Det kom just nu ett så vackert mail. Jag sitter med tårarna strömmande
och måste få dela med mig.Jag tar bort namnen men citerar här:
*Hej världens finaste Anna.Det är jätte länge sedan vi hördes, men det är nästan precis två år sedan du hjälpte mig att kura min son. Då var jag ett vrak, märkt av sömnbrist och kraftig förlossningsdepression.
Jag tänker ofta på dig och tackar min lyckliga stjärna för att jag fick din hjälp. Jag har en känsla i magen att det inte hade gått så bra annars. Jag ska vara uppriktig och säga att jag mådde så dåligt att jag bara ville avsluta allting - såg verkligen ingen ljusning. Hade tänkt hänga mig i sovrummet - naket ärligt men faktiskt sant. Kände mig fången i mitt moderskap och totalt hjälplös mot de destruktiva tankar som kantade min tillvaro.
Jag fick både hjälp med sömnen, men kanske ännu viktigare - du gav mig den självkänsla som jag som mor tidigare saknat. Du hjälpte mig att ta kommandot, lät mig få vila i dina utarbetade rutiner. Jag hade sökt hjälp tidigare, men inte fått något annat än en klapp på axeln: "Det är så här att ha barn" och en stark allergimedicin mot sömnproblematiken.
Jag känner så mycket för dig, käraste Anna. Blir så ledsen av den kritik du möter - de taskiga inläggen, medias påhopp och alla oinsatta människors fördömande åsikter. Men du får aldrig glömma att det också finns en stor, stor grupp som beundrar dig, ser upp till dig och som önskar att vi haft lite av din gåva.
Läste din februarikrönika, och det gör mig så ont att läsa om din depression. Kom ihåg att depression är ett resultat av utmattning. Du har kämpat så hårt, arbetat för mycket - egentligen kanske inte för din egen skull utan för alla barn, mammor och familjer. Käraste, käraste Anna...
Sök vila, du har fyllt på så många andra - nu är det du som ska bli påfylld med saker som värmer och berikar ditt inre. Omge dig med vänliga krafter, uteslut de som tär och gör dig illa.
Om du någon gång vill ha min hjälp finns jag här. Jag är inte din närmsta vän eller medlem av din bekantskapskrets. Men jag bryr mig om dig och tackar dig för det liv du gav mig. Ett härligt färgsprakande liv med en underbar liten gosse!
Kram till världens generösaste Anna, tack och åter tack!*
O:)
O:)