Har läst dina trådar om barnen.
Höstbarn 07
Hej alla
!
Jo, det är kul att se hur de följs åt när de är nära i ålder.
Lustigt att du tog upp det här med att sluta med blöja Bluna. Vi har haft potta framme ett tag (och toasits med för den delen). Redan vid ett och ett halvt år låter ju för övrigt fantastiskt SusanD, så tidiga har inte någon av mina varit. Inte minst för deras skull.
För ungefär en vecka sedan tyckte Klara att det fick vara nog med blöja och har sedan dess använt pottan. 8)
Helt odramatiskt liksom. Fortfarande är det ju skört och det blir lite olyckor emellanåt men ändå. Man kan om man får!
Precis som du skriver Bluna så får man ju bita sig i tungan både en och två gånger för att inte jubla offentligt. Tycker det är så häftigt ändå att driften att klara sig själv på alla sätt är så stark.
Vi har ju också dagis. Därför har jag inte ryckt blöjan helt (förutom hemma) men jag har berättat för dem att hon vill använda potta nu och då plockade dom på eget initiativ fram potta till henne där, visade henne var och hur och ställde en rulle brevid
.
Hon drar ner blöjan än så länge när hon kissar där men fortsätter det så här så tar vi helt enkelt bort den.
Vaccination ja Tina! Min två stora vaccinerades idag i skolan. Jag har inte haft så stor beslutsångest. Vi bestämde oss hyfsat tidigt. Dels av rent själviska skäl för att minska risken att vi drabbas men också för att skydda dem som inte kan vaccineras. Ska själv vaccineras via jobbet om två veckor.
Jo, det är kul att se hur de följs åt när de är nära i ålder.
Lustigt att du tog upp det här med att sluta med blöja Bluna. Vi har haft potta framme ett tag (och toasits med för den delen). Redan vid ett och ett halvt år låter ju för övrigt fantastiskt SusanD, så tidiga har inte någon av mina varit. Inte minst för deras skull.
För ungefär en vecka sedan tyckte Klara att det fick vara nog med blöja och har sedan dess använt pottan. 8)
Helt odramatiskt liksom. Fortfarande är det ju skört och det blir lite olyckor emellanåt men ändå. Man kan om man får!
Precis som du skriver Bluna så får man ju bita sig i tungan både en och två gånger för att inte jubla offentligt. Tycker det är så häftigt ändå att driften att klara sig själv på alla sätt är så stark.
Vi har ju också dagis. Därför har jag inte ryckt blöjan helt (förutom hemma) men jag har berättat för dem att hon vill använda potta nu och då plockade dom på eget initiativ fram potta till henne där, visade henne var och hur och ställde en rulle brevid
Hon drar ner blöjan än så länge när hon kissar där men fortsätter det så här så tar vi helt enkelt bort den.
Vaccination ja Tina! Min två stora vaccinerades idag i skolan. Jag har inte haft så stor beslutsångest. Vi bestämde oss hyfsat tidigt. Dels av rent själviska skäl för att minska risken att vi drabbas men också för att skydda dem som inte kan vaccineras. Ska själv vaccineras via jobbet om två veckor.
Nillan, med tre fantastiska döttrar födda aug 01, juni 03 och okt 07.
Hej
Vaccination:
Varken jag eller sambon ville vaccineras, utan bestämde oss för att låta kroppen själv få sina antikroppar om vi skulle få influensan.
Sen kom vi på att vi har planer på att bli gravida igen och att jag då inte bör få svininfluensan under graviditeten
(man kan ju fortfarande bli smittad framemot våren
). Så därför tog jag ett beslut om att vaccineras och fick detta via jobbet för två veckor sedan. Allt gick bra, kände mig dock lite febrig och yr under en dag, men annars har jag inte märkt av något särskilt. Den senaste nyheten är också att det ska räcka med en dos vaccin om man är fullt frisk, även om man är gravid
Är van vid att era småttingar är långt framme med allt
Potta, vad har man den till, tycks tösen fråga
Vi har två stycken i badrummet (en antik med sits i trä och med ett runt trälock till och plastbalja under hela sitsen, samt en vanlig i plast) som tösen gärna provar att sitta i (oftast med kläder och blöja på). Men lika fort som hon sätter sig, lika fort är hon uppe igen
så hon har nog inte riktigt fattat vinken med det hela, trots att vi har förklarat 
Här har tösen också drabbats av diverse krämpor.
Förra veckan kom hon hem från dagmamman med 39 graders feber och den höll i sig i mer än tre dagar. När hon var uppe i 40,5 grader
mitt på dagen blev jag lite smått orolig
Fick en tid till vårdcentralen dagen efter och dom tog lite prover samt en urinsticka. Odlingen kunde vi få besked på först idag men han trodde att det var urinvägsinfektion, så nu fick hon sin första penicillinkur i livet
Läkarn gav mig en ordentlig undervisning om hur vi skulle gå tillväga om hon blev sämre under helgen, för då skulle vi köra i ilfart till Halmstads lasarett för vård
(man blev ju lite skraj...
)
Men febern försvann dagen efter och tösen var pigg som en lärka. Återbesök i måndags och några nya prover. Allt bara bra och vi fortsatte med penicillinet.
Idag ringde läkarn och berättade att det INTE var urinvägsinfektion och hade heller ingen annan förklaring till vad det var, men vi skulle iaf avsluta kuren....
Jag måste ju dock berömma vården för sin observation och engagemang, trots att det inte var något allvarligt...

När tösen skulle ta nya prover i måndags visste tösen precis vad det handlade om för sköterskan sa att hon skulle sticka i fingret och vips så hade tösen fingret framme, redo till att bli stucken 8) . Sa inte flaska men blev skitförbannad
när plåstret skulle på.... den vill väl inte jag ha där.... och jag hade fullt skå till att försöka få det till att sitta kvar en stund tills iaf blodet hade stannat och inte skulle söla ner kläderna....
GRATTIS till alla 2-åringar
Hoppas att dom har blivit firade ordentligt.
Här är det ju lite tid kvar och jag har ingen aning vad vi ska köpa
Är ganska glad för att hon inte är medveten om sin födelsedag och julafton än, för både jag och sambon tycker att det kan bli för mycket av det goda med firande och köpande. Sen hatar vi att springa på stan och trängas med alla andra och att köpandet bara blir ett köpande för köpandets skull
Vi uppskattar mycket mer en upplevelse och att folk vill komma hit för att träffa oss och inte bara för att ge oss en present
Vi har några släktingar och vänner som hela tiden värderar allt i pengar och mängd och det är så hemskt att se att barnen helt går upp i hur många presenter dom fick samt hur dyra dom var
Jag och sambon är säkert olika mot alla andra men vi har de senaste 5 åren helt ändrat inställning till vad som är värt och inte värt här i livet.
Under en period för 5 år sedan hände så mycket som påverkade våra liv så drastiskt att den enda tryggheten och fristaden vi hade till slut, var varandra. Vi insåg också hur skört ens liv kan vara och hur lite saker kan betyda för ens välbefinnade och det minsta som betydde något var något som kunde köpas för pengar
Vi kämpar än idag (även om det är mycket lättare) men vi är helt överrens om att våra barn ska få förstå vad som är viktigt i livet och att det inte går att köpas för pengar.
Jag hoppas att ni inte tar illa vid med mitt inlägg och att ni inte känner er besvärade av det, för då ber jag om ursäkt
. Jag ville bara få fram mina funderingar om hur jag ser på det hela när det nu t ex nalkas mot jul. Jag har inget emot julen :santa: , utan jag älskar den, men det har blivit för mycket med det materiella och för lite med kärleken och glädjen kring den
.
Hoppas att allt är bra med er och era små men nu är det snart läggdags
Ha det gott och många KRAMAR från mig....
Vaccination:
Varken jag eller sambon ville vaccineras, utan bestämde oss för att låta kroppen själv få sina antikroppar om vi skulle få influensan.
Sen kom vi på att vi har planer på att bli gravida igen och att jag då inte bör få svininfluensan under graviditeten
Är van vid att era småttingar är långt framme med allt
Potta, vad har man den till, tycks tösen fråga
Vi har två stycken i badrummet (en antik med sits i trä och med ett runt trälock till och plastbalja under hela sitsen, samt en vanlig i plast) som tösen gärna provar att sitta i (oftast med kläder och blöja på). Men lika fort som hon sätter sig, lika fort är hon uppe igen
Här har tösen också drabbats av diverse krämpor.
Förra veckan kom hon hem från dagmamman med 39 graders feber och den höll i sig i mer än tre dagar. När hon var uppe i 40,5 grader
Fick en tid till vårdcentralen dagen efter och dom tog lite prover samt en urinsticka. Odlingen kunde vi få besked på först idag men han trodde att det var urinvägsinfektion, så nu fick hon sin första penicillinkur i livet
Men febern försvann dagen efter och tösen var pigg som en lärka. Återbesök i måndags och några nya prover. Allt bara bra och vi fortsatte med penicillinet.
Idag ringde läkarn och berättade att det INTE var urinvägsinfektion och hade heller ingen annan förklaring till vad det var, men vi skulle iaf avsluta kuren....
Jag måste ju dock berömma vården för sin observation och engagemang, trots att det inte var något allvarligt...
När tösen skulle ta nya prover i måndags visste tösen precis vad det handlade om för sköterskan sa att hon skulle sticka i fingret och vips så hade tösen fingret framme, redo till att bli stucken 8) . Sa inte flaska men blev skitförbannad
GRATTIS till alla 2-åringar
Hoppas att dom har blivit firade ordentligt.
Här är det ju lite tid kvar och jag har ingen aning vad vi ska köpa
Är ganska glad för att hon inte är medveten om sin födelsedag och julafton än, för både jag och sambon tycker att det kan bli för mycket av det goda med firande och köpande. Sen hatar vi att springa på stan och trängas med alla andra och att köpandet bara blir ett köpande för köpandets skull
Vi uppskattar mycket mer en upplevelse och att folk vill komma hit för att träffa oss och inte bara för att ge oss en present
Vi har några släktingar och vänner som hela tiden värderar allt i pengar och mängd och det är så hemskt att se att barnen helt går upp i hur många presenter dom fick samt hur dyra dom var
Jag och sambon är säkert olika mot alla andra men vi har de senaste 5 åren helt ändrat inställning till vad som är värt och inte värt här i livet.
Under en period för 5 år sedan hände så mycket som påverkade våra liv så drastiskt att den enda tryggheten och fristaden vi hade till slut, var varandra. Vi insåg också hur skört ens liv kan vara och hur lite saker kan betyda för ens välbefinnade och det minsta som betydde något var något som kunde köpas för pengar
Jag hoppas att ni inte tar illa vid med mitt inlägg och att ni inte känner er besvärade av det, för då ber jag om ursäkt
Hoppas att allt är bra med er och era små men nu är det snart läggdags
Ha det gott och många KRAMAR från mig....
NINA
Lisa för själen kom december 2007.
Mors lilla Olle kom juni 2010.
Lisa för själen kom december 2007.
Mors lilla Olle kom juni 2010.
Hej!
Håller helt med dig NINA! Jag är dessvärre shopaholic och använder shopping som botemedel när jag är deppig... Men likförbaskat kämpar jag emot min "sjukdom"
och tycker att vårt materialistiska samhälle gått lite över styr. Innan jag blev mammaledig såg ja ju detta nya svenska tidsfördriv dagligen som butikschef.
Vi hade begränsat antalet presenter vi gav Dag till 3 eftersom vi visste att det skulle bli för mycket...och det blev det ändå. EN present hade räckt och sen kom ju alla andra med 2-3 presenter var
Dag fattade ingenting och blev faktiskt lite ledsen på morgonen av förrvirring
Martin och jag kom överänns om att vi skall önska oss stöd till typ WWF eller Greenpeace i julklapp eller kanske en slant till Dags sparande. Ja, ja man vill så väl...
Det var väldigt intressant att höra om Sigge och hur pottträningen funkat hemma hos er SusanD! Tar till mig av alla tips,
Kram Tina
Håller helt med dig NINA! Jag är dessvärre shopaholic och använder shopping som botemedel när jag är deppig... Men likförbaskat kämpar jag emot min "sjukdom"
Vi hade begränsat antalet presenter vi gav Dag till 3 eftersom vi visste att det skulle bli för mycket...och det blev det ändå. EN present hade räckt och sen kom ju alla andra med 2-3 presenter var
Martin och jag kom överänns om att vi skall önska oss stöd till typ WWF eller Greenpeace i julklapp eller kanske en slant till Dags sparande. Ja, ja man vill så väl...
Det var väldigt intressant att höra om Sigge och hur pottträningen funkat hemma hos er SusanD! Tar till mig av alla tips,
Kram Tina
född 071105, kurad i Gastsjön aug. 2008
http://dahlin.bloggproffs.se
Jag förstår dig helt Tina när du beskriver att du kan köpa saker när deppigheten tar vid, för det har jag själv gjort
. Det tog bara några år innan jag insåg att jag inte mådde ett dugg bättre av köpandet
Det är inte ofta jag får någon tid över för mig själv så mitt på dagen men när det händer så kan jag verkligen längta efter att få gå på stan alldeles själv men det tar inte lång tid innan jag är helt slut och verkligen inte orkar gå ut och in i affärerna.
Då tar jag helst en fika helt själv och bara myser i min ensamhet med en kopp te, smörgås / kaka och bara tittar på folk som springer omkring
.
Vi har försökt förklara för släktingar att vi vill begränsa presenter och julklappar till tösen och det har fungerat mycket bra. Och är det något som vi inte tycker passar henne eller som hon redan har så drar vi oss inte för att säga att vi vill ha det utbytt.
Några bra saker som hon har fått är pengar insatta på en fond och glasservis (vinglas, champangeglas, konjak, whiskey m.m) som vi vet kommer att vara klassisk även om 18 år att samla på. Först fick hon en kaffeservis som var "grotesk"
så vi bad faktiskt om att få välja ut en glasservis istället. Vi tänkte faktiskt på hur vår egen situation är och insåg att vi använder vår glasservis i mycket större utsträckning än kaffeservisen. Det är ju oftare vi har fest och middagar med vänner då glasen kommer fram än att vi äter tårta och dricker kaffe med släkten
Den dagen tösen vill ha en kaffeservis kan hon själv få välja ut modell och tillbehör.
Sambon och jag brukar önska oss presenter eller upplevelser som vi verkligen vill ha och behöver och då kanske det också kostar en slant, men då brukar vi hellre be släkten lägga ihop så att det kanske blir EN present i stället
När tösen var nyfödd och jag sen fyllde år så insåg jag att våren skulle bli en tuff tid för att hinna med hus och trädgård. Då hade jag en lite minifest på min födelsedag utan några presenter och förklarade att jag hellre ville utnyttja släkten med diverse tjänster. När det blev bättre väder så kom släkten hit i omgångar och rensade alla rabatterna, lade plattor i växthuset, tvättade fönster, slipade och målade altanräcket och byggde en mur runt ett källarfönster. Jag och sambon uppskattade detta enormt och vi fick ett tillfälle att träffa släkten lite mer. Ingen hade några invändningar mot detta och det kändes ok att be dom om hjälp med detta på ett helt annat sätt än annars
Den senaste tiden har vi faktiskt funderat på om det inte är helt fel att den som fyller år (med respektive) ska behöva stå för alla förberedelser och matlagning m.m.
Snart tror jag att vi inför att om någon vill fira oss så får dom fixa med mat och allt runtomkring, utan att behöva ge oss en present förstås. Det är väl den som fyller år som ska bli uppvaktad
och inte gästerna när man springer omkring och grejar med allt på kalaset

Som jag babblar på....
Ha det gott
Kramar
Det är inte ofta jag får någon tid över för mig själv så mitt på dagen men när det händer så kan jag verkligen längta efter att få gå på stan alldeles själv men det tar inte lång tid innan jag är helt slut och verkligen inte orkar gå ut och in i affärerna.
Då tar jag helst en fika helt själv och bara myser i min ensamhet med en kopp te, smörgås / kaka och bara tittar på folk som springer omkring
Vi har försökt förklara för släktingar att vi vill begränsa presenter och julklappar till tösen och det har fungerat mycket bra. Och är det något som vi inte tycker passar henne eller som hon redan har så drar vi oss inte för att säga att vi vill ha det utbytt.
Några bra saker som hon har fått är pengar insatta på en fond och glasservis (vinglas, champangeglas, konjak, whiskey m.m) som vi vet kommer att vara klassisk även om 18 år att samla på. Först fick hon en kaffeservis som var "grotesk"
Den dagen tösen vill ha en kaffeservis kan hon själv få välja ut modell och tillbehör.
Sambon och jag brukar önska oss presenter eller upplevelser som vi verkligen vill ha och behöver och då kanske det också kostar en slant, men då brukar vi hellre be släkten lägga ihop så att det kanske blir EN present i stället
När tösen var nyfödd och jag sen fyllde år så insåg jag att våren skulle bli en tuff tid för att hinna med hus och trädgård. Då hade jag en lite minifest på min födelsedag utan några presenter och förklarade att jag hellre ville utnyttja släkten med diverse tjänster. När det blev bättre väder så kom släkten hit i omgångar och rensade alla rabatterna, lade plattor i växthuset, tvättade fönster, slipade och målade altanräcket och byggde en mur runt ett källarfönster. Jag och sambon uppskattade detta enormt och vi fick ett tillfälle att träffa släkten lite mer. Ingen hade några invändningar mot detta och det kändes ok att be dom om hjälp med detta på ett helt annat sätt än annars
Den senaste tiden har vi faktiskt funderat på om det inte är helt fel att den som fyller år (med respektive) ska behöva stå för alla förberedelser och matlagning m.m.
Som jag babblar på....
Ha det gott
Kramar
NINA
Lisa för själen kom december 2007.
Mors lilla Olle kom juni 2010.
Lisa för själen kom december 2007.
Mors lilla Olle kom juni 2010.
Jag håller helt med er, de materiella sakerna har verkligen tagit över i vår värld.
Och det viktiga i livet glömmer man lätt bort.
Jag vaccinerade mig idag. Sitter här med världens ömmaste arm och hoppas att jag slipper feber.
Får se om vi lyckas få tag på vaccin till Elsa nästa vecka, jag fick ju genom jobbet.
Jag vill hellst att det blir praktiska saker i julklapp, hon har redan leksaker så det räcker. Men jag vet ju att de flesta säkert tycker det är roligare att köpa leksaker. På sambons sida köper de julklappar men på min sida köper vi bara åt barnen nu. Ger pengar till ett gemensamt fadderbarn istället.
NINA det var ju riktigt smart med att hjälpa till istället för att ge presenter.
Men visst har jag också handlat en massa och man blir ju glad för stunden när man handlar det. Utom vissa speciella saker som man verkligen tänkte till innan om man hade råd med, de uppskattar man liksom mer tycker jag.
Åh vad jag längtar till julen nu! Vi ska baka och pyssla och mysa.
Hon är så rolig, nu vill hon leka kurra-gömma på kvällsbuset. Ställer sig och räknar högt och ropar sen "Nu kommer jaaaa!"

Jag vaccinerade mig idag. Sitter här med världens ömmaste arm och hoppas att jag slipper feber.
Jag vill hellst att det blir praktiska saker i julklapp, hon har redan leksaker så det räcker. Men jag vet ju att de flesta säkert tycker det är roligare att köpa leksaker. På sambons sida köper de julklappar men på min sida köper vi bara åt barnen nu. Ger pengar till ett gemensamt fadderbarn istället.
NINA det var ju riktigt smart med att hjälpa till istället för att ge presenter.
Men visst har jag också handlat en massa och man blir ju glad för stunden när man handlar det. Utom vissa speciella saker som man verkligen tänkte till innan om man hade råd med, de uppskattar man liksom mer tycker jag.
Åh vad jag längtar till julen nu! Vi ska baka och pyssla och mysa.
Mamma till solstrålen Elsa
född okt -07
och livsnjutaren Ellen
född april -11
och livsnjutaren Ellen
Hej hopp! Hur är det med er? Här flyter livet på med en två-åring som verkligen är drottning över tillvaron. 8) Men jag tror hon behöver lite fler utmaningar nu. :-k
Steka vid spisen har hon börjat med mer och det går riktigt bra. Man får ju vara nära och se till så hon inte bränner sig, men hon har rätt bra koll på att det är varmt.
Duka, plock i disk, diska, städa, matlagning, tvätt...allt det där har hon ju hjälpt till med länge och är inget nytt.
Idag när vi var på ett café så ville hon bre sin macka själv, att jag inte tänkt på det.
Tror jag ska satsa på kläderna nu också, hon är intresserad av att få prova själv.
Har ni fler tips på vad man kan ge förutsättningar till?
Steka vid spisen har hon börjat med mer och det går riktigt bra. Man får ju vara nära och se till så hon inte bränner sig, men hon har rätt bra koll på att det är varmt.
Duka, plock i disk, diska, städa, matlagning, tvätt...allt det där har hon ju hjälpt till med länge och är inget nytt.
Idag när vi var på ett café så ville hon bre sin macka själv, att jag inte tänkt på det.
Har ni fler tips på vad man kan ge förutsättningar till?
Mamma till solstrålen Elsa
född okt -07
och livsnjutaren Ellen
född april -11
och livsnjutaren Ellen
Bra fråga Bluna! Jag behöver verkligen tips!
Kram
(återkommer...sitter & ammar
)
Kram
(återkommer...sitter & ammar
född 071105, kurad i Gastsjön aug. 2008
http://dahlin.bloggproffs.se
Klä på sig defintitivt! Det går finfint!
Vid närmare eftertanke får vår docka göra/försöka det mesta vardagliga själv nu. (Allt är väl säkert en överdrift
Det är det vanliga mönstret oavsett vad. Hon försöker själv och säger ifrån om det krånglar vilken trots allt är rätt sällan med tanke på vad hon ger sig på ibland.
Det går också himla bra att handla med henne som sällskap nu. Hitta saker, lägga saker i vagnen, packa påsarna och komma med tips om att allt med jordgubbar på paketet gillas och borde köpas!!
Vet inte om vi gör så mycket nytt egentligen men hon gör lite annat än innan när vi gör det. Får också hålla i stekspaden. Bakade lussebullar idag och då fixade hon alla russin och all pensling. (färre än jag trott blev platta...
Nillan, med tre fantastiska döttrar födda aug 01, juni 03 och okt 07.
Idag fick jag ett mail från supportavdelningen på familjeliv angående min långa frånvaro från forumet- Jag författade följande brev. Skall bli oerhört intressant att se vad dom svarar...
Stora kramar, TinaHej,
Nyligen fick jag ett mail från supportavdelningen på familjeliv angående min långa "frånvaro" från webbsidan. Jag ombads att maila om jag hade några särskilda anledningar till att jag inte längre besökte webbsdan så att ni hade chansen att förbättra er. Därav detta mail.
Tidigare i höstas hittade jag familjelivs tidning på min BVC där en av rubrikerna var "Så överlevde vi första året". Tydligen hade några föräldrar intervjuvats angående barn och föräldraskap under barnens första levnadsår och delade med sig av sina tips för att klara den ”pers” som första året innebar. Detta gjorde mig som tvåbarnsmamma oerhört beklämd. Jag önskar att media ville sluta sprida/underblåsa bilden av att föräldraskap är någonting betungande och jobbigt som man måste anstränga sig för att ”överleva”. Tyvärr anser jag att familjelivs forum och tidning gör just detta.
På familjelivs forum pågår dessutom en hetsjakt på personen Anna Wahlgren där era moderatorer inte gör någonting för att förhindra personangrepp. Tonen är oerhört hård och om man inte offentligt förkastar Anna Wahlgren och Barnabokens filosofi blir man kallad barnmisshandlare. Tvärt emot Annas budskap om kärlek och respekt för barnen förrvrängs Barnabokens innehål grovt och vissa medlemmar tillåts fortsätta kränka de som inte samstämmer i massmedias mobbing och smutskastning av Anna Wahlgren. Jag har själv varit utsatt för detta.
Tack vare Anna Wahlgren och barnaboken samt hennes fantastiska forum har jag fått verktygen, hjälpen och självförtroendet att njuta av mina barn samt att låta dom njuta själva . Mina båda barn (den yngsta snart 4 månader) sover 12h per natt och min tvååring är ett under av trygghet och själförtroende. Han lagar mat med mig i köket, kan plocka i och ur både disk- och tvättmaskin och älskar att hjälpa till när vi städar eller handlar. Självklart kan han som alla tvååringar ifrågasätta våra rutiner men tack vare Anna ser jag hans ”trots” för vad det är, nämligen frågor. Min man och jag njuter i vårt föräldraskap.
Jag önskar att det fanns fler personer som Anna som jobbade outtröttligt för att sprida kunskap om, och glädje inför föräldraskapet för att öka barnens välmående!
Jag hoppas att ni förstår varför jag numera väljer att inte besöka familjelivs forum och att ni tar till er av mina åsikter.
Vänliga hälsningar,
Kristina Dahlin
född 071105, kurad i Gastsjön aug. 2008
http://dahlin.bloggproffs.se
Snyggt Tina! =D>
Jag kan ju inte annat än att hålla med. Ibland undrar jag hur jag hade varit om jag inte hittat hit och läst BB. Nu vet jag ju inte hur det är att inte bara njuta. Det är nästan så att jag tycker att riktiga trotsen ska bli lite spännande.
Nillan jag gör ofta sådär också, att hon får försöka själv först med saker, riktigt bra!
Har börjat mer med av/påklädning nu. Jag tror det ofta är vi vuxna som vill att det ska gå fort med kläder osv.
När man kommer hem från något så har man ju alla tid i världen, men när man ska iväg... Men vi började tidigt idag så att hon fick försöka själv först. Och visst tar det ju lite extra tid. Innan blöjan åkte på så kom kisset på golvet och sen är det ju så kul att bli jagad och busa istället för att göra det man ska ibland. 8)
Nej nu väntar jobbet. Kram på er.
Jag kan ju inte annat än att hålla med. Ibland undrar jag hur jag hade varit om jag inte hittat hit och läst BB. Nu vet jag ju inte hur det är att inte bara njuta. Det är nästan så att jag tycker att riktiga trotsen ska bli lite spännande.
Nillan jag gör ofta sådär också, att hon får försöka själv först med saker, riktigt bra!
Nej nu väntar jobbet. Kram på er.
Mamma till solstrålen Elsa
född okt -07
och livsnjutaren Ellen
född april -11
och livsnjutaren Ellen
Tack Miar70 och Bluna
Kände bara att jag var tvungen
Svaret kom idag...
Kram 8)
Svaret kom idag...
Jaha...Hej!
Tack för att du tog dig tid att dela med dig av dina synpunkter.
Vänliga hälsningar
Familjelivs redaktion
Kram 8)
född 071105, kurad i Gastsjön aug. 2008
http://dahlin.bloggproffs.se
Trist svar! Tyckte också det var bra skrivet Tina! :thumbsup:
Har aldrig själv hängt där. Får mina "prata barn via nätet behov" fullt tillfredsställda här!
Tålamod är inte min starka sida heller Bluna. Tror helt ärligt att bristen på tid när man har fler att hinna med gör att vår minsta lär sig mer och snabbare än vad storsystrarna gjort.
Nillan, med tre fantastiska döttrar födda aug 01, juni 03 och okt 07.