Om jag räknar rätt är ni på nionde dygnet i kuren, alltså i uppföljningsveckan. Pris och beröm för vackert arbete hittills :-({|=
Du har bara förbisett den där lilla detaljen som heter att man måste gå VIDARE. Ni är inte framme än
bejbe skrev:Jag har tänkt att inte buffa till sömns utan till lugn, men det funkar inte, han blir ledsen så snart jag slutar buffa. Då väntar jag lite och går in igen.
Vad gör jag fel? 
Du skulle slutat buffa överhuvudtaget för länge sedan - närmare bestämt andra natten på kuren
Och här ger du svaret själv:
bejbe skrev: Har jag fastnat i buffningen?
Ja - välkommen till buffningsträsket! Ska jag egentligen inte säga, för där träffar du ingen som inte vill UT därifrån så fort som möjligt
Sova hela natten-kuren är en process. Du har inte bara stannat av den
utan också vridit processen tillbaka
så att du alldeles strax är tillbaka på ruta ett
Så åter till ordningen nu
Lösenorden är två:
ramsan
säkerheten
O:)
Ur Internationella Sova hela natten:
*Om och när du bestämmer dig för att genomföra Sova hela natten-kuren, blir det tre delmål, som du arbetar dig fram emot.
Det första är att ge ditt lilla barn lugn.
Det andra är ge ditt lilla barn säkerhet.
Det tredje och sista är att ge ditt lilla barn den njutning över den goda sömnen, som hon eller han förhoppningsvis kommer att bära med sig hela livet.
Det första delmålet, lugnet, kommer du att uppnå inom fyra dygn från det du startar kuren.
Det andra delmålet, säkerheten, uppnår du under uppföljningsveckan.
Och när du lyckats förmedla både lugnet och säkerheten till ditt barn, så att ingen av er någonsin ifrågasätter vare sig det ena eller det andra, kommer njutningen som ett brev på posten under den eller de följande veckorna. Då är du i mål. Då har du genomfört Sova hela natten-kuren.
Och då får hela familjen ett nytt liv. Då, om inte förr, kommer du att förstå – och helhjärtat instämma i! – det jag ständigt förespråkar: Små barn ska njutas, och njuta själva!
Det lilla barnet ska lugnas där det ligger. I verktygslådan finner du noggrant beskrivet hur man gör för att lugna ett litet barn som skriker.
Ord räcker inte, som du säkert redan har konstaterat. Det ska handgripligheter till. Verktygen är fysiska. Vi har redan berört dem en smula: vagning, buffning, solfjäder… De syftar alla till att a) få skrikandet att upphöra, b) få lilla barnet mjukt och avslappnat i kroppen.
Det är inte lätt att somna om man skriker eller gråter. Det är närmast omöjligt. Inte heller är det lätt att somna om man är spänd som en stålfjäder i kroppen. Lugnet, såväl det psykiska som det fysiska, är förutsättningen för varje människa, stor som liten, att kunna somna skönt - och också för att kunna somna om, när man vaknat till under natten, vilket alla människor gör då och då (även om man inte alltid minns det efteråt).
Motsatsen till lugn är oro.
Barnets grundtillstånd, kan man säga, är oro för livhanken. Alla små barn, som drivits ut ur livmodern sedan såväl närings- som syretillförsel strypts, föds ur dödens käftar med överlevnadsångest i bagaget. Denna överlevnadsångest måste lindras, ögonblickligen och fortlöpande. Instinktivt vet alla människor att små barn som skriker behöver mat först och främst. Det är först på mätt mage övrigt välbefinnande är möjligt. Vilket ju också brukar gälla oss vuxna.
Man kan aldrig ge en nyfödd för mycket mat. Det kommer ut i endera änden.
En mätt mage lindrar överlevnadsångesten i högsta grad, men den utplånar den inte. Hur mätt lilla magen än är, förblir man som litet spädbarn hjälplös och utsatt, ur stånd att överleva på egen hand. Faller man till marken, kan man inte ens gå därifrån. Svälter man inte ihjäl på sin mätta mage så fryser man ihjäl – eller också kommer de vilda djuren och tar en.
Om detta är alla små barn instinktivt medvetna från första stund, och det är därför de omedelbart blir nervösa av ett alltför varligt handlag. Trots att de bevisligen aldrig har fallit, är de livrädda – bokstavligen – för att falla, som de ”tror”, till marken, där det är ute med dem.
Verktygen i Sova hela natten-kuren är rejält handfasta. När du tillämpar dem, kommer du inte att smeka barnet över huvudet, magen eller ryggen, klappa tröstande på lilla kinden eller försiktigt plocka upp barnet för att mer eller mindre uppgivet bära omkring på henne eller honom i din oroliga famn. Du kommer att handskas med ditt lilla barn med mycket stadiga tag. Du kommer att kunna lugna barnet, i stället för att ytterligare oroa det, och du kommer att förbluffas över hur effektiva verktygen är.
Nu förstår du varför.
Detta lugn måste emellertid förmedlas omedelbart. Därför kan du inte räkna med att sova själv de första två nätterna av Sova hela natten-kuren. Du måste vara oförtrutet beredd att ingripa genast.
Under de tredje och fjärde nätterna kommer du att kunna slumra till då och då, kanske flera timmar i sträck – men du måste fortfarande hålla full beredskap med öronen på skaft.
Som du kommer att se i Verktygslådan har den såkallade ramsan en stor, närmast magisk betydelse. Den består av en rytmisk godnattramsa som upprepas fyra gånger i sträck, ungefär som ett (lite mer utarbetat) fyrfaldigt leve. Det är med denna ramsa du kommer att runda av och avsluta alla dina fysiska ingripanden under kuren.
Under andra natten kommer ramsan att ta över mer och mer, det vill säga du börjar någon gång med att ge den först, när barnet vaknar, i stället för att genast störta in. Du ger - när du börjar kunna höra att det är läge - ditt lilla barn chansen att somna om själv, utan ditt fysiska ingripande.
Sannolikt får du uppleva redan mot slutet av andra natten hur barnet ”svarar” på din ramsa och inte behöver mer. Då har du uppnått en kontakt med barnet som du kanske aldrig upplevt förut. Kommunikation pågår – dialog! Då fylls du av en omvittnat euforisk känsla. Och den är skön för ett sargat föräldrahjärta.*
Fortsätt gärna själv att läsa om SÄKERHETEN nu
Det är där du är - borde vara.
O:)
. Men han vaknade glad :thumbsup: 
)
har jag gjort fel 
