Vilken dag! Vilken energikick! Vilken lycka!
Pappan for hemifrån ruskigt tidigt på morgonen och jag fick husera själv hemma med barnen. Det är så härligt på alla sätt och vis. Morgonvällingen intogs i soffan framför tv:n. När vällingen var urdrucken satt vi fart med frukosten för vi skulle ju iväg till kyrkis och då gäller det att det går undan lite på morgonen. Påklädning, tandborstning, mer påklädning och sen inpackning i bilen.
Idag kom Bokbussen till kyrkis så "bokbusstanten" läste en bok för kyrkisbarnen medans vi andra rullade ljus och lekte. Sigge var så snäll för han rullade ett ljus till Mika och skrev hennes namn på en lapp som han tejpade fast på ljuset. Han är en liten ängel då och då.

När kyrkisbarnen var klara med sin bokstund gick vi ut till bokbussen och lånade en massa böcker. Emil hittade en tjock bok om akvariefiskar så den kommer han nog sitta begravd i flera dagar misstänker jag. Mika skippade bokbussen och hängde med en av kyrkisledarna och fixade fika. Lika glad som alltid fastän hon hoppar över sin fm-lur, av praktiska skäl. 8)
Sen fikade vi allihopa och Mika intog sin lunch. Emil och Sigge tog plats i andra ändan av det långa bordet och de verkade ha riktigt trevligt på sin kant. Åt smörgås, drack saft och konverserade sina bordsgrannar.

Jag satt bara och njöt. Sångstund följde sedan och det är ju väldans viktigt att även Mika är med tycker storebröderna. Hon uppförde sig galant till en början då hon trummade på trumman när vi sjöng för henne, sen spårade det ur lite då hon blev bajsnödig. Utan att skämmas det minst ställde hon sig upp och lutade huvudet mot mig och sen tog hon i så hon blev alldeles röd i ansiktet och stönade som bara den.

Alla barnen hade väldans roligt åt henne, det blev lite fnissigt för bajs är ju ganska skoj. Mika brydde sig dock inte om uppmärksamheten utan bajsade klart och sen fick vi ju gå och byta på henne för lukten var ju inte så angenäm. Sigge visade Mika var toaletten var och sen assisterade han oss, tog fram en blöja, blötte servetter och höll sedan för näsan och konstaterade att det luktade blä.
På väg hem från kyrkis somnade Mika i bilen, en timme för tidigt enligt schemat men det är helt ok eftersom hon inte fått någon morgonlur. Killarna och jag snabbrastade jyckarna medans Mika sov i bilen, sen hjälptes vi åt att bära in henne och bädda ner henne i sängen.
Grabbarna och jag åt lunch innan vi slog oss ner i soffan och lästa alla böckerna från bokbussen. Emil passade på att spela ett racingspel på min dator medans Sigge tittade på Lilla röda traktorn på tv.
Mika sov i 2,5 tim och fick mellisgröt när hon vaknade. Hon åt två portioner vilket känns som ganska mycket när man inte gillar gröt. 8) Solen sken så vi klädde oss och gick ut för att hämta soptunnorna som stod vid vägen. När vi kom dit bestämde vi oss för att gå en långpromenad upp till x-tra morfar och mormor. Det tog nästan en timme att gå dit och Emil måste ha gått flera kilometer för han "genade" fram och tillbaka genom skogen och genom fårhagen där han även passade på att åka på baken nedför backarna några gånger. Den killen kan verkligen vara ute och ta tillvara på allt som finns där.

Sigge föredrog att dra Mikas vagn, hon bara satt där som en proppmätt prinsessa och njöt av solen. När vi kom fram var det bara x-tra morfar hemma fast det visste vi redan för mormor träffade vi på väg dit när hon kom i bilen.
Vädret var så otroligt härligt så vi hade nog kunnat vara ute hur länge som helst men det ska ju ätas middag också så efter en stund fick vi bege oss hemåt vilket tog lika långt tid det. När vi kom hem hade Pappan återvänt från sin resa så det blev en härlig återförening.
Kvällen avslutade jag i bridge-träsket på nybörjarkursen jag går. Det är så otroligt roligt att spela bridge så jag är glad att vi började spela nu och inte väntade tills vi är pensionärer.
När jag kom hem sov naturligtvis småttingarna i sina sänger, hundarna i soffan, katten i tvättkorgen och Pappan i..... Nej jag skojade bara, ha var minsann vaken. Nu ska jag sova för i morgon ska jag tillbaka till verkligheten vilket innebär jobb för min del.
Kram Susan