Kura dagssömn - lathund sökes!

[josell]

Hej,

och välkommen tillbaka, Anna. Det har allt varit lite tomt här utan dig... Ditt engagemang på sidan är verkligen fantastiskt, och en enorm hjälp för så himla många av oss. Tack!!

Vi har inte skrivit så ofta men läser och lär av andras frågor och kloka svar från dig och från andra erfarna kurare. Vi kurade vår Vide för två månader sedan och numer sover han tryggt mellan 11,5 och 12 timmar per natt, hemma som borta. Vi hade några tuffa nätter, fr a i början, vacklade ibland men kom på rätt spår igen med hjälp av stöd (och en välbehövlig uppmaning om skärpning ) från forumet.

Det vi undrar över nu är om det finns en lathund för dagkurning

Vi behöver nämligen ge oss i kast med Vides dagssömn eftersom vi inte gjorde det fullt ut under SHN-kuren (införde schemat med strikta tider, men fortsatte vagna honom till sömns). Inte alls särskilt smart, vi vet, så nu vill vi kura!

Vi har lusläst boken, sett DVDn och läst mycket av tidigare inlägg om dagslurar här på forumet så visst har vi en del på fötterna. När vi försökt lägga upp en plan för vår kur började vi dock lite på skämt att prata om hur bra det vore med en lathund för en "SBD-kur" ("Sova-bra-om-dagen-kur")

Verktygen har vi ju redan så det är inte en beskrivning av dem vi söker, utan vägledning i hur vi bäst inför dem dagtid, i olika stadier av den process en kurning är. I SHN-boken får man ju en så otroligt bra beskrivning av hur det kan se ut första natten, andra natten, tredje o s v, vikten av att backa, hur fokus gradvis ska flyttas från buffning/vagning till ramsning, vilka reaktioner som kan förväntas och hur dessa bäst bemöts o s v. Kan man tänka motsvarande för första dagen, andra dagen etc? Förstår du lite vad vi menar och finns det kanske redan något sådant nedtecknat här på forumet som vi inte hittat till än?

Vi är helt säkra på att vår kille behöver, vill och kan somna och sova själv även på dagarna. Det känns dock viktigt att vi är tydliga, konsekventa och ger honom det stöd han behöver för att själv kunna ta vara på sina sovpass på bästa sätt. En "mini-lathund" vore guld värd - törs man önska sig det...?!

Jo

PS Nu berättar just min sambo att det tydligen kom en liknande fråga till forumet häromveckan - verkar vara fler än vi med samma behov...!

[annawahlgren]

Ajaj, skrev ett långt svar som försvann i hanteringen. Får återkomma

[josell]

Oneeeeej... visst är det otroligt retligt när sånt händer!! Hoppas du lyckas "rekonstruera" ditt långa svar... 8-[

Håller tummarna och väntar med spänning!

/Jo

[annawahlgren]

Ack, jag gör dig nog besviken men ska ändå tota ihop lite SBD så gott jag hinner och orkar; man blir så sur när saker försvinner och surast givetvis blir jag på mig själv som inte har vett att spara (annat än när det INTE behövs).

TAck först för dina underbart varma ord - jag blir så glad, och det känns så otroligt roligt att få en sådan bekräftelse. Lever jag länge på

Och Pris och beröm själv, och själva - verkligen jättefint jobbat, så skönt för lilla älsklingen att få soooova

Lite finns ju skrivet, inte så lite heller, men jag ska försöka sammanfatta:

Länge krånglar en eller två av dagslurarna, i regel. Med länge menas upp till en månad efter kurstarten. Då om inte förr brukar emellertid det hela sitta. Förutsatt att man inte river upp det igen...

Små älsklingar som sovit på rygg tidigare på dagarna låter man gärna fortsätta med det, eftersom det gick så bra förut - och så går det inte bra längre. Får de väl korn på magläget kan de visserligen somna på rygg men sover kort och "missnöjt". Proceduren brukar därför vara att man först vänder lilla barnet till mage (med larm) när det vaknar och krånglar, sedan lägger på mage från början... och då upptäcker att vagnen är obekväm för magsovare. En gammal begagnad flatbottnad historia löser det problemet. LIksom lager-på-lager-klädsel i stället för bökig overall.

Och ute sover de allra flesta små barn mycket bättre än inne på dagarna. Åtminstone en av lurarna bör förläggas utomhus och regelbundet så, helst fler eller alla, beroende på ungstorlek

Inne gäller det att skilja dagen från natt. Halvljust eller ljust i rummet, vanliga kläder, inte en massa "sömnkopplare" som en drös av gosedjur eller snuttefiltar - bara EN pryl möjligen. Ramsan ska vara glad och hurtig, småenergisk, uppåt - absolut inte tröstande eller tycka-syndig-om eller dröjande - och fri från ordet natt. Och sortin snabb. Det vanligaste miusstaget är att folk blir hängande över spjälsängen eller en cm därifrån, hoppandes på att lilla älsklingen ska nicka godkännande, vinka godnatt betryggande, själv, och därmed lugna sina dagars ömma upphov. Sådana goda cigarrer gives dock inte (Fast de kommer, de med framöver, när lilla ungen BER om att få sova .)

Här är det klockan som styr. Man har gjort upp schemat synnerligen noga genomtänkt - innan - och följer det också därmed lika noga. Marginalkvartarna ska INTE gödslas med utan bara användas i absolut nödfall Lilla barnet är i färd med att lära sig "klockan" och bli sin egen. Då ska inte visarna flyttas på under tiden. Man väntar alltså aldrig tills barnet verkar trött (lika lite som man väntar med att ge mat tills barnet "verkar hungrigt") utan arbetar förebyggande. Så två minuter i - in med barnet i sängen

Attityden, den välsignade, är extremt viktig här. Luren ska vara något man (barnet) tar som en liten paus, mitt i händelsernas centrum, och inte världens stora livsavgörande händelse. Det handlar om att vila lite och hämta krafter, inte att förvisas eller förpassas från alla soiala trevligheter så låt dem fortsätta - även om barnet får ta igen sig en stund. Direkt på med musik är en bra idé, eller dammsugaren, eller vad man nu kan låta göra väsen (utan prat). Barnets ska läggas kort och sakligt och glatt - det är en förmån att få ta igen sig en smula och allt det roliga är kvar - och man ska inte ta "hårdare" på det än man gör när man lägger ifrån sig en hög tvätt på sängen eller i en fötålj, poff, där lägger jag den så länge, bra Den ska inte ligga där för evigt, den BOR inte där, den får bara vara där ett tag, tills jag tar hand om den, sedan någon gång. Ungefär så MED LÄTT HAND, är lösenordet

Och så gäller den gyllene regeln: kortare och färre. Snabb läggning enligt ovan och kortare och färre ingripanden tills det faktiskt blir inga alls. Men inga alls kan det bara blir om man hela tiden backar mer och mer och gör mindre och mindre tills man faktiskt inte gör någonting alls - och si, då gör barnet det själv

En annan gyllene regel är att det inte är så hysteriskt noga att barnet verkligen sover varenda stund det "ska" sova. Det viktiga är att lilla älsklingen har förutsättningarna. Glasklara och aldrig ifrågasatta

Ja, bättre än så kan jag inte i dag... Sist var jag nog lite roligare... Suck

En regelrätt Lathund för dagslurarna lovar jag att fundera på, men det är svårare att sätta på pränt, tror jag, eftersom dagarna ser så olika ut för folk, stora som små... vilket ju inte nätterna gör, ha PÅ NATTEN SOVER MAN ju

Varma hälsningar och än en gång TACK

[josell]

Tusen tack för ditt lååååånga och varma svar, Anna!!

Så otroligt skönt att få så mycket matnyttigt samlat på ett och samma ställe!

Vi har nu bestämt att köra en "dagkur" med förmiddagsluren (45 min) inomhus i spjälsäng, medan vi behåller eftermiddagspasset (1,5 tim) ute i vagnen.

Två frågor har vi:

(1) Hur mycket ska vi se det som att det är just en kur vi ska göra?

Det vi funderar på är t ex SHN:andets introducerande av ramsan + "maratonbuffning" första natten - kräver en dagkurning någon motsvarande introduktion för att det ska bli tydligt att det är sovdags?!

(2) Hur bör vi tänka OM han inte skulle somna alls?

Vad gällde nattsömnen visste vi ju att han skulle somna och sova förr eller senare under natten, om än kanske inte tillräckligt de första kurdygnen. Dagtid kan det ju däremot mycket väl hända att han är vaken hela sin tänkta lurtid - hänger ut över vagnskanten eller står upp i sängen eller så...

Förstår verkligen att det inte är nödvändigt att sova varenda minut av passet, men om det inte skulle bli någon minut alls i början, kanske helt enkelt för att poletten inte riktigt hunnit få chansen att trilla ner än - hur bör vi resonera och göra då?

Tack än en gång för ditt engagemang och ditt utförliga mail!

Varma hälsningar

Jo

[annawahlgren]

Tack själv Härligt

1. Asch, höll jag på att säga. Kör på efter tiderna och se det som rutin. Så där lite lagom attitydmäsigt självklart. Hux flux har han blivit sin egen lilla klocka. Läg tillrätta, ramsa och gå. Gör balla ljud i huset.

2. Gå efter känsla, tycke och smak. Om man säger. Står han upp, glor på allt och ingenting, har världens underhållning för sig själv - måste han påminnas om att det var meningen att han skulle sova. Så lägg ner och lägg tillrätta, distinkt och tydligt, håll kvar solfjädern en stund och se om han inte slappnar av i lilla kroppen. Man ska förstås inte ingripa för tidgt och för mycket/för ofta. Vissa somliga behöver plana ut i egen takt... för att komma till ro. Men du behöver alltså inte vänta tills han möjligen blir olycklig. Du kan markera. Lugnt och sakligt, men sällan

[josell]

Jadåså! Då är det väl bara att köra då!

Ärligt talat känns det rätt självklart med läggandet inomhus - det sitter ju redan både för honom och oss kvällstid så det gäller ju bara att få till det på dagarna också. Ska säkert gå bra!

Några tankar har vi kring långpasset utomhus – både för att det är ett längre pass och för att han är så himla – häftigt! - nyfiken på allt och alla som rör sig, åker förbi, pratar i närheten etc att han kan ha svårt att komma till ro...

Några frågor:

(1) Kan vi ha förtagit effekten av vagningstekniken genom att vi hittills vagnat för mycket (omväxlande ”rullat” vagnen fram och tillbaka och dragit den ganska häftigt, ungefär som du gör på DVDn)?

(2) Kan man säga att vagningen är det som ute motsvarar ramsandet inne – d v s att det är den + ev tillrättaläggande vi tar till (sparsamt) vid protester/frågor?

(3) Finns det alternativ till vagnandet att använda ute – t ex att bara solfjädra alternativt att buffa?

(4) Bör vi hänga för något för vagnen – inte för att mörklägga men i avskärmningssyfte?

Det ska faktiskt bli riktigt kul att "dagkura" - den här gången "vet" vi ju att allt går!!

[annawahlgren]

Later bra Tuta och kor

1. Ja, ersatt (det alldeles for sovande skona) "rullandet" med skak i handtaget, snabbt, efter avslutad vagning av den lite tuffare modellen. Och korta ner insatserna for varje gang - de ska kannas ALLDELES for korta for att gora effekt. Men de gor effekt, och just darfor

2. Ja. Och skaket satter punkt, precis som ramsan gar ner pa slutet och satter punkt.

3. Jada, tillrattalaggandet - las pa om det - ger bra besked och efter det kan man bade buffa, vagna eller bara solfjadra. Vad ni an gor gor det kort, och avsluta Blanda inte in hela geggamojan pa en gang utan bete er som om ni visste precis att det HAR ar vad som ska till, punkt slut

4. Ja, kan rekommenderas. Helst bor lilla alsklingen inte se ett skvatt om och nar han vaknar till eller behagar lyfta pa huvudet och forsoka krangla sig utanfor suffletten... En lost sittande sele kan vara nodvanding for alltfor nyfikna sma alsklingar

[baby2005]

Hejsan, jag tycker en lathund för dagssömn är super, bra ide josell och som vanligt stort TACK till dig Anna som ger oss alla svar
Sitter sedan länge fast i vagningsträsket (när han sover inne) ](*,)

Har nu helt sonika bytt ut vagn mot spjälsäng för första morgon luren, dag 2 idag. Mest för att vagnen inte känns säker längre då han nästan lärt sig att vrida huvudet "helt om" och ser ut att vilja hoppa ur vagnen

Min fråga:
När lilla gossen (4½ mån gammal nu) låg i vagnen hade man den fördelen att han inte såg mig. Men nu när han vaknar efter ca 30-45 min och jag ska lägga honom tillrätta ser han ju mig och spricker upp i det största och vackraste leende och det börjar spritta i de små benen...tror förstås att det är dags att stiga upp då....

Vad göra när inte ramsan tagit ännu? Alltså då jag måste in för krishantering?
Är det möjligt att införa verktyget ramsa på dagen innan natten? Alltså innan man kurat. Eller ska man vänta med att införa ramsa tills man fått det fungera på natten? Har någon testat införa ramsan på dagen först?

Eftersom jag försöker se det hela som en process och förstår att man inte ska "gödsla" med kvartarna som du skrev i en annan tråd.
Är det viktigt att framhärda till prick den tid som det är tänkt han ska stiga upp i början av processen? Tänkte om han som idag varit vaken ca 40 min av 1½h lur (han har inte sagt något utan ägnat tiden till att titta sig runt, när jag tjuvkikat ) och somnat in ca 5 min innan uppstigning, ska man ge honom lite mer tid att sova då?

Tack på förhand

[Lovis]

Jaa, jag vill också veta!! Har också hamnat i vagnings/ buffningsträsket på dagtid!

Kram
Malin med lilla Ingrid 050711