2,5-åring vägrar somna på kvällen... ej ledsen, bara bus

[april79]

Hej!

Vår son som nu är drygt 2,5 år har sedan han bara var några månader sovit som en klocka mellan 19-07 (ca) + omkring 1-2 timmar på dagen. För några veckor sedan tog vi beslutet att byta ut spjälsängen eftersom att han klättrade ur den och slog sig och han har hunnit bli väldigt stolt över sin nya säng. Min sambo vill inte till något pris ta tillbaka spjälsängen. Jag tror helt enkelt inte att detta blir något alternativ.

Men tillbaka till problemet. Första tiden med ny säng gick läggningen relativt OK. Vi fick till en rutin där han somnade inom 20-30 minuter utan alltför mycket trots. Men efter det och fram tills nu har han fullständigt kommit ur balans. Han ser läggningen som en möjlighet till att busa till max och ställer sig upp i sängen, kastar ut alla gosedjur, bankar i väggen, springer ut ur rummet, leker med sina leksaker etc. Han tom. vill att vi ska gå ut ur rummet så han kan busa ifred och helst ska han utmana oss genom att öppna dörren så vi får jaga honom tillbaka... (vilket vi naturligtvis undviker). Han är inte ett dugg ledsen.

Jag förstår att hans trygghet kan ha försvunnit lite i och med den nya sängen, men hur får vi ordning på detta? Känner mig helt förtvivlad... dessutom har han börjat vakna senast kl. 6 på morgonen och somnar alltså först vid 20.30 tidigast så han sover mycket kortare tid än förut. Kanske är han alldeles för övertrött vid läggningen, men frågan är vad man gör åt detta? Vi försöker alltid följa tider och rutiner. Har försökt tidigarelägga och senarelägga läggningen för att prova oss fram men inget hjälper.

TACK för råd!

[Sagalinda]

Hej på dig!

Mitt råd är kort och mycket enkelt:
TA TILLBAKA SPJÄLSÄNGEN!

Han är alldeles för liten att byta till ökensäng. Spjälsängen ska vara kvar tills trotsen är överstökad, vilket betyder cirka fyra år. Det finns otaliga som gjort samma misstag som er, och först när de tagit tillbaka spjälisen som barnet så febrilt frågar efter har det blivit frid i huset igen.

Bara att skrida till verket - kanhända får ni styra upp lite de första nätterna men efter tre nätter torde ni vara på banan

[april79]

Tack för ditt svar!

Ja jag förstår egentligen resonemanget helt och hållet med att han hade behövt ha spjälsängen ett bra tag till... men problemet är bara att han har blivit så stolt över sin "stora" säng. Han delar just nu in små barn i "bebisar" och ser sig själv som stor kille (vilket kan bero på att hans vänner alla har vanliga sängar). Han visar upp sängen för alla som kommer hit och när han sov borta hos sin farmor i helgen och hon la honom i resesängen (med väggar som på en spjälsäng) blev han helt hysterisk och vägrade sova i den. Det hela slutade med att han somnade i en vanlig säng.

Så situationen känns bara så komplex! Blir det inte ett steg tillbaka i utvecklingen att ta tillbaka spjälsängen under protest? Finns det inte någon annan lösning du tror vi skulle kunna ta till?

[annawahlgren]

Välkommen är du

Barnet är pratbart. Förklara för honom att när han nu ska vara en STOR pojke, som sover i en STOR säng, så ska han också sova som STORA människor gör i sina STORA sängar STORA människor ligger fint och stilla och sover så gott i sina STORA sängar. De hoppar inte upp och ner och de busar inte. STORA människor hoppar och busar på dagarna i så fall, men PÅ NÄTTERNA SOVER MAN, om man nu har en STOR säng.

SMÅ människor däremot, som bebisar, som han var för lääänge sedan, kan få för sig att både hoppa och klättra och busa och bryta samman, men sådant håller ju inte HAN på med längre, eftersom han är så STOR

Eller Paus med plats för svar.

Och SKULLE han möjligen komma på idén att busa och hoppa och kasta saker och bära sig åt som - ja, en LITEN människa, som han ju egentligen inte är längre - ja, i så fall, snyft suck snyft så får han väl ha spjälsäng igen, då. Som bebisar har. Tillfogar ni.

Vad tycker han? Vad säger han?

Prata inte ihjäl honom. Ge honom plats att tänka och fundera, och att "bestämma" sig för den stora sängen = ligga still och sova. Punkt. Annars ryker den, underförstått.

Skrattet-till-go'nattet - glöm inte det
Rensa säng och sovrum på ALLT som inbjuder till lek, inklusive nattlampa.
Se till att han kommer ut vareviga dag och får rasa av sig - ett vackrare och riktigare ord, tycker jag, för "busa"
Se till att han är socialt delaktig i minst två tjugominuterspass om dagen. Efter ett gott dagsverke sover man som en dröm

O:)

[april79]

TACK ANNA för dina råd!

Vi gjorde så att vi försökte prata med honom, men tyvärr utan resultat... han fick ändå ingen "ro" i kroppen och det var full rulle trots att vi talat om att han är "stor kille" nu och att han då skulle sova i sin säng. Han förstod säkerligen budskapet i det vi sa även om han inte talar så mycket ännu, men jag kände mig ändå lite osäker på hur mycket han förstod.

Det jag gjorde därnäst var därför att ta in resesängen och visade honom att han skulle få sova i den om han inte kunde somna i den "stora" sängen. Det slutade med att jag lyfte över honom till den och han blev riktigt ledsen. Efter ett tag försökte jag prata med honom igen eftersom att han nu borde ha förstått budskapet och han fick återigen ett nytt försök att sova i den stora sängen. Men.... vi var tillbaka på ruta ett.

Så i fredags tog vi faktiskt beslutet att ta tillbaka spjälsängen. Han protesterade inte nämnvärt och har nu sovit bättre än på flera veckor i den sedan dess. Visserligen har han varit väldigt orolig i helgen och kanske beror det på "separationen" från den stora sängen, men jag tror ändå att detta är vad som behövdes för han sover ju gott igen. Bara han inte känner sig kränkt pga. detta, är lite rädd för det, men förhoppningsvis kommer han ju över det...

Så igen stort TACK för all din/er hjälp!

[annawahlgren]

Så i fredags tog vi faktiskt beslutet att ta tillbaka spjälsängen. Han protesterade inte nämnvärt och har nu sovit bättre än på flera veckor i den sedan dess.

Underbart! Vad glad jag blir. Det var ett klokt beslut - som Sagalinda också rekommenderade från början. Men den ömme fadern la ju in sitt veto

Visserligen har han varit väldigt orolig i helgen och kanske beror det på "separationen" från den stora sängen, men jag tror ändå att detta är vad som behövdes för han sover ju gott igen.

Och det är ju vad som är viktigt. Enligt mitt eviga tjat SE PÅ BARNET

Orolig kan man vara av alla möjliga anledningar (och vilka kan de vara, tror du ) men att lilla älsklingen skulle våndas över "separationen" från den stora sängen, det tror jag är något ni själva läser in (kallas projicering). Skulle ni köpa honom en mörk kostym med byxor som var en halvmeter för långa för att ni så gärna ville se honom STOR, skulle han knappast sörja den kostymen om och när ni insåg att han var för liten för den och han väl slapp snubbla omkring i den

Bara han inte känner sig kränkt pga. detta, är lite rädd för det ---

Nu hör du själv vad det är du säger... Häller ur (barnbarnsuttryck). Kränkt för att han slipper något han uppenbarligen inte trivs med Det tror jag ju inte, peståss (ännu ett barnbarnsuttryck).

Sov så gott, alla O:)