Vår 2,5-åriga flicka sov som en klocka fram till för knappt ett halvår sen. Hon kurades vid 7 månader och ligger fortfarande i spjälsäng. Tyvärr började vi slarva när hon hade 40 graders feber en period och sov väldigt oroligt. Vi tog in henne i vår säng (helkorkat, jag vet).
Hon har de senaste månaderna slutat att sova på dagarna på helgerna och även ofta på dagis. I samband med detta har sömnen blivit jätte-orolig, hon vaknar tidigare och tidigare på natten (först vid 4, sen 2, och nu redan vid midnatt) och vi får henne inte att somna om. Sista tiden är vi båda så utmattade så vi orkar inte ens försöka utan tar bara över henne till vår säng.
Problemet är också att hon inte verkar kunna somna om så lätt, utan vill gå upp och leka, läsa saga, och förstås äta välling. Det senare har vi vägrat henne helt även om det kan bli en hel del skrik och bråk pga det. Hon har aldrig varit särskilt stor i maten så hon kanske blir hungrig på nätterna pga detta.
I natt hade jag bestämt mig för att det skulle bli ändring på detta. Jag tänkte mig att köra som natt 1 och gick in så fort jag hörde henne. Dock vågade jag inte trycka ned henne i sängen nu när hon är så stark (?), det känns som ett övergrepp, så jag stod vid sängen och lugnade henne (strök henne på benen), försökte att prata så lite som möjligt men svarade ändå att man inte kunde läsa saga mitt i natten, utan man sover etc. Skulle jag ha varit helt tyst? Till slut fick jag henne att gå med på att lägga sig ned, buffade litegrann och gick sen ut med ramsan. Efter 5-10 minuter fick jag upprepa detta (utan att hon satt sig upp) mkt kort, och sen var det tyst. Jag tror att hon då låg och försökte somna. Men efter 25 minuter orkade hon nog inte försöka mer för då började hon skrika och jag fick henne inte att lägga sig ned, och gav upp eftersom det hade gått 1,5 timme och jag måste få sova för att orka jobba (min man var inte hemma).
Nu tänkte jag att vi ska köra på allvar, båda två så att vi orkar med om det så tar hela natten. Hur gör vi? Ska vi börja från natt 2 och bara ramsa? Vi lägger ju varje kväll med ramsan och det går hur bra som helst. Men tidigare har hon skrikit 40 min när vi försökt detta och det känns verkligen hemskt nu när hon bönar och ber att hon vill vara med oss. Hon är väldigt envis generellt och även dagtid måste hon ofta ha lite hjälp att komma ur sina gråt-attacker när hon inte får som hon vill. Hur länge kan man låta henne skrika egentligen?
Jag vet ju att allt jag frågar är helt fel enligt metoden men nu när ens barn är en verbal individ med en massa tankar och funderingar tycker jag att allt känns mycket svårare.
Snälla, ge oss lite vägledning även om vi inte är några perfekta kurmänniskor!
2,5-åring som inte vill sova
OBS, vi har förstås vägrat att läsa saga, titta på tv etc, också!
Glömde att fråga om varför hon blir så pigg på nätterna? Hon är trött och kan sova länge på morgnarna, vi får väcka henne vid sju - halvåtta. Hon går och lägger sig vid halvåtta - åtta, är det för sent?
Borde hon sova på dagarna fast hon inte vill det? Hur mycket sömn ska hon ha som 2,5-åring?
Hon äter välling på kvällen innan hon lägger sig, borde vi försöka med gröt istället så att hon blir ännu mättare? Tyvärr tycker hon inte så mycket om det.
Glömde att fråga om varför hon blir så pigg på nätterna? Hon är trött och kan sova länge på morgnarna, vi får väcka henne vid sju - halvåtta. Hon går och lägger sig vid halvåtta - åtta, är det för sent?
Borde hon sova på dagarna fast hon inte vill det? Hur mycket sömn ska hon ha som 2,5-åring?
Hon äter välling på kvällen innan hon lägger sig, borde vi försöka med gröt istället så att hon blir ännu mättare? Tyvärr tycker hon inte så mycket om det.
Hej kj!
Ja, ni har nog kommit lite vilse med sömnen men det behöver inte ta mer än några nätter innan ni är på banan igen. Hon är jätteförvirrad nu, dubbla budskap som resulterar i att man till slut får komma upp har lärt henne att det är så det ska vara, så var beredda på många frågor när ni väl tar tag i det här!
Om ni inte redan har kört igång så bestäm noga när det är dags, se till att du har chansen att få vila dagen efter så att du inte känner stress på natten över att du inte ska orka jobba. Planera och genomför, helt enkelt
Att stå och smeka henne lugn tycker inte jag är nån bra idé, hon kan sova och somna själv, det är ni som måste vara trygga och tydliga nu! In, lägg ner, bädda om, solfjädra med lugna händer och gå ut med en glad, hög ramsa!
Jag har tre länkar jag vill att du ska läsa:
Säkerheten:
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet
Förhållningssättet:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252
Trots och sömnfnurror:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13298
Hon behöver dryga tolv timmars sömn per dygn, kanske kan ni tidigarelägga kvällen till 19-07 (och vara NOGA med tiderna!) och ha en dagvila på 45 minuter? Välling eller gröt på kvällen spelar ingen roll, det är det totala matintaget över hela dagen som är viktigt! Frisk luft och lagom långt mellan måltiderna höjer aptiten, glöm inte heller den sociala delaktigheten och massor av skratt!
Nu har du lite läsning att ta dig igenom, hör av dig sen så fortsätter vi från här!
Kram Mia
Ja, ni har nog kommit lite vilse med sömnen men det behöver inte ta mer än några nätter innan ni är på banan igen. Hon är jätteförvirrad nu, dubbla budskap som resulterar i att man till slut får komma upp har lärt henne att det är så det ska vara, så var beredda på många frågor när ni väl tar tag i det här!
Om ni inte redan har kört igång så bestäm noga när det är dags, se till att du har chansen att få vila dagen efter så att du inte känner stress på natten över att du inte ska orka jobba. Planera och genomför, helt enkelt
Att stå och smeka henne lugn tycker inte jag är nån bra idé, hon kan sova och somna själv, det är ni som måste vara trygga och tydliga nu! In, lägg ner, bädda om, solfjädra med lugna händer och gå ut med en glad, hög ramsa!
Jag har tre länkar jag vill att du ska läsa:
Säkerheten:
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghetFörhållningssättet:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252Trots och sömnfnurror:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13298Hon behöver dryga tolv timmars sömn per dygn, kanske kan ni tidigarelägga kvällen till 19-07 (och vara NOGA med tiderna!) och ha en dagvila på 45 minuter? Välling eller gröt på kvällen spelar ingen roll, det är det totala matintaget över hela dagen som är viktigt! Frisk luft och lagom långt mellan måltiderna höjer aptiten, glöm inte heller den sociala delaktigheten och massor av skratt!
Nu har du lite läsning att ta dig igenom, hör av dig sen så fortsätter vi från här!
Kram Mia
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Tusen tack för ditt svar miar70!
Det gav mycket att läsa länkarna. Skönt att höra att det viktiga inte är att bli en AnnaW nr 2 utan att ha rätt förhållningssätt och lita på detta.
Igår kväll var det dags! Läggningen gick först lika bra som vanligt men sen hände något som har börjat smyga sig på, efter en liten stund börjar hon tjata om att hon vill läsa en till saga. Detta har vi, knäppt nog, gjort en del, eftersom det har funkat så bra. Nu var det förstås nej till det, vilket ledde till att hon började skrika och gråta och bli jätte-arg. Jag försökte in-och-solfjädra men det var helt omöjligt att få ner henne i sängen utan att det kändes som våld, så jag hastade ut med en ramsa. Det tog ca 20-30 minuters ramsande till och från, och det kändes som att hon började lyssna till ramsan till slut. Hon blev förstås jätte-arg på mig att jag inte svarade när hon skrek "jag vill inte sova" etc, och började även ropa på "pappa" istället. Till slut, efter ca 35 minuter, blev det tyst och jag bekräftade.
Vid halv elva-tiden vaknade hon till och gnällde lite, jag gick upp och höjde musiken en liten aning, ramsade aldrig eftersom hon knappt verkade vaken.
Sen sov hon hela natten (vad vi vet eftersom min man inte vaknade, själv sov jag i källaren...)!
Så vi kör vidare på detta och försöker att inte gå in i största möjliga mån, då solfjädringen känns omöjlig att genomföra. Hon blev också mycket argare sen jag varit in, så det gav ingenting.
I morse sa hon stolt, "mamma, jag har sovit hela natten i min säng".
Hoppas hoppas att detta nu håller i sig!
Det gav mycket att läsa länkarna. Skönt att höra att det viktiga inte är att bli en AnnaW nr 2 utan att ha rätt förhållningssätt och lita på detta.
Igår kväll var det dags! Läggningen gick först lika bra som vanligt men sen hände något som har börjat smyga sig på, efter en liten stund börjar hon tjata om att hon vill läsa en till saga. Detta har vi, knäppt nog, gjort en del, eftersom det har funkat så bra. Nu var det förstås nej till det, vilket ledde till att hon började skrika och gråta och bli jätte-arg. Jag försökte in-och-solfjädra men det var helt omöjligt att få ner henne i sängen utan att det kändes som våld, så jag hastade ut med en ramsa. Det tog ca 20-30 minuters ramsande till och från, och det kändes som att hon började lyssna till ramsan till slut. Hon blev förstås jätte-arg på mig att jag inte svarade när hon skrek "jag vill inte sova" etc, och började även ropa på "pappa" istället. Till slut, efter ca 35 minuter, blev det tyst och jag bekräftade.
Vid halv elva-tiden vaknade hon till och gnällde lite, jag gick upp och höjde musiken en liten aning, ramsade aldrig eftersom hon knappt verkade vaken.
Sen sov hon hela natten (vad vi vet eftersom min man inte vaknade, själv sov jag i källaren...)!
Så vi kör vidare på detta och försöker att inte gå in i största möjliga mån, då solfjädringen känns omöjlig att genomföra. Hon blev också mycket argare sen jag varit in, så det gav ingenting.
I morse sa hon stolt, "mamma, jag har sovit hela natten i min säng".
Hoppas hoppas att detta nu håller i sig!
mamma till E född 2007-06-05
Måste bara tacka för stödet på forumet!
Det tog bara ett par dagar att få stopp på nattvaknandena, så det var verkligen värt ett par tuffa kvällar. Nu när vår tjej sover om nätterna och känns mycket piggare och nöjdare inser man också att det tvivel man kände när hon var ledsen över man inte kom och tog upp henne, är betydelselöst i förhållande till hur rätt det känns nu när hon sover som hon ska. Är helt övertygad om att det var det bästa vi kunde göra för henne!
Nu vaknas det i princip aldrig på nätterna vilket är helt underbart. Vaknar hon så gör vi oftast ingenting och hon somnar om. Lite tidiga morgnar har vi än så länge, men vi jobbar på det och det går åt rätt håll.
Tusen tack för hjälpen!
Det tog bara ett par dagar att få stopp på nattvaknandena, så det var verkligen värt ett par tuffa kvällar. Nu när vår tjej sover om nätterna och känns mycket piggare och nöjdare inser man också att det tvivel man kände när hon var ledsen över man inte kom och tog upp henne, är betydelselöst i förhållande till hur rätt det känns nu när hon sover som hon ska. Är helt övertygad om att det var det bästa vi kunde göra för henne!
Nu vaknas det i princip aldrig på nätterna vilket är helt underbart. Vaknar hon så gör vi oftast ingenting och hon somnar om. Lite tidiga morgnar har vi än så länge, men vi jobbar på det och det går åt rätt håll.
Tusen tack för hjälpen!
mamma till E född 2007-06-05