Idag har Celeste pratat non-stop hela dagen. Och nej, jag skojar inte. HELA dagen. Förrutom när hon bäddade ner sig själv i docksängen på öppna förskolan, då var hon tyst i ca 2 min.
Och hon vill ha svar hela tiden. Mitt huvud höll på att gå under framåt kvällskvisten. När jag skulle bädda ner henne kom den bästa kommentaren:
"Titta mamma, vilken fint täcke, det e såna fiskar på o krabbor. Krabb-krabb! och titta jag fick låna en kudde av mamma, eller hur? Den e jättemjuk, måste krama grisen med, den e så mysig, måste snyta mig, mamma hämta papper? Sen blir hon tyst en stackars sekund och tänker lite. Sen säger hon " jag kan prata". jo tack, sa jag, jag märker det!
-