Nej det var rätt nyligen.TinasDag skrev:Tack Bluna!
Och vet du vad mer jag missat?!!!! Du har ju blivit Hjartebarnskontrollant!!!! \:D/ =D> \:D/ =D> GRATTIS! Ar det langesedan?![]()
Kram, Tina
Höstbarn 07
Ojoj det har jag också missat! Gratulerar till förtroendeuppdraget!Bluna skrev:Nej det var rätt nyligen.TinasDag skrev:Tack Bluna!
Och vet du vad mer jag missat?!!!! Du har ju blivit Hjartebarnskontrollant!!!! \:D/ =D> \:D/ =D> GRATTIS! Ar det langesedan?![]()
Kram, TinaTack!
Den där grejen "mamma gör det men du får gärna vara med" har jag gjort en annan gång också när jag låg på sängen och vilade och läste bok. Pappan var hemma och höll på med något i köket om jag inte minns fel. Junior kommer hela tiden och drar i mig och vill att jag ska följa med och hjälpa honom ta ner kritor och ritpapper från en låda i hans bokhylla, vill att vi ska gå ut eller att jag ska med och hitta på något annat. Den där gången kände jag bara att jag inte orkade och gav mig inte utan fortsatte. "Mamma ligger här och läser bok, du får gärna ta en bok och läsa här också". Det ligger några av Juniors böcker på vår sänghylla så han behövde inte ens gå och hämta. Till slut efter måååånga upprepningar tog han en bok och la sig bredvid mig och läste. Det hjälpte när jag verkade mycket upptagen med mitt och låg och skrattade för mig själv som att det jag läste var väldigt kul. Då gjorde han detsamma sedan när han läste sin bok. Men det var nog typ enda gången det verkligen funkat att göra så.TinasDag skrev:Hej!
Ja, du LaQ, inte ar det latt alltidJag maste dock saga att jag tycker du hanterar situationen JATTBRA :thumbsup: Det du beskrev om situationen vid matbordet nar du upprepade att "mamma ater men du far garana vara med..." osv anvander jag mig av ocksa. Dett loste vara problem i varas nar Dag efter frukost ville att jag skulle lasa och jag bara ville ata min frukost i lugn och ro med GP
Sa till lillen tt "mamma ater frukost men du kan sitta har brevid mig och lasa sjalv"'. Det tog val ett tag men san kopte han det och jag fick lite "egen tid" 8)
Precis som Bluna skriver har jag efter min trad pa Barnafostran borjat anvanda mig av "en gang till" nar det ar gangbart och EFTER DET gatt till mitt. Blir det utbrott da brukar dom inte vara lika varaktiga som innan. Kanner faktiskt att det hjalper mycket med att forbereda honom "snart skall vi.." osv.
Hall ut!
Har bubblar sonen av ord och vill garna saga hela meningar men har svart att fa till detHan blir sa frustrerad nar orden inte kommer och ofta later det "Da, Da, Pappa, Pappa, Pappa, Da, Da, Da, bada"....Vill bada med pappa alltsa 8) Alla ord upprepas typ 3-4 ganger i ivern att fa ut det han vill ha sagt.
Dessutom har han plockat upp att man "lanar" leksaker/grejer av andra nar man vill ha dom sa nu "lanar" han allt... Vare sig han far det eller ej. Det samma galler vid matbordet, ser han nat han vill ha sager han "Da, Da smaka" och tar ifran en gaffeln... Det ar svart det har med DITT & MITT :-k
Kram, Tina
Gör som du att jag förbereder "snart ska vi byta blöja" eller vad det nu är. Så slipper det bli sånt kaos när man bryter det han vill med något som han inte vill.
Något sådant utbrott som vid matbordet jag beskrev har aldrig hänt igen. Ej heller har det varit befogat med sängdumpning igen.
Han slåss ibland. "Aaaj!" säger han och bankar till en med handen eller skallar en med huvudet. Då säger vi "nej man får inte slåss, man får klappa fint/krama" och då gör han oftast det. Men ändå ska han testa att slå.
LaQ: Tack tack. Just nu känns det bara kul.
Den värsta stormen har lagt sig och jag brinner ju verkligen för SHN och att få dela med mig av det jag lärt mig. Jag vet hur tacksam jag kände mig när jag fick hjälp. Jag kan än idag ha lite ångest över vilken tråkig start Elsa fick i livet.
Och jag kan än idag bli så lycklig över vilken solstråle hon blev när jag visade henne den rätta vägen.
Faktum är att vi har nästan inte ett enda kort på henne upp till 5 månader där hon ligger på mage, bara några få.
Och så sov hon på rygg.
Snacka om att vara sköldpadda upp och ner.
Hur går det med trotsandet? Läste vad du skrev i din andra tråd, det är nog verkligen som du beskriver det. När man är mitt i det så är det så jobbigt, men nu minns jag knappt den värsta svängen vi hade för några månader sen.
Elsa sa sin första 4-ordsmening idag!
Det var något på tv där de sjöng "...med lite hjälp av dig" och då härmar hon "Me ite hjälp av dej". "Ite" betyder inte och så skakade hon på huvudet, så hon trodde de sjöng "inte".
Sambon säger att hon pratar lika mycket som mig här hemma.
Kanske blir hon politiker? Nej förresten...hon blir nog något med dans. 8)
Faktum är att vi har nästan inte ett enda kort på henne upp till 5 månader där hon ligger på mage, bara några få.
Hur går det med trotsandet? Läste vad du skrev i din andra tråd, det är nog verkligen som du beskriver det. När man är mitt i det så är det så jobbigt, men nu minns jag knappt den värsta svängen vi hade för några månader sen.
Elsa sa sin första 4-ordsmening idag!
Mamma till solstrålen Elsa
född okt -07
och livsnjutaren Ellen
född april -11
och livsnjutaren Ellen
LaQ: Såg att du svarat nu. 8)
Kanske den sängdumpningsgången räckte då?
Blir imponerad av vad han kan er lille hjälpreda, lägga upp varor när ni handlar, det tänker jag mig liksom en treåring göra.
Elsa sitter kvar i vagnen.
Fast vi storhandlar oftast där vi kan scanna först så vi slipper köa. Handlar jag smått så sitter hon kvar, har liksom aldrig gett henne tillfälle att hjälpa där. 
Kanske den sängdumpningsgången räckte då?
Blir imponerad av vad han kan er lille hjälpreda, lägga upp varor när ni handlar, det tänker jag mig liksom en treåring göra.
Mamma till solstrålen Elsa
född okt -07
och livsnjutaren Ellen
född april -11
och livsnjutaren Ellen
Fantastiskt kul att kunna se sådan skillnad. Vi har ju kört SM från början, även om det var en minst sagt slingrig väg. Så det var liksom aldrig "som natt och dag" här. Utan mer två steg fram och ett tillbaka.Bluna skrev:LaQ: Tack tack. Just nu känns det bara kul.Den värsta stormen har lagt sig och jag brinner ju verkligen för SHN och att få dela med mig av det jag lärt mig. Jag vet hur tacksam jag kände mig när jag fick hjälp. Jag kan än idag ha lite ångest över vilken tråkig start Elsa fick i livet.
Och jag kan än idag bli så lycklig över vilken solstråle hon blev när jag visade henne den rätta vägen.
![]()
Faktum är att vi har nästan inte ett enda kort på henne upp till 5 månader där hon ligger på mage, bara några få.Och så sov hon på rygg.
Snacka om att vara sköldpadda upp och ner.
![]()
Som sagt, man ser det värst när man är mitt upp i det. Nu har det varit lugnt några dagar. Pappan är ute och seglar här på västkusten med kompisar. Junior och jag har sällskap av mormor som avlöste när Pappan åkte. Det fungerar riktigt fint. Eftersom jag inte kan gå ut på promenader med hundarna och jag lika gärna kan bli sängliggandes av bäckensmärtor en hel dag så är det inte riktigt läge att vara ensam med Junior. Känns ju trevligt att han kan visa sig från sin bästa sida när mormor är här.Bluna skrev:
Hur går det med trotsandet? Läste vad du skrev i din andra tråd, det är nog verkligen som du beskriver det. När man är mitt i det så är det så jobbigt, men nu minns jag knappt den värsta svängen vi hade för några månader sen.![]()
OJ va duktig Elsa är på att prata! Jag är verkligen imponerad! Junior pekar och säger mest "däää" fyrahundraelva gånger varje dag till ALLT. Och så säger han "baa" "baabaa" till barn, bada, pappa eller alla andra ord som börjar på b.Bluna skrev: Elsa sa sin första 4-ordsmening idag!![]()
Det var något på tv där de sjöng "...med lite hjälp av dig" och då härmar hon "Me ite hjälp av dej". "Ite" betyder inte och så skakade hon på huvudet, så hon trodde de sjöng "inte".
Sambon säger att hon pratar lika mycket som mig här hemma.
Kanske blir hon politiker? Nej förresten...hon blir nog något med dans. 8)
Hehe, nänä han ska ha allt som vi har! Och göra allt som vi gör. Han är också fascinerad av att fila naglarna, sätta vax i håret osv. Allt som vi gör som sagt...Bluna skrev:LaQ: Såg att du svarat nu. 8)
Kanske den sängdumpningsgången räckte då?![]()
Blir imponerad av vad han kan er lille hjälpreda, lägga upp varor när ni handlar, det tänker jag mig liksom en treåring göra.Elsa sitter kvar i vagnen.
Fast vi storhandlar oftast där vi kan scanna först så vi slipper köa. Handlar jag smått så sitter hon kvar, har liksom aldrig gett henne tillfälle att hjälpa där.
Skulle vi handla med självscanning skulle han få ett utbrott om han inte fick lov att hålla scannern och trycka på alla knapparna osv.
Ang. sängdumpningen. Hmm kanske det. Bordsskicket har iaf varit mycket bättre och betydligt mindre slarv och gnäll vid maten.
Förresten, Elsa kanske blir danspedagog?
Ja just det! DET hjälper hon till med. Annars blir hon också sur.Skulle vi handla med självscanning skulle han få ett utbrott om han inte fick lov att hålla scannern och trycka på alla knapparna osv.
Ja de förstår så mycket nu och man blir så stolt.
DÄR har vi det!Förresten, Elsa kanske blir danspedagog?
Mamma till solstrålen Elsa
född okt -07
och livsnjutaren Ellen
född april -11
och livsnjutaren Ellen
Da kan hon lara mig dansa for jag har lerfotter.... Min morbror sa en gang om en av mina aldre kusiner "att det ar som att dansa med ett kylskap"
och jag misstanker att jag inte ar langt efter i brist pa talang
Dag dansar garna, men om han har talang...det vet jag inte
Kan ni tolka detta> "Iba, Iba, Iba...Iba!"
(ar refrangen "we will, we will rock you...rock you") 8) 8)
Dags favoritsang just nu!
Kram
Kan ni tolka detta> "Iba, Iba, Iba...Iba!"
(ar refrangen "we will, we will rock you...rock you") 8) 8)
Dags favoritsang just nu!
Kram
född 071105, kurad i Gastsjön aug. 2008
http://dahlin.bloggproffs.se
Junior är inte mycket till dansare men sjunger gärna "la la laaa la la" (med tungan fint tryckt mot framtänderna och gommen).
Han gillar Imse Vimse Spindel och Blinka lilla stjärna. Rörelserna kan han också!
Han är ju för söt när han blandar ihop ord ibland. Som när han var yngre och vi satt vid matbordet. Råkade någon säga "skinka" började han direkt att vinka. 8)
Eller som häromdan när vi skalade äpplen till en äppelpaj och jag sa "kärna" och han börjar röra huvudet fram och tillbaka och göra rörelserna till Blinka lilla Stjärna. 8)

Hoppas allt är bra med er annars. Här hemma har allt återgått till det normala. Mormor har åkt hem och Pappa har kommit hem från sin segelsemester. Själv vaggar jag omkring här. Imorgon ska vi till Kommunhuset och skriva på faderskapspapprena. Har försökt fråga den stressade Pappan om när vi ska handla spjälsäng och ev. lite bebissaker till Lill*syskonet. Samt frågat lite om vad bebisen ska heta osv. "Ojojoj det vet jag inte, det kan jag inte tänka på redan. Jag har så mycket att tänka på." 8) Det är mycket nu med renoveringar osv. Men det är faktiskt nästan bara 9 veckor kvar innan vi har vår lill* skrutt här hos oss. Jag har börjat längta jättemycket! Blivit riktigt bebissjuk. Ååh vad jag måste tillåta mig att njuta den här gången! Just nu vill jag bara bli av med magen och foglossningarna och den här kroppen. Visst blir det säkert jobbigt en tid sedan med kejsarsnitt och allt men det känns som en baggis i jämförelse med det jag har nu och det jag hade efter förra förlossningen (med de bristningarna, alla stygn osv). Insåg igår att jag inte har varit i skogen på hela sommaren knappt och inte kommer att kunna gå där förrän i oktober eller nåt. Jag som är en riktig skogsmulle saknar det såååå.
Nån som har en terränggående permobil att låna ut? Kantareller utlovas i byte.
Hur går det för dig Tina med magen därborta på andra sidan atlanten? När ska ni komma hem till Svedala igen?
Han är ju för söt när han blandar ihop ord ibland. Som när han var yngre och vi satt vid matbordet. Råkade någon säga "skinka" började han direkt att vinka. 8)
Eller som häromdan när vi skalade äpplen till en äppelpaj och jag sa "kärna" och han börjar röra huvudet fram och tillbaka och göra rörelserna till Blinka lilla Stjärna. 8)
Hoppas allt är bra med er annars. Här hemma har allt återgått till det normala. Mormor har åkt hem och Pappa har kommit hem från sin segelsemester. Själv vaggar jag omkring här. Imorgon ska vi till Kommunhuset och skriva på faderskapspapprena. Har försökt fråga den stressade Pappan om när vi ska handla spjälsäng och ev. lite bebissaker till Lill*syskonet. Samt frågat lite om vad bebisen ska heta osv. "Ojojoj det vet jag inte, det kan jag inte tänka på redan. Jag har så mycket att tänka på." 8) Det är mycket nu med renoveringar osv. Men det är faktiskt nästan bara 9 veckor kvar innan vi har vår lill* skrutt här hos oss. Jag har börjat längta jättemycket! Blivit riktigt bebissjuk. Ååh vad jag måste tillåta mig att njuta den här gången! Just nu vill jag bara bli av med magen och foglossningarna och den här kroppen. Visst blir det säkert jobbigt en tid sedan med kejsarsnitt och allt men det känns som en baggis i jämförelse med det jag har nu och det jag hade efter förra förlossningen (med de bristningarna, alla stygn osv). Insåg igår att jag inte har varit i skogen på hela sommaren knappt och inte kommer att kunna gå där förrän i oktober eller nåt. Jag som är en riktig skogsmulle saknar det såååå.
Hur går det för dig Tina med magen därborta på andra sidan atlanten? När ska ni komma hem till Svedala igen?
Har finns inte mycket skog att traska i och dar det finns natur vagar jag inte ga...Ormar, alligatorer och annat bus harjar ju haromkring och jag har ratt stor respekt for dom djuren! Men oj vad jag saknar mina hundpromenader i skogen hemmaLaQ skrev:Insåg igår att jag inte har varit i skogen på hela sommaren knappt och inte kommer att kunna gå där förrän i oktober eller nåt. Jag som är en riktig skogsmulle saknar det såååå. Nån som har en terränggående permobil att låna ut? Kantareller utlovas i byte.
Idag har varit en "jobbig" dag (inte i jamnforelse med din grav. dock LaQ!) med en bebis som forsoker moblera om bland lungor och revben... I den har varmen och med den har luftfuktigheten ar det jattejobbigt att andas och dricker jag for lite vatten kommer illamaendet som ett brev pa posten. Martin har fatt ha Dag storre delen av dagen for jag har helt enkelt inte fixat det
Nu aker vi snart hem, landar i sverige igen den 26e och det skall bli riktigt skont faktiskt. Aven om jag inte haft nan hemlangtan sa saknar man sin vardag
Stora kramar till er alla!
Tina
född 071105, kurad i Gastsjön aug. 2008
http://dahlin.bloggproffs.se
Åh tänk att ni snart är tvåbarnsföräldrar!
LaQ: Det låter inte alls kul med din tidigare förlossning. Visst gör ett kejsarsnitt ont, fast man är ju som vanligt "där nere" i varje fall.
TinasDag: Vad länge ni varit borta nu!
Skogspromenader är så härligt. 8)
Sambon är i Paris på jobbresa och skulle varit hemma igår kväll men de strejkar på flygplatsen så de hade problem med väskorna och inget flyg gick tillslut.
Och så har han ingen mobilladdare med för "han skulle ju bara vara där en natt"...så han skickar små sms mellan varven (pratade i hotelltelefon i går) och det senaste är att de kanske kan få flyga med ett plan idag.
Jag och Elsa myser tillsammans på dagarna i dessa semestertider. Jag har dock svårt att inte tänka Barnabokstänk när jag är i lekparken. I går tex... En mamma kom med en liten ettårig kille på cykel. Inser plötsligt att hon glömt solhatten och säger att de måste hämta den. Killen börjar gnälla och hon bekräftar att "Ja jag vet jag är VÄRLDENS dåligaste mamma men vi MÅSTE, ja åh vad dum mamma är, jooo gubben vi kommer tillbaka hit sen". Och där sitter jag och säger något i stil med "Ja det är inte lätt att komma ihåg allt"
Och tänker...varför inte bara säga "Hoppsan, vi glömde visst hatten, det fixar vi och så åker vi tillbaka." När de kommer tillbaka så är han lite småsur och gnäller lite. Hon bär honom fram och tillbaka till alla olika saker som finns att göra. "Men vad vill du då...men *suck* vad äääär det?" säger hon och vänder sig sedan till mig och säger "Ehh han var på så bra humör innan vi åkte och hämtade hatten". Han gnäller och pekar på saker och hon frågar och undrar vad han vill, suckar osv. Och där står jag och tänker...jaa vad vill han? Att hon ska coola ner sig kanske? Det gör hon dock lite när hennes kompis kommer med hennes lika gamla son. Och hon förklarar för henne också att hela hans solskenshumör försvann när de hämtade hatten.
Sen leker de små men får hjälp med nästan allt. Står de i en liten grop så är de där och hjälper de upp, ramlar de får de hjälp upp osv osv. Jag veeeet att de bara menar väl och att de gör sitt bästa förståss men jag kan inte låta bli att fundera på hur man kan göra istället...Och ibland tänker jag "Hade jag varit så om jag inte hittat BB?"

LaQ: Det låter inte alls kul med din tidigare förlossning. Visst gör ett kejsarsnitt ont, fast man är ju som vanligt "där nere" i varje fall.
TinasDag: Vad länge ni varit borta nu!
Skogspromenader är så härligt. 8)
Sambon är i Paris på jobbresa och skulle varit hemma igår kväll men de strejkar på flygplatsen så de hade problem med väskorna och inget flyg gick tillslut.
Jag och Elsa myser tillsammans på dagarna i dessa semestertider. Jag har dock svårt att inte tänka Barnabokstänk när jag är i lekparken. I går tex... En mamma kom med en liten ettårig kille på cykel. Inser plötsligt att hon glömt solhatten och säger att de måste hämta den. Killen börjar gnälla och hon bekräftar att "Ja jag vet jag är VÄRLDENS dåligaste mamma men vi MÅSTE, ja åh vad dum mamma är, jooo gubben vi kommer tillbaka hit sen". Och där sitter jag och säger något i stil med "Ja det är inte lätt att komma ihåg allt"
Mamma till solstrålen Elsa
född okt -07
och livsnjutaren Ellen
född april -11
och livsnjutaren Ellen
Tina >> Hoppas ni landat tryggt hemma i Svedala vid det här laget och att ordningen är återställd till den normala så att säga. 
Bluna >> Javisst man upphör aldrig att förvånas över andra föräldrar "på lekplatsen".
En lägesrapport härifrån... Jag har varit på två sk. Cranio-Sacral-behandlingar mot mina foglossningar och fått en hel hög pillerburkar att knapra i mig (mineraler, vitaminer, hälsokost - inget allvarligt) och mår som en ny människa! Visst är jag synnerligen höggravid med mina drygt extra 15 kg och en medicinboll på magen. Men jag kan gå och röra mig, nästan dansa känns det som. 8) Jämfört med när foglossningarna var som värst alltså.
Tur är väl det, eftersom idag är första dagen som jag är ensam med Junior. Pappan har börjat jobba idag efter 4 månader hemma. Det är otroooligt tomt utan honom här hemma. Det första Junior sa flera gånger imorse när jag bar in honom till våran säng efter att jag väckt honom, var "pappa?" och pekade på pappas kudde, pappas kläder som låg på stolen osv. Det var nära att mitt hormonella gravida hjärta svämmade över och jag fick bita mig i tungan för att inte börja lipa utan med ett leende säga "ja pappa är på jobbet, han kommer sedan, och DÅ kan vi busa, det blir kuul!". 8)
Junior har ensamlek nu och själv sitter jag och funderar på vad vi ska hitta på idag. Regnet droppar ner och jag har inga regnkläder som jag kommer i med den här kroppen. Men ut måste vi ju ändå...
Nu är det bara drygt 6 veckor kvar tills vi har vår lilla bebis här. Känns lite overkligt, men OJ som jag längtar efter att få mysa med den lill*. Vi har inte förberett någonting! Kanske borde ta tag i det där med liggvagn, syskonvagn, spjälsäng, plocka fram lite kläder osv.
Namnförslag på bokstaven E emottages tacksamt också! Gärna ovanliga sådana.
Med Junior är det bra annars. Han förtrotsar vidare, fast vi tycker att det lugnat sig lite. Men det går i perioder om ett par dagar upp och ner. Det är inga hysteriska skrik eller utbrott men det är mycket slåss och liknande samtidigt som han säger "aj", kör på en med gåvagnen och testar mycket fast han veeeet att man inte får slåss utan att man ska kramas och att man ska köra vagnen bredvid mamma osv. Han har också hamnat i en otrolig kast-period. ALLT ska kastas. Gärna kasta skor och annat över barngrinden nerför trappan till nedervåningen. Fösöker ignorera och kastar han leksaker osv så plockar vi inte upp dem. I allafall inte när han ser. Tips?
Med språket har det hänt massor. Junior härmar friskt och försöker säga en massa ord. Det är så kul! Han är lite överambitiös också och vill gärna att allt ska låta rätt. Istället för att säga "jampa" eller "ampa" som många barn säger om lampa så ljudar han tyyydligt med tungan så fint mot framtänderna "lllaaaa" och sedan är det stopp för han kommer inte längre.
Han har också börjat kalla sig själv vid namn "Mimmi".
Igår vid middagsbordet sa han en hel mening. Han slet i spännet till selen i barnstolen och sa "nää (vilket betyder att han vill knäppa upp och gå från bordet) Mimmi mäh mäh". Översatt "nej inte sitta här mer, Mimmi mätt mätt". =D>
Bluna >> Javisst man upphör aldrig att förvånas över andra föräldrar "på lekplatsen".
En lägesrapport härifrån... Jag har varit på två sk. Cranio-Sacral-behandlingar mot mina foglossningar och fått en hel hög pillerburkar att knapra i mig (mineraler, vitaminer, hälsokost - inget allvarligt) och mår som en ny människa! Visst är jag synnerligen höggravid med mina drygt extra 15 kg och en medicinboll på magen. Men jag kan gå och röra mig, nästan dansa känns det som. 8) Jämfört med när foglossningarna var som värst alltså.
Tur är väl det, eftersom idag är första dagen som jag är ensam med Junior. Pappan har börjat jobba idag efter 4 månader hemma. Det är otroooligt tomt utan honom här hemma. Det första Junior sa flera gånger imorse när jag bar in honom till våran säng efter att jag väckt honom, var "pappa?" och pekade på pappas kudde, pappas kläder som låg på stolen osv. Det var nära att mitt hormonella gravida hjärta svämmade över och jag fick bita mig i tungan för att inte börja lipa utan med ett leende säga "ja pappa är på jobbet, han kommer sedan, och DÅ kan vi busa, det blir kuul!". 8)
Junior har ensamlek nu och själv sitter jag och funderar på vad vi ska hitta på idag. Regnet droppar ner och jag har inga regnkläder som jag kommer i med den här kroppen. Men ut måste vi ju ändå...
Nu är det bara drygt 6 veckor kvar tills vi har vår lilla bebis här. Känns lite overkligt, men OJ som jag längtar efter att få mysa med den lill*. Vi har inte förberett någonting! Kanske borde ta tag i det där med liggvagn, syskonvagn, spjälsäng, plocka fram lite kläder osv.
Med Junior är det bra annars. Han förtrotsar vidare, fast vi tycker att det lugnat sig lite. Men det går i perioder om ett par dagar upp och ner. Det är inga hysteriska skrik eller utbrott men det är mycket slåss och liknande samtidigt som han säger "aj", kör på en med gåvagnen och testar mycket fast han veeeet att man inte får slåss utan att man ska kramas och att man ska köra vagnen bredvid mamma osv. Han har också hamnat i en otrolig kast-period. ALLT ska kastas. Gärna kasta skor och annat över barngrinden nerför trappan till nedervåningen. Fösöker ignorera och kastar han leksaker osv så plockar vi inte upp dem. I allafall inte när han ser. Tips?
Med språket har det hänt massor. Junior härmar friskt och försöker säga en massa ord. Det är så kul! Han är lite överambitiös också och vill gärna att allt ska låta rätt. Istället för att säga "jampa" eller "ampa" som många barn säger om lampa så ljudar han tyyydligt med tungan så fint mot framtänderna "lllaaaa" och sedan är det stopp för han kommer inte längre.
Han har också börjat kalla sig själv vid namn "Mimmi".
Hej på er!
Vi har kommit hem från vår semestertripp på Gotland. Fantastiska solnedgångar och massor att upptäcka. Elsa har varit en fröjd att resa med, lite mindre sömn på lunchluren vid heldagutflykter ( ca en timme istället för en och en halv ) men vad kan man begära av henne när hon läggs i sin sulky på magen med fastspänt sele.
Vågade inte ha henne lös ifall hon skulle trilla ur och hon sover ju bäst på mage så det var bara att dra ut selet så mycket det gick och spänna fast henne. Hon knorrade lite smått innan hon hittat bra ställning men somnade annars utan gnäll båda gångerna. Vi la ett svart lakan över och ramsade sen så sov hon stillastående medan vi låg på en filt och läste. De andra dagarna gjorde vi utflykter på eftermiddagen så hon fick sin hela lur i stugan. Några dagar var vi "hemma" och bara tog det lugnt. Stugan hade bara ett rum men tur hade vi som hade ett stort badrum med fönster, där sov vår plutta både natt och dag.
Hon har varit så glad och allt har gått så bra. Ibland sa hon till oss att hon ville diska eller städa, man kan ju inte bara lata sig hela dagarna. 
Jag har försökt att förbereda henne på nästan allt vi ska göra och jag tror att hon kännt sig trygg i det. "Idag ska vi åka på utflykt" eller "Nu ska vi äta och sen ska du få sova i vagnen/bilen" "Nu ska vi åka bil och sen ska vi åka båt" osv. 8)
Idag har hon hjälpt mig att tvätta en jättetvätt och så har hon lekt med sina saker som hon nog längtat lite efter även om vi hade med de hon gillar bäst, duplogubbarna och motorcykeln.
TinasDag: Hur gick hemresan? Skönt att vara hemma igen?
LaQ: Det låter ju jättebra med behandlingen mot fogarna.
Vad skönt för dig. Ja tänk att ni snart har en liten till, vi blir mer och mer sugna här men ska vänta ett litet tag till har vi planerat innan vi försöker igen. Men längtar gör jag redan. 8) Så söt han är Junior.
Namn på E som är ovanliga??? Svåååårt. Elsa är ju vanligt.
Edvin? Esmeralda?...Ester tycker jag är fint men de gamla namnen är ju på topp nu. Elise...Estelle...*Kollar almanackan* Erling...Edit...
( gå i trappen menar jag ).
Här hemma är vi ganska viktiga med att plocka ihop efter oss så jag vill gärna lära henne det (utan att styra för mycket...svårt att veta vart man drar gränsen). Jag plockar efter henne om det är lite men drar hon fram mycket saker på en gång så brukar hon få plocka ihop det ena innan hon börjar med det andra och det gör hon utan protest. Spiller hon något så får hon numera nästan alltid torka upp själv. I varje fall om det inte är någon olyckshändelse. Häller hon ut vatten på golvet när hon diskar istället för att hälla i diskhon som hon vet att hon ska göra så lyfter jag ner henne och säger "Oj nu får du torka", det gör hon också utan gnäll. "Oj oj oj" säger hon och torkar. Se kan man ju få visa några gånger vart man nu får hälla...
Det är en riktigt harmonisk tid nu känner jag. På båtresan fanns ett litet lekrum och de flesta tog sina små under armen när de tyckte de lekt klart, barnen protesterade förstås... Fick mig en liten påminnelse av det så jag förklarade tydligt för Elsa att "Nu får du leka lite till och när mamma säger att vi ska gå så går vi till pappa". Elsa tittade på mig "Leka lite till?" "Ja en liten stund tills mamma säger att vi ska gå". Efter några minuter sa jag "Nu ska vi gå tillbaka till pappa". Elsa tittade och sa "Leka lite till?" "Nu har du fått lekt lite till, nu går vi till pappa" sa jag och tog hennes hand, hon följde med utan ett pip.
O:) 
Mitt längsta inlägg tror jag...
Kram på er! 
Vi har kommit hem från vår semestertripp på Gotland. Fantastiska solnedgångar och massor att upptäcka. Elsa har varit en fröjd att resa med, lite mindre sömn på lunchluren vid heldagutflykter ( ca en timme istället för en och en halv ) men vad kan man begära av henne när hon läggs i sin sulky på magen med fastspänt sele.
Jag har försökt att förbereda henne på nästan allt vi ska göra och jag tror att hon kännt sig trygg i det. "Idag ska vi åka på utflykt" eller "Nu ska vi äta och sen ska du få sova i vagnen/bilen" "Nu ska vi åka bil och sen ska vi åka båt" osv. 8)
Idag har hon hjälpt mig att tvätta en jättetvätt och så har hon lekt med sina saker som hon nog längtat lite efter även om vi hade med de hon gillar bäst, duplogubbarna och motorcykeln.
TinasDag: Hur gick hemresan? Skönt att vara hemma igen?
LaQ: Det låter ju jättebra med behandlingen mot fogarna.
Jag skulle nog göra som er om det inte gjorde så mycket att han kastade. Om jag absolut inte tyckte att det var lämpligt så skulle jag nog antingen vara där precis vid kastet och hejda det och upprepa "Här får man vara med skorna/leksakerna" och visat på golvet framför, eller låta honom gå och hämta dem själv. (Hjälpa i trappen om det behövdes men att han hämtar dem, kanske att han tröttnar om han får hämta och hämta istället) "Oj nu får du hämta skorna/leksaken" och sedan säga vart han får vara med den. Lättare sagt än gjort med en stor mage i vägen kanske...Gärna kasta skor och annat över barngrinden nerför trappan till nedervåningen. Fösöker ignorera och kastar han leksaker osv så plockar vi inte upp dem. I allafall inte när han ser. Tips?
Här hemma är vi ganska viktiga med att plocka ihop efter oss så jag vill gärna lära henne det (utan att styra för mycket...svårt att veta vart man drar gränsen). Jag plockar efter henne om det är lite men drar hon fram mycket saker på en gång så brukar hon få plocka ihop det ena innan hon börjar med det andra och det gör hon utan protest. Spiller hon något så får hon numera nästan alltid torka upp själv. I varje fall om det inte är någon olyckshändelse. Häller hon ut vatten på golvet när hon diskar istället för att hälla i diskhon som hon vet att hon ska göra så lyfter jag ner henne och säger "Oj nu får du torka", det gör hon också utan gnäll. "Oj oj oj" säger hon och torkar. Se kan man ju få visa några gånger vart man nu får hälla...
Så sött! Elsa säger en del ord jättetydligt som "Glass" eller "Äta", sen har hon några uttal som låter nästan som ordet. Och sen vill hon gärna ge sig på långa ord och hon kan nästan säga balansgång nu "Blasgnn" blir det. Sötaste uttrycket just nu är nog "Ite klaaaak" ( Inte klok ), jag sa "Du är inte klok" till sambon lite skämtsamt och det tog hon efter. "Fa" sa hon i bilen när vi åkte hem och en groda hoppade ur munnen på oss...man får passa sig nu.Med språket har det hänt massor. Junior härmar friskt och försöker säga en massa ord. Det är så kul! Han är lite överambitiös också och vill gärna att allt ska låta rätt. Istället för att säga "jampa" eller "ampa" som många barn säger om lampa så ljudar han tyyydligt med tungan så fint mot framtänderna "lllaaaa" och sedan är det stopp för han kommer inte längre.
Han har också börjat kalla sig själv vid namn "Mimmi". Igår vid middagsbordet sa han en hel mening. Han slet i spännet till selen i barnstolen och sa "nää (vilket betyder att han vill knäppa upp och gå från bordet) Mimmi mäh mäh". Översatt "nej inte sitta här mer, Mimmi mätt mätt".
Mitt längsta inlägg tror jag...
Mamma till solstrålen Elsa
född okt -07
och livsnjutaren Ellen
född april -11
och livsnjutaren Ellen
Ute ur radioskuggan! 8)
8)
Hjälp vad lange sedan jag var här inne och härjade! fast jag skall erkänna att det varit rätt skönt att hålla sig borta från datorn ett tag...
Bluna, vad sotis jag blir på er Gotlandsresa! Tillbringade många sommrar där som liten eftersom min moster gifte sig med en infödd och skaffade sommarhus där! Mamma och jag hyrde dessutom stuga straxt söder om Visby för några år sedan och jag längtar tillbaka! Låter som om ni haft det underbart! Kanske att vi åker dit nästa år...hoppas jag.
Här hemma vandrar jag runt som en övergödd gris och bara längtar efter att allt skall sätta igång. Jag måste säga att jag är HELT KLAR med den här graviditeten och att bebisen GÄRNA får komma ut nu. Idag. Helst. Fast jag är fortfarande förvånandsvärt rörlig och var i skogen igår och plockade både bär och svamp!
Trodde jag faktiskt inte själv innan jag gjort det...
Det är härligt att vara hemma igen bland alla sina saker och skönt att komma in i rutinerna med Dag innan tvåan kommer. Dag strular för övrigt lite med läggningarna igen men det är som det är
Vi kämpar på och ramsar. Som vanligt handlar det ju om att han vill ha sällskap och det där kan vi ju nu 8)
Det känns konstigt att Martin inte jobbar "hemmifrån" längre utan lämnar oss på mornarna så som dom flesta normala förvärvsarbetande gör. Huset blir liksom så tomt. Och jag har ingen att prata med när Digge sover. Men man vänjer sig ju.
Alla i området som vi umgots med håller som bäst på att skola in på dagis så man undrar ju så smått vem man skall hänga med till hösten? Inser ju att det kommer poppa upp nya bekantskaper i sandlådan men ni fattar... Jag är ändå nöjd med att lilleman skall få vara hemma under hösten så får vi se vad som händer efter nyår. Han kanske är urless på mig då!
Hur har du det LaQ i din graviditet? Hoppas att du mår bra!
Stora Kramar,
Tina
Hjälp vad lange sedan jag var här inne och härjade! fast jag skall erkänna att det varit rätt skönt att hålla sig borta från datorn ett tag...
Bluna, vad sotis jag blir på er Gotlandsresa! Tillbringade många sommrar där som liten eftersom min moster gifte sig med en infödd och skaffade sommarhus där! Mamma och jag hyrde dessutom stuga straxt söder om Visby för några år sedan och jag längtar tillbaka! Låter som om ni haft det underbart! Kanske att vi åker dit nästa år...hoppas jag.
Här hemma vandrar jag runt som en övergödd gris och bara längtar efter att allt skall sätta igång. Jag måste säga att jag är HELT KLAR med den här graviditeten och att bebisen GÄRNA får komma ut nu. Idag. Helst. Fast jag är fortfarande förvånandsvärt rörlig och var i skogen igår och plockade både bär och svamp!
Det är härligt att vara hemma igen bland alla sina saker och skönt att komma in i rutinerna med Dag innan tvåan kommer. Dag strular för övrigt lite med läggningarna igen men det är som det är
Det känns konstigt att Martin inte jobbar "hemmifrån" längre utan lämnar oss på mornarna så som dom flesta normala förvärvsarbetande gör. Huset blir liksom så tomt. Och jag har ingen att prata med när Digge sover. Men man vänjer sig ju.
Alla i området som vi umgots med håller som bäst på att skola in på dagis så man undrar ju så smått vem man skall hänga med till hösten? Inser ju att det kommer poppa upp nya bekantskaper i sandlådan men ni fattar... Jag är ändå nöjd med att lilleman skall få vara hemma under hösten så får vi se vad som händer efter nyår. Han kanske är urless på mig då!
Hur har du det LaQ i din graviditet? Hoppas att du mår bra!
Stora Kramar,
Tina
född 071105, kurad i Gastsjön aug. 2008
http://dahlin.bloggproffs.se