Klättrar ur spjälsängen nu!

[Willes mamma]

Ja, så vad det dags!
Ställer frågan i sömnforumet så det i och för sig har med sömnen att göra också.

Wille, 16 månader, klättrade ur spjälsängen alldeles själv i morse. Som tur var stod jag alldeles intill och fick fångat upp honom.

Så... hur göra nu då? 8-[
Ska vi hålla fast vid spjälsängen och ladda med stora kuddar på golvet så han inte "slår ihjäl sig" eller gå över till en annan säng?
Om han kan kliva ur själv (medans vi sover) måste vi rigga hans sovrumsdörr på något sätt för att ha en Wille lös i lägenheten på egen hand är inte att tänka på!

[Willes mamma]

Inga tips?

[Louise]

Hej, har inga bra råd men puffar upp tråden för snart har jag nog liknande bry, fast inte i samband med sovandet då utan vid ensamleken.
Han är väldigt nöjd under ensamleken men när jag tjuvkikar ser jag ibland att han experimenterar med att ställa sig på klosslåda och prova klättring.
Louise

[lillan]

Jag har inte heller nån sån där bra ide, det enda jag vet är att min syster hade det problemet med sin dotter så hon kastade helt sonika ut spjälsängen och ersatte den med en resårmadrass på golvet.

Man ska helst behålla spjälsängen under trotsåldern, men hon struntade i det och det har fungerat helt utmärkt, hennes dotter har sovit så sen hon var 13 månader...( är nu 18 månader )

Annars kuddar kanske? på golvet?

Tyvärr inget så där konkret svar men dock...

mvh lillan

[lillan]

jag igen...ps: hennes dotter trotsar redan och hon är konsekvent, ligga på madrass och sova That´s it... Inget svammel som hon säger och det funkar tydligen...hon har inte kurat eller nått sånt för hon tror inte på det, hon tror på sunt fönuft och ungen har sovit hela nätter sedan hon var 3 månader... ( vissa har det bra...*leeeeeeeeeeer*...)

Mvh lillan

[Willes mamma]

Ja, jag vet ju att man bör behålla spjälsängen så länge som möjligt
Madrass på golvet går nog bort helt! Att Wille skulle ligga still utan begränsande "väggar" har jag väldigt svårt att tro på just nu.

Kanske är det "trial and error" som gäller Ramlar han och det gör tillräckligt ont ett antal gånger så kanske han slutar

[lillan]

*skratt*
Ja om inte annat det, men stackars lilla wille...kuddar på golvet eller en skummgummimadrass eller nått då?

Mvh lillan

[kokos]

Vi funderar själva på detta då vi har en liten klättrare på 16 månader som alldeles snart kommer att ta sig över spjälsängen. Tack och lov sover han oftast hela nätterna och älskar sin säng (han vill knappt upp på morgonen). Men ibland blir det ju lite jobbigt, t ex i samband med sjukdom och då hör vi honom stå och "skaka galler" och att han försöker klättra ur.

Har läst att AW anser att barn inte klättrar över spjälsängen förrän de "klarar av det". Alltså borde han inte slå ihjäl sig. Men lägg madrass på golvet nedanför om du är orolig.

Har också för mig att jag har läst nånstans här om att man kan ligga på vakt på madrass utanför barnets rum, om han får för sig att smita ut i lägenheten. Då får man ta en "tillbaka-till-sängen-kur" och helt sonika plocka upp honom när han kommer springande och lägga tillbaks honom i sängen.

[annawahlgren]

Tack, kokos Tack, alla

Ratt - jag vagar lova att han inte slar ihjal sig om och nar han klattrar ur. Han kan drasa i golvet men an har jag aldrig traffat pa en liten unge som gjort det OCH brutit samman for att hon/han slog sig... Intressant fenomen, det dar som vi kan tala mer om en annan gang

For att lugna mina egna nerver skulle jag kanske lagga en dyna eller liknande pa golvet, men inte sa han sag det.

Befarade jag nattrafik skulle jag inte dra mig for att baxa en tung mobel for dorren pa utsidan, fortfarande inte sa han sag det. Dorren skulle fa sta pa glant som vanligt med en liten lagom springa (och ljus utanfor), men om och nar han mojligen tog sig ur spjalsangen missinassen, och jag sov och inte markte det, skulle glipan i dorren inte vara tillrackligt stor for att slappa igenom honom ut till farligare och vildare aventyr i huset.

Att ligga pa madrass utanfor rummet ar ocksa en bra ide; man far da se det hela som en overgaende liten "kur" och inte som ett permanent slut-pa-nattfriden-arrangemang.

Jag skulle inte ta bort spjalsangen for liv och pina utan tvartom forstarka karleken till den! Mycket skratt-till-go'nattet alltsa och vansinnigt trevliga ensamleksforutsattningar i denna samma sang och stort klang och jubel varje gang jag sag den, i princip. Jag skulle inte forsumma att dutta med den och halla den fin och behandla den som lilla barnets basta van, om man sager

[Willes mamma]

Tack för svar!
Jag tror nog att jag "oroar" mig lite i onödan. Som Anna skriver...

Ratt - jag vagar lova att han inte slar ihjal sig om och nar han klattrar ur. Han kan drasa i golvet men an har jag aldrig traffat pa en liten unge som gjort det OCH brutit samman for att hon/han slog sig... Intressant fenomen, det dar som vi kan tala mer om en annan gang

... så har de ju en förmåga att skaka av sig och se ut som "å vad glor du på" när de ramlat och drattat på ändan.

Spjälsängen vill jag behålla så länge som möjligt så jag lägger nog lite kuddar på golvet istället.

Ibland behöver man bara prata av sig med andra och "höra" sin egen röst för att förstå att man har svaren i sig ändå!

[Susanne*]

Hej
Vi hade också en liten klättra-ur period i somras. Kändes nästan som hon var lika förvånad som vi när hon kom gåendes. Dunsade rejält men inte ett ord - både ur spjälsäng och resesäng. 8) Efter några veckor kändes det som hon glömt av det och nu ropar hon friskt istället.

[Willes mamma]

Dunseliduns!
Maken ringde just hemifrån och berättade att han hört en duns 7 minuter efter att han lagt Wille för middagsluren.
Inne på rummet, bland leksakerna, satt Wille och grät. Efter en stund var det bra igen och han fick lägga honom igen, nu med en jättekudde på golvet.

Hmmmm

[annawahlgren]

Ack ja, han undrade nog vad han gjorde där Men han slog sig inte

Små barn är programmerade av naturens imperativ att röra sig, stå och gå och klättra (oavsett om de är halvt medvetslösa) och MÅSTE det, för att utvecklas motoriskt - och alla fem sinnena utvecklas med motoriken.

Det finns en anledning till att folk absolut måste klättra uppför Mount Everest

Men det är alltså ingenting barnet "bestämmer". Det bara händer för att det måste hända.

Poängen är alltså att hjälpa barnet lära sig att klättrande och annan energisk fysisk träning lämpligen företas på dagarna och i vaket tillstånd. Budskapet är ju: PÅ NATTEN SOVER MAN.

Så jag föreslår en klättervägg eller åtminstone en repstege, inomhus, tilika med fysiska aktiviteter utomhus varje dag Det är inte av en slump det finns en klätterställning på varje lekplats.

[Willes mamma]

Så jag föreslår en klättervägg eller åtminstone en repstege, inomhus, tilika med fysiska aktiviteter utomhus varje dag Det är inte av en slump det finns en klätterställning på varje lekplats.

Där sa du något
Visst klättras det, på allt! Jag ska fundera vidare på om vi kan fixa en sån där "väggstege" i trä man hade i gympan när man var liten, och så en mjuk madrass på golvet.
Tack för påminnelsen

[Gäst]

De har bra ribbstolar på IKEA! Ja, repstegar också....