Vi har har problem.
När jag väntade mitt första barn fick jag barnaboken, tyckte att den var fantastisk och tänkte följa råden.
Sonen föddes så med katastrofsnitt och jag var nersövd, och han var en vecka på sjukhuset bland annat pga problem med blodsockret.
Efter allt mådde jag eländigt och var dödstrött efter att knappt ha fått sova alls på BB.
Så hemma börjar jag följa standardmetoden, och det går ganska bra. Förutom att han inte sover så mycket, kannske 16 t/dag, men somnar ändå ganska lätt.
När han är 6 veckor kommer en orolig period eftersom jag inte kan vara inne på natten, utan måste vara ute och sköta lammande tackor, men blir tillkallad när han vaknar och behöver dricka. Vid 10 v. kan jag vara inne igen på nätterna. Men då kan han inte längre somna. Jag börjar alltså buffa, och det fungerar bra de två första kvällarna. Den tredje kvällen blir han hysterisk när jag börjar buffa, och så också de följande veckorna. Vagnen fungerar inte heller, han blir galen om jag vagnar, men somnar om jag går med vagnen. Till slut ger jag upp, dödstrött och ett nervvrak, och mår eländigt pga traumat efter förlossningen. Han får alltså somna vid bröstet på kvällen och på dagen går jag med honom i vagnen. Det fungerar och han sover, men vid 6-7 månader börjar han vakna stup i kvarten. Vi tar oss genom det första året, och vid 11 månader tar jag mig i kragen och slutar amma på natten, så att han ska sluta vakna. Han skriker i veckor, fastän han inte får någon service, men slutar så småningom, och vaknar så bara 1-2 ggr/natt. Jag kommer faktiskt inte ihåg vad jag gjorde för att få honom att somna, jag tror att det var då jag började sitta och hålla honom i handen medan han somnade. Vid 16 månader slutar jag helt att amma, och ligger i min säng och håller honom i handen medan han somnar i sin.
Vid ca 17 månder börjar han på dagis och någon månad senare blir det kaos, då börjar han vakna ett par gånger per natt och skriker hysteriskt, länge, och ingenting verkar hjälpa för att lugna honom. Efter några månader slutar han så att skrika, och kan igen somna om jag håller handen. Han har ändå ofta mardrömmar och skriker och pratar i sömnen.
När han är dryga 2 år får han emn lillasyster. Han är lite orolig och bökig först men lugnar sig snabbt och verkar vara mycket nöjd med henne i dag.
Hon är nu 6 månader och sover ganska bra, men ammas ca 2 ggr/natt.
Vår son flyttar över till eget rum för tre måader sedan och börjar då sova nätter utan att vakna. Ungefär varannan natt vaknar han, ibland lugnt ibland skrikande med mardrömmar. Då går jag in till honon och lägger honom på nytt och han somnar genast. Men kvällarna är svåra, det tar en evighet att natta, vi ( jag eller pappan) sitter på sängkanten och det pratas i det oändliga. Nu har jag börjat göra så att jag ignorerar pratet efter att vi läst en stund, pratat lite och så sägerjag gonatt och nu ska vi sova. Han försöker fortsätta prata (vill ha allt möjligt) /skrika/gnälla/springa bort men ger till slut upp och somnar. Under natten skriker han så otaliga gånger, är helt hyserisk men de gånger jag har försökt väcka honom är det mycke svårt. Han sover väl aldeles för lite, ca 9 t/natt +2 immar dag. På dagen gnäller han om att han vill det ena och det andra, och när han får det vill ha inte ha det. Han vill inte göra något av det jag föreslår, gå ut tex., äer just ingenting föruom mjölk och blir arg om jag gör något "fel" när vi leker. Trotsålder alltså. På dagis fungerar allt ju bra, som det ju brukar. Där sover han på dagen, men jag lyckas inte få honom att somna hemma på dagen.
Från början har jag varit mycket noga med att han ska få vara med i det som vi gör, hushållsarbete, djurskötsel osv. Till en början gick det ju utmärkt men förra vintern började han säga nej när jag erbjöd honom att vara med i någon uppgift, och nu vill han nästan aldrig vara med. Han har ett sådant väldigt teperament och har alltid haft lätt för att bli arg, men är otroligt lättsårad och ynklig om man säger till honom.
Nåja. Jag har ju väl gjort en massa fel under de här åren, men skulle behöva lite hjälp med att få vardagen att löpa utan att alla är irriterade, dödströtta, arga och gnälliga. Jag skulle gärna vila göra hans dagar roliga och innehållsrika men vad göra när det är bara nej, och jag inte lyckas locka ut honom ur huset? Han är väl för trött. Men hur få honom att sova bättre när kan säer sig på tvären vid kvällsrutinerna och jag inte ens lyckas göra någonrolig skratt till godnatt stund? Och jag är orolig för mardrömmarna som han inte kan vakna ur.
trosolderssömnproblem mm.
Hej blubb och välkommen hit!
Mina råd blir att läsa "Internationella Sova Hela Natten" och genomföra en kur. Just nu sover han för lite och blir därför säkert gnällig. Det är jobbigt med alla nya intryck och allt man ska lära sig här i världen om man inte sovit tillräckligt. Börja där tycker jag, vi finns här om du vill ha mer stöd.
I Barnaboken står det massor om barnuppfostran så om du har kvar den så läs läs läs.
Kram Bea
Mina råd blir att läsa "Internationella Sova Hela Natten" och genomföra en kur. Just nu sover han för lite och blir därför säkert gnällig. Det är jobbigt med alla nya intryck och allt man ska lära sig här i världen om man inte sovit tillräckligt. Börja där tycker jag, vi finns här om du vill ha mer stöd.
I Barnaboken står det massor om barnuppfostran så om du har kvar den så läs läs läs.
Kram Bea
Mamma till solstrålen Elsa
född okt -07
och livsnjutaren Ellen
född april -11
och livsnjutaren Ellen