Två timmar och tio min vaken i natten är ingen bra idé. Du/ni får försöka öva upp buffningen/vagningen mycket bättre. Träna på varandra 
Bröt samman, så här vill jag inte behandla m
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Ja, jag vet, det är hemskt. Det är därför det kännts fruktansvärt dessa tre veckor, eftersom vi haft så många nätter där han varit vaken i 2 timmar i sträck. Och jag har läst och läst och vi har tränat och försökt att hålla oss till alla regler. Det har varit hemskt att inte ha kunnat ge honom den hjälp han behövde. Som jag sa, vi har kännt oss totalt odugliga och inte vetat vad vi skall ta oss till. Vi tog tillslut efter att fått höra att han inte ökat i vikt fasta på att det kanske hade att göra med att han var hungrig trots allt och de senaste dagarna har jag nära tvångsmatat honom och så har vi gått tillbaka till att under dagen låta honom sova ute i vagnen igen då vädret är bättre. Sedan jag skrev här sista gången har han sovit till kl 5 en natt, nästa natt till kl 4, nästa natt till 5 igen och inatt, den bästa någonsin på snart en månad, så vaknade han kl. 2 men somnade om efter 10 min och en ramsa och sedan sov han tills jag fick väcka honom på morgonen. Jag är väldigt ledsen över den här tiden, att vi inte lyckades klara det bra för honom, har skuldkännslor, känner ju att jag gjort honom illa eftersom att det dragit ut så på tiden och han haft så väldigt många hemska nätter, men är nu glad att de sista nätterna varit bättre och hoppas att vi äntligen är på rätt väg.
Senast redigerad av Sanna T den ons 12 okt 2005, 16:32, redigerad totalt 1 gånger.
Hej!
Det har tagit tid, men nu börjar det ju ändå gå framåt!
Jag vet precis hur ni känner er vid era nederlag, för jag har varit i samma situation...Det tog Ida 32 dagar, om jag minns rätt, att sova över ett nattmål. Hon var mindre då, än erat lilla hjärta (7-8 veckor) och jag vagnade. Mailade AW, då fanns inte detta fantastiska forum, och fick enastående svar med på pricken vad jag gjorde fel, och hur jag skulle komma tillrätta med det. Sedan tog det inte många dagar till innan det satt
Men ni får ALDRIG aldrig känna er värdelösa! Detta gör ni ju för HANS skull, för att få honom att kunna sova gott, är inte det en hjärtesak om något? Ni känner ju i hjärtat att detta är något ni vill genomföra! Så gör det! Ni är ju på så god väg!
Är det för jobbigt, så gör som Pip föreslår, vänta någon månad och ta nya tag. Men risken är alltid att det blir värre...
Det ni i så fall kan göra (en medelväg) är att låta honom ha ETT nattmål, och i så fall på EN OCH SAMMA TID. Är 4.00, den värsta tiden, så ta då, men inte före det. Men fundera noga, det KAN göra att ni får det värre igen...
Försök att sova när han sover på dagen, så du hämtar kraft!
kram anna
Det har tagit tid, men nu börjar det ju ändå gå framåt!
Jag vet precis hur ni känner er vid era nederlag, för jag har varit i samma situation...Det tog Ida 32 dagar, om jag minns rätt, att sova över ett nattmål. Hon var mindre då, än erat lilla hjärta (7-8 veckor) och jag vagnade. Mailade AW, då fanns inte detta fantastiska forum, och fick enastående svar med på pricken vad jag gjorde fel, och hur jag skulle komma tillrätta med det. Sedan tog det inte många dagar till innan det satt
Men ni får ALDRIG aldrig känna er värdelösa! Detta gör ni ju för HANS skull, för att få honom att kunna sova gott, är inte det en hjärtesak om något? Ni känner ju i hjärtat att detta är något ni vill genomföra! Så gör det! Ni är ju på så god väg!
Är det för jobbigt, så gör som Pip föreslår, vänta någon månad och ta nya tag. Men risken är alltid att det blir värre...
Det ni i så fall kan göra (en medelväg) är att låta honom ha ETT nattmål, och i så fall på EN OCH SAMMA TID. Är 4.00, den värsta tiden, så ta då, men inte före det. Men fundera noga, det KAN göra att ni får det värre igen...
Försök att sova när han sover på dagen, så du hämtar kraft!
kram anna
Mamma till Clara 7 maj -01 och Ida 9 april -03.
Hej igen!
En sak till!
Det verkar lite torftigt med den mjölkfria maten...Har du provat att ge havregrynsgröt som den är, utan mjölk? Det är stadig och bra mat, och du kan ju alltid skvätta i lite bröstmjölk i den. Eller lite osockrad fruktpuré?
kram anna
En sak till!
Det verkar lite torftigt med den mjölkfria maten...Har du provat att ge havregrynsgröt som den är, utan mjölk? Det är stadig och bra mat, och du kan ju alltid skvätta i lite bröstmjölk i den. Eller lite osockrad fruktpuré?
kram anna
Mamma till Clara 7 maj -01 och Ida 9 april -03.
Tack för hjälp och stöd!
Det har varit en mycket jobbig tid, men vi har hela tiden varit övertygade att detta var det bästa för honom. Det är ett helvete att på natten inte kunna ge honom den hjälp han behöver och höra honom vara ledsen i timmar i sträck och inte kunna komma på vad vi båda gör fel då vi ramsar. Vi var precis på väg att ge upp och den enda orsaken att vi inte gav upp var just att vi inte kunde acceptera att han inte skulle få ha en god sömn. Vi viste ju att ingenting annat fungerat. Nu för första gången känner jag att det på riktigt är på väg att bli bra!!!!!!!!!! Vi hade igen en bra natt, han vaknade kl.3.50 och jag la tillrätta och ramsade och han somnade efter ca 15 min och sov tills jag väckte honom!!! Det är så härligt!!!!!! Jag har den senaste veckan get honom bröstmjölk ersättning blandat med hans risflingor och det har gått bra. Ger honom mycket mera mat än han tycks vilja ha och det känns som om det hjälpt. Skall också prova med mjölk nu snart igen och se om han får en reaktion eller inte, hans utslag har äntligen gått ner. Skall då också prova med havreflingsgröt. Ammningen går sisådär. På morgonen är han nu pigg(helt underbart) och inte intresserad i att amma. Jag försöker pumpa ut men det har inte gått vidare bra. Jag vill ju fortsätta amma så länge som möjligt, men får se hur det går. Jag är så glad att han äntligen sover bättre!
Det har varit en mycket jobbig tid, men vi har hela tiden varit övertygade att detta var det bästa för honom. Det är ett helvete att på natten inte kunna ge honom den hjälp han behöver och höra honom vara ledsen i timmar i sträck och inte kunna komma på vad vi båda gör fel då vi ramsar. Vi var precis på väg att ge upp och den enda orsaken att vi inte gav upp var just att vi inte kunde acceptera att han inte skulle få ha en god sömn. Vi viste ju att ingenting annat fungerat. Nu för första gången känner jag att det på riktigt är på väg att bli bra!!!!!!!!!! Vi hade igen en bra natt, han vaknade kl.3.50 och jag la tillrätta och ramsade och han somnade efter ca 15 min och sov tills jag väckte honom!!! Det är så härligt!!!!!! Jag har den senaste veckan get honom bröstmjölk ersättning blandat med hans risflingor och det har gått bra. Ger honom mycket mera mat än han tycks vilja ha och det känns som om det hjälpt. Skall också prova med mjölk nu snart igen och se om han får en reaktion eller inte, hans utslag har äntligen gått ner. Skall då också prova med havreflingsgröt. Ammningen går sisådär. På morgonen är han nu pigg(helt underbart) och inte intresserad i att amma. Jag försöker pumpa ut men det har inte gått vidare bra. Jag vill ju fortsätta amma så länge som möjligt, men får se hur det går. Jag är så glad att han äntligen sover bättre!
Vad bra det låter!
Äntligen tycks han förstå det ni vill förmedla! Ni är jättetappra båda två som inte gett upp. Jag minns hur fullständigt slut jag var, men ändå, ge upp? NÄE, det var inte en tanke på det, för jag ville ju verkligen ha ordning!!
Nu ska ni se att det berömda poletten äntligen trillar ner!
OM det går åt pipan med amningen, så tänk bara på att huvudsaken är ju att han blir mätt, inte på VAD maten består av.
kram anna
Äntligen tycks han förstå det ni vill förmedla! Ni är jättetappra båda två som inte gett upp. Jag minns hur fullständigt slut jag var, men ändå, ge upp? NÄE, det var inte en tanke på det, för jag ville ju verkligen ha ordning!!
Nu ska ni se att det berömda poletten äntligen trillar ner!
OM det går åt pipan med amningen, så tänk bara på att huvudsaken är ju att han blir mätt, inte på VAD maten består av.
kram anna
Mamma till Clara 7 maj -01 och Ida 9 april -03.
Härligt jobbat
Och du, tänk inte på att det strulat lite under kurningen. Det överlever han, värre skulle det vara om han blivit kvar i sin nattklubb och berövats sin sömn för lång tid framåt. Eller hur?
Vilka SUPERSTORA framsteg
Tänk bara på att inte bli för flitig med trafiken nu. Försök att backa och ge honom förtroendet vid uppvak...nu vet han vad som gäller.
Mamma till två Barnaboksbröder (d v s standardmodellade): födda 2004 och 2006. 
I natt gick det inte bra, han var igen vaken i två timmar i sträck och somnade först då jag buffade honom till sömns. Jag försöker inte vara för olycklig över detta, tänker att en natt är ingen natt. Känner att det var mitt fel. Han vaknade 1.45 och rumstrerade, lät som om han fastnat litet i spjälorna, när han började gnälla gick jag och la till rätta och ramsade och det var nog förtidigt att ingripa. Sedan sov pratade han och var tyst i långa stunder i en halvtimme, men sedan blev det värre och värre, han blev arg och sedan jätte ledsen. Känns så tråkigt, tråkigt. Han var jätte trött nu på morgonen förstås och jag ledsen för hans skull. Jag känner mig så dum, men detta skall väl inte förstöra alltför mycket hoppas jag.
hejsan! det finns så många olika anledningar till att våra små sockerbitar väljer att vakna på nätterna...hunger, mardrömmar, nya tänder etc. Ta det lungt och se inte en natt eller två som ett fullständigt nederlag. din lille vän är inte så gammal än, min flicka är 16 månader och kan fortfarande ha sina struliga nätter men så är det ibland. allt löser sig så småningom och ha aldrig dåligt samvete och tro aldrig att du/ni är dåliga föräldrar, ni gör ju vad ni kan för att hjälpa den lille.
massor av pepp till er allihopa!!
kram
massor av pepp till er allihopa!!
kram