Mikas röda tråd.....

maiyah · Inlägg av **maiyah** » tis 16 mar 2010, 22:54

Låter underbart som vanligt, måste bara ställa en fråga som dök upp när jag läste ditt senaste inlägg..Sigge sover inget på dagen längre? Vi har lite små problems med en Kaspian som vaknar väääldans tidigt på morgonen och har svårt att somna på sin dagslur, inga sura miner men lite lite sömn för att orka med hela dan blir det. När slutade dina grabbar sova på dagen?

SusanD · Inlägg av **SusanD** » tis 16 mar 2010, 23:44

Ja du, Sigge är våran envisaste lilla unge. Han beslutade sig helt enkelt att sluta sova middag en vecka innan vi skulle fara på semester till Kanarieöarna och det var i dec förra året, då var han två år och 1 månad. Hur tokigt som helst men han stod upp och hojtade i sängen, kastade ut madrass och alla sängkläder på golvet. Detta pågick under ett par veckor innan vi gav upp. Till saken hörde också att han störde Mika som försökte sova middag i samma rum. Hade vi haft ett större hus så hade vi nog låtit honom hållas en längre tid för han var aldrig ledsen utan bara väldigt högljudd och vild.

Sigge har dock alltid sovit i minst tolv timmar varje natt, inga uppvak och ibland har han lagt sig en halvtimme före läggdags.

Emil däremot sov middag tills han var närmare tre och ett halvt år. I sluttampen sov han bara 45 min men han sov tolv tim natt och två timmar på dagen tills han var tre år.

Sigge blir också trött och han har på eget bevåg infört bil-lurar vilket innebär att han sover en stund i bilen om vi är på resande fot på eftermiddagen. Som tur är vaknar han på rätt sida och är bara glad och full av energi efter en bil-lur.

Det är svårt att råda någon hur man ska göra med dagslurarna. Jag hade föredragit att Sigge sovit middag tills han var tre men som det är nu får han vila i soffan en stund och titta på tv efter lunchen.

Kram Susan

maiyah · Inlägg av **maiyah** » sön 21 mar 2010, 15:22

Tack för svaret

Hehe de kan verkligen vara envisa små rackare

Min lilltjej är precis så envis också, det ska vara som hon vill, annars inte alls. Tur att hon är god som guld!

Vi fortsätter nog envisas ett tag till, de sover också middag i samma rum men Cera brukar inte vakna av Kaspians tjoande så jag låter det nog vara bara. Vi har ett extrarum också om det behövs. Han är inte lika envis som sin lillsyrra så det ordnar sig nog

SusanD · Inlägg av **SusanD** » mån 12 apr 2010, 23:27

Jaha, då var jag hemma igen! Pappan har gett sig ut i arbetslivet och tagit över familjeförsörjningen.

Och vad fick då jag ta över? Jo tre febriga barn! Eller ta och över och ta över, sanningen är nog den att det är jag som smittat dem. Idag har vi legat i soffan och tittat på film mest hela dagen fastän solen lyst över oss och våra smutsiga fönster.

Mika har också feber men hon har mycket att stå i på dagarna och har inte alls tid att ligga still i någon soffa och glo på tv. Hon pysslar inne på barnens rum med alla leksakern och så kommer hon krypande då och då och hälsar på familjen i soffan. Sigge har lekt med Mika som älskar sin storebror, de kryper efter varandra och leker i tunneln. Mika har så kul att hon kiknar av skratt. Emil har läst lite för Mika, hon skrattar då glatt och pussar på honom vilket han inte alls uppskattar. Han tycker det är obehagligt att pussa bebisar säger han. I nästa andetag säger han att han älskar våran bebis.

Nu har Mika fyra tänder, två uppe och två nere vilket gör att hon ser ut som en liten kanin, en söt liten kanin visserligen men ändå en kanin. Bitas är hon bra på men hon ger oss bara små nyp och sen skrattar hon glatt och ilar vidare i livet. Hon är snabb, både inne och ute kryper hon så det blir fartränder efter henne. Det gäller att ständigt ha ögonen på henne när vi är i trädgården för annars tappar vi bort henne och det vill vi ju inte.

Just nu är hon lite frustrerad, hon vill gå! Hon har på sig ett par toppensöta små skor, ärvda av Ewas barn

, och så tvingar hon sin bröder att hålla henne i handen och sen ska de gå runt, runt, runt. Och hon tröttnar aldrig! 8) Snart trillar nog poletten ner, snart springer hon nog runt som en vilde med sina bröder efter sig.

Nu ska vi bara kurera oss, skrämma bort febern och hostan så vi kan ge oss ut på nya äventyr!

Kram Susan

wifsta · Inlägg av **wifsta** » tis 13 apr 2010, 19:40

Krya på er allt ni kan

Ewa · Inlägg av **Ewa** » tis 13 apr 2010, 22:03

Grattis till Father A :thumbsup: . Och grattis till dig som får vara hemma igen :thumbsup: . Och så kommer här en liten vindpust och blåser bort alla bråkiga virus

SusanD · Inlägg av **SusanD** » lör 17 apr 2010, 20:50

Tack för krya på sig hälsningen Wifsta och du Ewa detta viruset verkar inte vara så lätt att blåsa bort är jag rädd.

Nu har vi varit sjuka hela veckan och solen har strålat så där retsamt över oss. Feber, snor och en värsting slemhosta har alla och nu verkar det som om vi även smittat ner Pappan.

Mika är fantastisk på att sova hela nätterna trots att hon faktiskt är jättesjuk. När det blir för snorigt och slemmigt där hon ligger byter hon helt enkelt plats och somnar om gott på ett torrt ställe. Smart va? På dagarna har hon varit gnällig och gråtit mer än hon tidigare gjort i hela sitt liv. Emil försöker muntra upp henne men det funkar bara ibland. Korta stunder har hon orkat leka med Sigge och då skrattar hon och har riktigt kul. Hon har fått sova lite extra lurar här och var, ibland har hon somnat i mitt eller Pappans knä och då är man sjuk för det skulle hon aldrig göra annars.

En dag sov Mika sin fm lur på 45 min, kom upp och var så otroligt ledsen, inget var bra. Till slut la hon sig ner på mage på golvet, tydlig sovställning och tystnade. Tydligare kan du ju knappast bli, till och med jag fattade att hon vill till sin säng och sova så det var bara att bära dit henne. Sen sov hon 1,5 timme och var mycket trevligare när hon vaknade. För att få någon balans i sovandet så blev det en extra insatt em lur på 45 min. Dessutom gick hon och la sig en halvtimme tidigare så morgonen därpå var hon åtminstone utsövd.

Sigge och Emil hostar också så det ekar i skogen, slemmigt och väldigt jobbigt. Sover på nätterna gör de ändå även om det ibland vaknas och behöver tröstas lite. När jag gick in till Emil en natt förklarade han att det var hans hals som grät och det ville den göra ifred - så det var bara för mig att gå därifrån.

Något simmis blir det inte i morgon men i nästa vecka SKA vi vara friska om vi så ska utföra någon avancerad BLI FRISK- dans.

Kram Susan

Sofiapia · Inlägg av **Sofiapia** » sön 18 apr 2010, 22:13

Vad skoj att du är hemma igen så att vi kan ta del av all din klokskap på forumet

Jag har saknat dina inlägg. Krya på er!

SusanD · Inlägg av **SusanD** » sön 18 apr 2010, 23:08

Tack Sofiapia, vad rar du är.

Ja nu är ju jag hemma och hitintills har det ju inte varit någon riktig höjdare och då beror ju det helt och hållet på att vi alla varit sjuka och några är det fortfarande.
Emil är pigg hostar bara enstaka gånger, Sigge hade eventuellt lite feber och hostar fortfarande och Mika har haft hög feber och hostat riktigt mycket.

Idag delade vi upp oss, Emil och jag for till församlingshemmet där vi skulle ha barnloppis medan den andra, sjukare delen av familjen fick husera hemmavid. Innan loppisen var det mässa i kyrkan som Emil och jag var med på en stund innan loppisen. Jag råkade hosta och högt säger då Emil: - MEN MAMMA KAN DU INTE HOSTA LITE TYSTARE!? Gissa om det fnissades i kyrkan då. 8) Sen fortsätter han lite tystare: -Mamma känner du honom? och så pekar han på några personer längre fram i bänkraderna (tror jag iaf). Nej det gör jag nog inte svarar jag. Emil framhärdar och undrar om jag verkligen inte känner honom och jag säger att det gör jag inte men vi kanske kan lära känna honom. Då säger Emil med ganska hög röst: - MEN MAMMA DET ÄR JU JESUS! och så pekar han väldigt tydligt på den stora målningen av jesus som hänger över altaret. Gissa om det fnissades i kyrkan då.

Sen smet vi från mässan och Emil tog plats vid kassaskrinet på loppiset och där satt han och skötte affärerna föredömligt. Han tog emot pengar och så hjälptes vi åt att ge tillbaka växel samtidigt som Emil strödde trevligheter runt sig: - Välkommen tillbaka! Handla gärna mer! Ha en bra dag!

Hemma var Mika allt annat än i toppform. På morgonen hade hon sovit på mig i 45 min innan hon åt lite smörgås till frukost. Sen for ju Emil och jag så Pappan la henne för en något försenad morgonlur på 45 min, sen tillbringade hon resten av tiden fram till lunch sovandes på sin far. Därefter åt hon lunch och gick tog sen en lur på 2 tim. Jag fick äran att väcka henne när jag kom hem och under resten av dagen var hon nästan sitt vanliga glada härliga jag. Lekte med sina bröder och tog bara korta stunder i något knä för att vila upp sig.

I morgon lämnar vi Emil på kyrkis på morgonkvisten och så åker jag med Mika och Sigge och storhandlar. Så nu måste jag lägga fram lite kläder och packa Emils kyrkisväska för annars kommer vi aldrig dit i tid i morgon.

Kram Susan

chokladkaninen · Inlägg av **chokladkaninen** » mån 19 apr 2010, 09:54

Vilken fining, den där Emil!

Vi var på adventskoncert som vår barnvakt, som sjunger i kör, hade bjudit in oss till, Storasyster och jag, och det var lite samma underhållningsfaktor mellan låtarna: Mamma, vad är det där? Var är Karin? Mamma, varför spelar den farbrorn nu, ska inte Karin sjunga? osv. 8)

Hoppas att de andra små sjuklingarna mår bättre idag!

SusanD · Inlägg av **SusanD** » ons 21 apr 2010, 21:26

Barn är roliga kan man ju lugnt konstatera. Undrar bara varför de alltid måste tala så högt?

Nu är det synd om Mika, riktigt, riktigt synd. Hon är ju verkligen ingen gnällig tjej men nu orkar hon inte riktigt med att vara sjuk längre. Både igår och idag har hon haft feber strax under 39 grader. Tycker hon hostar lite mindre idag och är inte lika snorig heller men hon är så trött.

Det blir mer lurar dagtid, hon behöver det verkligen och ändå sover hon hela natten lång. Dricker dåligt under dagen men får i sig 4 dl välling per dag, en rejäl portion lunch och sen blir det fri tillgång på fruktpuré så vätska får hon i sig. Kissar gör hon också så jag är inte orolig för att hon är uttorkad.

Den här omgången har ju verkligen varit tuff för oss alla måste jag säga. Emil har ingen feber längre, hostar ett par gånger på dagen och är pigg. Sigge har inte heller feber, hostar lite och är snorig men pigg. Själv börjar jag känna mig bara förkyld, har slutat hosta upp mina lungor men det känns som om jag aldrig blir frisk. Det är ju svårt att komma igång med träning och åka på utflykter med barnen, trist helt enkelt.

Tror att det bara är att fortsätta slåss mot detta gräsliga virus och göra det så bekvämt som möjligt för alla inblandade. Mika tycker att hon skulle få sova på mitt eller Pappans bröst hela dagen lång, ja förutom då när hon måste leka med grabbarna för då får hon vara haj och det tycker hon fortfarande är riktigt roligt i korta pass.

Kram Susan

inger · Inlägg av **inger** » tor 22 apr 2010, 02:43

Tittade in här och vill bara säga att ni ska krya på er allihopa.

SusanD · Inlägg av **SusanD** » ons 05 maj 2010, 22:31

Alla har nu varit friska ett bra tag men jag kan lova att livet med en sjuk Mika i två långa veckor inte var roligt för någon inblandad. Hon är ju alltid så otroligt glad, leker mkt själv, trivs på golvet, älskar att leka med sina bröder och tränar mest hela tiden på allt som man måste träna på när man är en småtting.

Men sjuktiden då var det bara gråt, gråt, gråt och sov, sov, sov. Mat var inget som lockade, välling gick ner, att vara på golvet var omöjligt det var bara min famn som funkade. Ja usch vad jobbigt hon hade den lilla tösen. Så skönt att äntligen ha tillbaka vår gamla glada Mika.

Grabbarna tränar Mika dagligen på att gå, de tar tag i varsin hand och så går de medans Mika nästan kiknar av skratt. Hon älskar sin bröder så där gränslöst så det nästan gör ont i hjärtat. När bröderna leker på sitt rum får hon alltid vara med och hon gillar det skarpt även om hon kanske bara får vara en haj, en skallesaurus eller en liten Tessla.

Det spelar liksom ingen roll bara man får vara med. Bits gör hon inte alls längre när hon leker med bröderna, hon har väl begripit att hon blir utvisad om hon gör det.

Nu äter hon som en liten häst igen, men bara till frukost, lunch och mellis. Kvällsmaten är ingen favorit och kvällsvällingen går sällan ner en hel flaska. Men hon är nöjd och hon sover verkligen som en prinsessa även om Emil röjer runt i sovrummet.

Nu njuter vi alla av livet igen, ingen hosta, inget snor och ingen feber. Kan man ha det bättre?

Kram Susan

Tilda · Inlägg av **Tilda** » sön 09 maj 2010, 21:45

Vad skönt att höra att ni är friska igen

SusanD · Inlägg av **SusanD** » lör 19 jun 2010, 23:54

Och vad hände sen då?!

Ja den 28 maj hade Mika sitt första födelsedagskalas med en hel bunt inbjudna vänner. Det var en riktigt trevlig tillställning och jag ska erkänna att jag inte såg av Mika så mycket. Hon var helt upptagen av sin värdinneroll och underhöll sina faddrar och resten av den inbjudna skaran. Ett toppenparty helt enkelt.

Sen skulle jag då fara upp till Anna och bistå på SHN-kursen vilket var lika roligt som alltid. Farmor var hemma med barnen och Father A jobbade, en otroligt bra kombo som barnen var mycket nöjda med. När jag skulle fara till tåget tog Mika sina fyra första steg på egen hand, eller fot mot mig och sen fick jag en go kram och en riktigt blöt smaskig puss på kinden.

Det är kärlek. Tårarna trängdes i ögonvrårna och till slut fick de inte plats utan rann nedför mina kinder varpå Emil blev orolig och frågade varför jag var så ledsen. Förklarade att jag var så lycklig så jag grät och att jag samtidigt var ledsen för att vara ifrån dem en hel vecka. Då klappade Emil mig på kinden och sa: Men mamma, en vecka det går så fort och vi kommer ha fullt upp med Ta-ta (som han kallar farmor). Han är så klok den ungen!

Och visst hade de fullt upp med farmor och jag hade fullt upp i Gastsjön där vi kurade urgulliga bebisar av alla de storlekar. Varje dag ringde jag hem och pratade med barnen. Emil var mest intresserad av hur Tågchauffören hade orkat hålla sig vaken hela natten.

Sigge är lite mer kortfattad, jag sa att jag älskade honom och då svarade han: och jag haaaatar dig

. Sån är han, men han säger det med mycket kärlek och vet ju inte vad hatar betyder så jag tolkar det helt fritt och då handlar det om hans stora kärlek till sin mor. Eller hur?

När jag kom hem från Gastis visade det sig att Mika inte alls fortsatt gå. Nej då hon väntade tills jag kom hem. Vilken pärla va? Då började hon gå för egen maskin, lite stelt och stappligt men med ett härligt lyckligt pärlande skratt. Hon är verkligen nöjd med sin nya erövrade kunskap och bebisar bli riktiga små barn när de ställer sig på två ben. Det är ett häftigt steg i utvecklingen tycker jag.

Nu har Mika varit på BVC för sin ettårskontroll. Vi börjar med de viktiga och mycket intressanta siffrorna; Vikt 8850 gr, längd 74 cm och huvudomf 45.8 cm. Hon är ju inte fet direkt men ganska lång, smal och lång. Vår mycket rara BVC-sköterska komenterade att hennes viktkurva inte riktigt var densamma som hennes längdkurva, sen skrattade hon bara och sa att jag ju inte brydde mig ett dugg om hennes kurvor och det är ju sant. Sen sa hon att Pappan är ju lång och smal så hon och resten av våra barn brås nog på honom.

Hon är skojig våran BVC-sköterska tycker jag.

Så till den otroligt intressanta jämförelsen med hennes storebröder.

Vid samma ålder vägde Sigge drygt 2 kilo mer och var 3 cm längre, Emil vägde 1 kilo mer och var 1 cm längre. Visst är hon lite klenare men jösses så stark och envis hon är. Kunde man mäta det skulle hon slå i taket på alla kurvorna.

För övrigt kan jag väl berätta att hon sover sina 12-tim varje natt, något krångel är det verkligen inte tal om. Vi lägger på henne täcket när vi går in runt 23-tiden och tar upp Sigge så han får kissa, sen hör vi inte från henne förräns vi väcker henne klockan sju på morgonen. Är vi lite slöa så väcker vi henne inte förräns halv åtta vilket hon är helt nöjd med, eller kanske mer än nöjd med.

Hon är lika trött när det är sovtid som hon är pigg när det är vakentid. Skrattar gör hon nästan alltid när hon vaken, och klättrar upp på stolar och bord som en bergsget. Där är hon lik Sigge, han var likadan, säker på foten och snabb som attan. Grabbarna älskar sin lillasyster, hon får alltid vara med och leka och ibland får hon även bestämma vad de ska göra. Då bestämmer hon oftast att hon ska vara haj och grabbarna ska vara dykare.

Grabbarna säger i allafall att hon bestämt vad de ska leka.

Nu tänker jag avsluta den här tråden, när man är ett år hör man inte till Späda och små längre. Det är dags att gå vidare i livet, under sommaren ska det ut och campas i husvagnen, badas om bara värmen behagar att komma snart, börja cykla på trehjulingen och rida på hästen Lucas.

Blivande storesyster Mika hälsar till er alla.

Kram Susan