Detta ska bli så spännande!
Ska kura snart 20-månaders pojke på fredag. Väckarklocka?
-
Maria Hallon
- Inlägg: 42
- Blev medlem: tis 11 aug 2009, 10:57
- Ort: Malmö
Ska kura snart 20-månaders pojke på fredag. Väckarklocka?
Jag är alldeles ny här och vill bolla lite kring kurning av äldre barn. Sonen sov uruselt mellan 4-5 månaders ålder och drygt ett år. Sedan har det blivit bättre. I natt sov han i egen säng i eget rum ända till kl 6 på morgonen. Då lyfter jag in honom i vår säng (han har sovit halva nätterna i vår säng hur länge som helst, men nu är det slut med det!) men han somnade inte om. Så det första jag vill ändra på är att han sover längre på morgonen - i sin egen säng-, gärna till 7. Det andra jag vill ändra på är att han vaknar (oftast en-två gånger) på natten och inte kan somna om själv. Jag brukar gå in och stoppa in nappen som ramlat ut, och då somnar han om. Det tredje, och nästan viktigaste för mig, är att nattningen tar en förskräcklig tid, ofta en timme.
Han läggs i sin spjälsäng och vi sitter bredvid och gör inte så mycket mer än att säger att 'nu ska du sova', och så får vi lägga honom ner en miljon gånger, för han sätter/reser sig upp hela tiden, gnäller, vill kramas, gråter en skvätt eller pratar om saker i rummet, mekar med napparna etc. Jag läser på som en galning om SHN, men vill ha tips (i nuläget) kring det här med väckarklockan. Det vore ju underbart om han snabbt kunde lära sig att det är natt (och då sover man gott) fram tills att klockan ringer. Också för att vi börjar jobba nu (och Nikolas inskolas för närvarande på dagis, utan större problem) och skulle behöva gå upp innan honom på morgonen för att våra morgonbestyr ska bli i stort sett klara innan vi gör god morgon med honom. Införes väckarklockan redan första dagen av kuren? Ska den då stå på 7 - då jag vill att han ska vakna, eller 6 då han brukar vakna? För att sedan successivt flytta fram tiden till 7?
Detta ska bli så spännande!
Detta ska bli så spännande!
Mamma till gossen S, född september 2010 (prematur med 7 veckor), Barnaboksbarn sen november 2010, och N, född december 2007.
Vad bra att du läser på, att känna sig trygg med vad man ska göra och när är superviktigt när man kurar!
Jag tycker väckarklocka är toppen, främst med äldre barn - de brukar anamma den väldigt fort! Jag skulle införa den första morgonen, och den ska ringa in dagen den tid ni bestämt er för. Kom ihåg att kuren är en process som måste få ta sin lilla tid, och skynda långsamt.
Varmt lycka till!
PS: har du läst tråden om förhållningssättet?
Kram Mia
-
Maria Hallon
- Inlägg: 42
- Blev medlem: tis 11 aug 2009, 10:57
- Ort: Malmö
Det går inget vidare...
Tack för ditt svar Mia!
Jag hann inte med det där med väckarklockan, så det tar jag snart! Starten på kuren gick inget vidare, det var solfjädern (som krisverktyg, alltså så länge så att han är lugn och sovtung) som var det största problemet. Han är så urstark så jag orkade inte, och han blev dessutom riktigt, riktigt ledsen, så jag avbröt och lugnade honom (i sängen!!) på annat sätt, och körde med ramsan och tillrättaläggande istället. Det gick fint första kvällen och natten. Men sedan har han blivit väldigt ledsen vid läggningen, så jag har stannat kvar i rummet tills han i stort sett somnat.
Hur gör man för att ORKA? VILJAN finns där definitivt, men jag är så dundertrött just nu - det är väl anspänning av dagisstart, oro att inte få något jobb när mitt nuvarande tar slut osv... Själva läggningen kan jag säkert orka med att köra som man ska med ramsande hur länge som helst, men framåt småtimmarna är det sååå lätt att ge efter och tänka att 'jag tar in honom i vår säng så får vi sova allihop'...
Hilsen,
/Maria
Jag hann inte med det där med väckarklockan, så det tar jag snart! Starten på kuren gick inget vidare, det var solfjädern (som krisverktyg, alltså så länge så att han är lugn och sovtung) som var det största problemet. Han är så urstark så jag orkade inte, och han blev dessutom riktigt, riktigt ledsen, så jag avbröt och lugnade honom (i sängen!!) på annat sätt, och körde med ramsan och tillrättaläggande istället. Det gick fint första kvällen och natten. Men sedan har han blivit väldigt ledsen vid läggningen, så jag har stannat kvar i rummet tills han i stort sett somnat.
Hur gör man för att ORKA? VILJAN finns där definitivt, men jag är så dundertrött just nu - det är väl anspänning av dagisstart, oro att inte få något jobb när mitt nuvarande tar slut osv... Själva läggningen kan jag säkert orka med att köra som man ska med ramsande hur länge som helst, men framåt småtimmarna är det sååå lätt att ge efter och tänka att 'jag tar in honom i vår säng så får vi sova allihop'...
Hilsen,
/Maria
Mamma till gossen S, född september 2010 (prematur med 7 veckor), Barnaboksbarn sen november 2010, och N, född december 2007.
Hej igen Maria!
Hur gör man för att orka?
Ja, den frågan måste du nog själv besvara, är jag rädd... Min erfarenhet säger att kuren lyckas när man som förälder känner att man fattat beslutet, är peppad och påläst och har fokus framåt. Känner man tvivel eller oro är det betydligt svårare, därför tjatar vi så ofta här om att man måste ha rätt attityd och vara påläst värre än värst O:) .
Om du tänker som så att kuren tar sina fyra vaknätter plus uppföljningsveckan och lite till innan allt sitter men sen har man hela nätters sömn och lätta läggningar att se fram emot eller att forsätta som du gjort förut... För de flesta blir valet då rätt enkelt; hellre fyra vaknätter än fyrahundra till med dålig sömn
Kram Mia
Hur gör man för att orka?
Ja, den frågan måste du nog själv besvara, är jag rädd... Min erfarenhet säger att kuren lyckas när man som förälder känner att man fattat beslutet, är peppad och påläst och har fokus framåt. Känner man tvivel eller oro är det betydligt svårare, därför tjatar vi så ofta här om att man måste ha rätt attityd och vara påläst värre än värst O:) .
Om du tänker som så att kuren tar sina fyra vaknätter plus uppföljningsveckan och lite till innan allt sitter men sen har man hela nätters sömn och lätta läggningar att se fram emot eller att forsätta som du gjort förut... För de flesta blir valet då rätt enkelt; hellre fyra vaknätter än fyrahundra till med dålig sömn
Kram Mia
-
Maria Hallon
- Inlägg: 42
- Blev medlem: tis 11 aug 2009, 10:57
- Ort: Malmö
Ork och vilja
Hej Mia!
Tack för dina kloka råd och tankar! Hela familjen ligger nu i dunderförkylning, så hur gärna jag än vill så tror jag vi lugnar oss någon dag. Sen är det väckarklocka och kurning som gäller! Jag ska nog särskilt läsa på igen från den där tråden om attityd. Jag ska ärligt säga att förändringar av alla de slag har gått igenom när vi intagit en självklar attityd - om vi verkat frågande eller ängsliga så har lillkillen vägrat!
(Desinficerade) Kramar, och tack igen!
/Maria
Tack för dina kloka råd och tankar! Hela familjen ligger nu i dunderförkylning, så hur gärna jag än vill så tror jag vi lugnar oss någon dag. Sen är det väckarklocka och kurning som gäller! Jag ska nog särskilt läsa på igen från den där tråden om attityd. Jag ska ärligt säga att förändringar av alla de slag har gått igenom när vi intagit en självklar attityd - om vi verkat frågande eller ängsliga så har lillkillen vägrat!
(Desinficerade) Kramar, och tack igen!
/Maria
Mamma till gossen S, född september 2010 (prematur med 7 veckor), Barnaboksbarn sen november 2010, och N, född december 2007.