Nu är jag i v. 37+ och känner mig väldigt redo för att tvåan skall komma ut... Fram till för ca en vecka sen hade jag ok med energi och kunde hänga i skogen med Digge och plocka både bär och svamp. Vi gick långa promenader osv. Men nu...hjälp! Jag inser ju att jag inte är den första kvinnan i världen som väntar tillökning sammtidigt som man har ett litet yrväder rännandes runt benen 8) men ibland undrar jag hur jag skall orka?
Ni som fått andra/tredje/fjärde osv eller är i samma sits: hur gör ni? Har ni några bra tips på aktiviteter för syskonet som inte kräver superengagemang av mamman? Att vara på lekplatsen är nästan det för mycket för jag inser att jag bara vill sitta och inte orkar lyfta upp i gungan/rutschkanan osv. Lilleman är väldigt självgående i det mesta men han märker ju att jag är förändrad och störs (?) av det.
Mormor/farfar/farmor är lite upptagna just nu och kan inte hjälpa till som man skulle önska.
Nån som har bra tips på hur man "övertalar" vännen i magen att det är dags att komma ut
Kram,
Tina
Vetgiriga semlan Dag 
klart man är trött så här på slutet 8) 
Själv tyckte jag det var underbart att gå och få fötterna fina 
](*,) 
och pratar allvar med min inneboende om att hyreskontraktet faktiskt gått ut. Enligt mig i alla fall. 8) 
. Det är ju lite meckigt att hänga med i en snart tvåårings termpo då. (Är också hemma med storebror, precis som du är med Dag). Jag satasar på mycket utevistelse, jag blir lite piggare ute och jag tycker det kräver minst engagemang av mig 
på lunchen och min man 
. Lilliebror verkar ha det bra där inne och det är ju kul för honom