Ryggvändare

Pia Pojkmamma · Inlägg av **Pia Pojkmamma** » lör 15 okt 2005, 19:23

Vår lilleman (6,5 mån) krälar, kravlar, kryper, ställer sig upp. Allt detta är ju kul dagtid, men kvälls- och nattetid -tja...

Innan han ska somna på kvällen praktiseras allt detta i sängen. (Det är becksvart i rummet.) Då han busat runt en stund i sängen och blir trött har han för det mesta lyckats hamna i en sån position att det är omöjligt att somna. Armar och ben har hamnat mellan spjälorna eller så är benen ihopvikta under honom och han ligger på rygg. och täcket är en enda boll.

Då räcker det inte med ramsa utan vi måste gå in och vända på filuren och lägga tillrätta. Då somnar han direkt.

Men det blir ju att springa in en extra gång!!!

Hans schema ser ut så här:
7.30 morgon
9.30-10.15 Sova, 45 min
12.30-14.30 Sova, 2 tim
16.50-17.10 Sova, 20 min
19.30 natt

Tacksam för råd

Morsan · Inlägg av **Morsan** » lör 15 okt 2005, 20:23

Fast om de inte är gråt och tandagnisslan utan han somnar när ni varit inne och bara lagt till rätta - så verkar det inte vara ett problem. Troligtvis kommer han inte att fortsätta med kvällsgymnastiken hela livet heller

!
Mvh Morsan

Inlägg av **annawahlgren** » lör 15 okt 2005, 23:47

Härlig interiör... och övergående

Spara på gracerna - se om han inte faktiskt somnar i sin omöjliga ställning. Lägg/lyft då tillrätta när han sovit i tio minuter (inte tjugo) eller när ni lägger er och tittar till. Han ska ju helst inte märka att ni springer där

Pia Pojkmamma · Inlägg av **Pia Pojkmamma** » sön 16 okt 2005, 09:23

TACK för era svar

Tänk att det är så lätt att få kloka råd

Efter att jag skrivit min fråga här kom jag på att jag ska kolla via "search" om det finns andra med samma ryggdilemma. Där hittade jag en hel del att läsa. Tror att jag trafikerat för mycket

. Ska nu minska på mina ingripanden och TRO på att han lyckas vända sig själv. Bara vända honom vid totalkris. Efter ett par nätter har väl nattgymnastiken gått förbi

! Hör av mej ifall nya frågor dyker upp.

Trevlig resa, Anna!

Inlägg av **annawahlgren** » sön 16 okt 2005, 12:12

Bra, bra

Det är fortfarande grundregeln som gäller - små älsklingar får inte bryta samman i förtvivlan. Dvs då ber de om hjälp och ska verkligen ha hjälp, ögonblickligen

Sedan kan man förstås somna hur som helst utan att bryta samman, eller möjligen efter att ha varit sur, svurit och beklagat sig ilsket. (Ingen åtgärd.) Då kan man somna halvsittandes med näsan mellan spjälorna

och onekligen behöva läggas ner, utan att vakna av det

Tack för varma ord