Jag skrev ett inlägg tidigt i morse men ser inte det i listan så kanske glömde jag trycka iväg det i all hast. Lika bra det för jag var väldigt trött och inte så bra formulerad. Klockan var 05.30. Ja då förstår man direkt att vi har fnurra på tråden för annars är väl ingen människa uppe och mailar den tiden på dygnet??
Vår dotter är 1 år gammal, genomförde SM med henne när hon var 3 månader, och hon har varit SS sedan dess, mer eller mindre.
I somras flyttade vi hem från England där vi bott sedan hon föddes och har under sommaren flyttat runt på olika ställen i väntan på vår egen lägenhet som vi nu äntligen bor i. Jag minns inte exakt när småstrulet med tidiga uppvak började, men det var någon gång runt 9 månader, vilket jag förstått är en vanlig tid för allmänt strul. Egentligen borde det inte varit något problem men jag upplevde det plötsligt väldigt svårt att ramsa och låta henne skrika och när hon ibland vaknade på nätterna tog jag upp henne och lät henne somna om på axeln. Det funkade alltid och gjorde inte att hon vaknade fler gånger etc, nu har den typen av uppvak nattetid helt upphört. Men jag tror att det var i den vevan vi kom av oss med attityd, konsekvens, ledarskap, och ramsning etc. Vi ramsar när hon lägger sig och det går finfint som vanligt, men under sommaren har det varit lite si och så med att sova till klockan 8 när det normalt sett är väckning. Nu har det alltså börjat spåra ur ordentligt och idag slog hon till med att vakna strax före halv sex - INTE OK! Jag inser att vi måste ta tag i det hela ordentligt igen, speciellt som dagsluren har krånglat lite i veckan också, vaknat efter 1 timma istället för 1,5. Hon har just fått sina första kindtänder, samt hade vattkoppor för en tid sedan så det är klart att hon har varit påverkad av det men jag vet ju att sömnen brukar funka helt okej ändå.
Så, jag känner mig lite osäker helt enkelt, hur ska jag göra när hon skriker och gråter, vilket hon börjar med direkt när hon vaknar... Buffning känns som om hon är för stor för och att det mest blir en brottningsmatch. Räcker det att ramsa? Pangramsa känner jag till det har vi alltid tillämpat tidigare, men om det eskalerar och hon behöver hjälp, vad gör jag då? Går jag in och lägger henne till rätta och ramsar ut igen? Alltså jag har ju gjort det här hundra gånger men plötsligt sviker självförtroendet. Kan bero på att jag är gravid, trött och hormonell...?
Så lite pepp och konkreta råd på hur man bäst brukar verktygen på ett såpass stort barn vore underbart!!
Jag tror att det känns jobbigare för min egen del nu när hon är större och mer medveten, det tar helt ärligt emot att inte gå in till henne när hon vaknar och ropar och låter ledsen. Men samtidigt så är det ohållbart för oss alla, speciellt för henne, att hon vaknar så på tok för tidigt.
Tack snälla på förhand!
Kram K
Inför väckarklocka
)
Saga född 28 maj 2005 och kurad vid 6 mån