ut igen i släckt rum och allt är frid och fröjd.

Vår lilla hade riktig vändningsfest i den åldern och jag kunde nästan hitta henne stående då hon sovit tio minuter...

Viktigt är också ATTITYDEN - det känns som att ni tycker synd om Ruben. Det är INTE synd om en liten älskling som har trevliga dagar och som sedan får gåvan att sova. Upp med energin och attityden, ni ömmande föräldrar

Den är A och O - det är den som förmedlar i handling vad ni har för budskap. Det är ju HÄRLIGT att få gå och lägga sig- visst?!

Förmedla det - jag säger som AW sa till mig en gång då jag behövde en uppsträckning: Det är inte synd om en unge som får sova!

Tankar kring detta?

[Lina & Oskar]

Tack Anna för ditt svar.

Som jag tidigare sagt när jag fått råd härifrån "känns det först som en käftsmäll", men nu vet vi ju att det hjälper och att det är bra att folk är raka och på. Okey, vi testar att lägga honom på mage imorgon kväll då. Han brukar ju faktiskt (eller gjorde tidigare) ligga och skratta då. Min fråga är nu, ramsar vi direkt efter nedläggandet, när vi är vid sidan av sängen? Är det viktigt hur många gånger man ramsar? Tidigare har vi nog inte gjort helt rätt med ramsan, men det verkar ha fungerat ändå. Men säg gärna till, så att vi framöver gör som man ska.

Om han sedan börjar skrika & gråta, vad blir då vårt nästa steg? Ligger han på rygg, kan vi ju inte buffa. I sängen finns nu ingen kudde, men i vagnen har vi en (där han numer sover på rygg). Läge kanske att införa det i spjälsängen också?

Nu sover han sött och imorgon tänker vi ha ATTITYDEN! Det är inte synd om honom.

[Emma80]

Hej! Får en känsla av att ni dröjer er kvar i rummet en stund när ni lagt, vi gör som så att vi skojar och busar utanför sen bara lägger vi ner snabbt och ramsar oss UT, inte kvar vid sängen. Anna rekommenderar alltid ramsa x 4.

Bara att ramsa igen om ni märker att det blir en kris som han inte kan lösa själv. Om man börjar gå in och vända direkt så blir det lätt en cirkus av det hela, så vi har avvaktat och sett om det är något de kan lösa själva. Om inte, bara snabbt in och vänd och ut igen. Kudde har vi haft från 1 års ålder eftersom de sover på mage. Ryggsovare tror jag kan ha kudde tidigare.

Kram Emma

[Lina & Oskar]

Hej igen.

Tänkte informera hur kvällens läggning gick.
Jag hade bestämt mig innan jag la honom att han skulle ha roligt och skratta och hade inställningen att nu ska vi sova och det är roligt. Allt gick bra tills vi kom in i det mörka sovrummet. Då började Ruben att knorra men jag försökte få honom glad och la honom tillrätta i sin säng, denna gång la jag honom på sidan och så hade han fått en kudde att ha för att göra det mer "gosigt". Jag sa godnatt och reste mig och sa ramsan ett par gånger på väg ut ur sovrummet. Det dröjde inte länge förens Ruben grät och grät, jag gav honom 5 min sen gick jag till dörröppningen och sa ramsan 4 gånger, ingenting skillnad. Efter 5 min till upprepade jag proceduren och ramsade 4 gånger. Efter ytterligare 10 min gick jag in och märkte att han hade börjat leka med kudden så den tog jag bort, la han på mage och började buffa. Jag buffade 4 repetitioner, han blev lugn men inte trött utan tyckte det va intressant och ville mest prata och få kontakt med mig. Det slutade med att han som dom tidigare nätterna grät sig till sömns efter ca 40 min.

Skulle gärna vilja ha hjälp med tips och råd kring detta.

[Sessan]

Hej !

Sessan är tillbaka !!

Jag tror att du ska erbjuda lillen att få sova - om han inte tar den så får han knorra bäst han vill. När han frågar för mycket ( kanske gråter och i gråten ställer frågor ) så svarar du med ramsan. Men ( jag var tvungen att fråga maken ) jag kommer ihåg när lillan ställde massor av frågor och ibland vid kvällsläggningarna grät som bara den. Mamma var superlugn - ju mer hon tjöt desto lugnare blev jag och svarade lika dan´t varje gång.

I denna åldern så kan det vara sjukdom på gång, tänder på gång, utvecklingsfas ( mitt i eller på g ), vändningscirkus ( jag kurade på rygg så min hon vände sig till mage och tjöt värre än värst när hon inte kom runt )

Det finns som jag sagt ingen kvick fix. Han kommer att fråga ( läs skrika eftersom han inte kan prata ännu ( hoppas jag )) tills dess att han får betryggande svar.

Och snälla , tappa inte sugen nu, men för mig tog det lång tid att hitta Attityden.

Du och maken och pojkvaskern kommer att komma ur tunneln och förmodligen skratta åt allt detta ( det gör jag när jag läser mina gamla inlägg )

P.s Min tjej var i samma ålder som din pojk är nu när jag upptäckte att hon grät när vi kom in i rummet på kvällen. Jag hade köpt mörkläggningsgardiner och allt var svart ! När jag mörklade med henne i rummet så slutade hon att gråta vid läggning Något obehagligt var det allt . . . .

Upp med haken, du fixar det här som den supermamma du är som hjälper din son att få sova så gott som det är möjligt.

Sessan ( som har halsfluss )

[Lina & Oskar]

Hjälp,

Snälla mer råd & tips! Fortfarande ingen skillnad, förutom att vår lille son nu även vaknar tidigare på morgnarna. Suck! Vad har hänt? Han som tidigare verkligen varit ett "praktexemplar" vid läggningar, både dag som kväll, där vi alltid tidigare fått väcka.

Min sambo skrev ett inlägg i går kväll, men ingen kommentar från någon. Ni får gärna råda oss. Ikväll gjorda jag (Lina) läggningen. Ruben skrattade så han kiknade och så bums ner i sängen. Jag la honom på rygg, ramsade vid dörren på vägen ut ur rummet. Ingen gråt i varje fall, utan "någon" som låg och kvittrade. Han var glad och pratade säkert i en 15 minuter, sen kom gråten. Vi lät honom vara men efter 20 min gråt/skrik kändes det ohållbart och jag gick in. Han hade då huvudet mot fotänden, fortfarande på rygg. Jag la honom med huvudet i rätt ende av sängen och vände nu på mage. Sa ingenting och gick ut. Tyst! Tills nytt fågelkvitter och har vi tur har han nu efter ytterliggare 10-15 min somnat.

Men hur ska vi göra? Fortsätta lägga på rygg, sedan vända honom? Försöka igen på mage, så som vi tidigare gjort eller????? Hoppas på lite tips & råd. Snälla!!! Han har ju sovit bra förut och det är det vi SKA tillbaks till.

// Lina med familj

[Lina & Oskar]

Sessan... vilken tur! [-o<

Då får han skrika/ropa (eller vad han nu gör), å jag ramsar när så verkar behövas. Vägrar ge upp! Skönt bara att höra att vi INTE är först ut med dessa "äventyr". Krya på dig nu hälsar en familj där alla nu dras med förkylning. Nedrans!