Hejje Pricken!
Går alldeles utmärkt att Kalasis'a mig
Lite funderingar från min sida som kommer i oordning mot dina frågor:
Tätt mellan matningarna. Min erfarenhet är att här hemma går det inte. Smulan behöver/vill ha/äter bättre och lättare om det får gå 4 timmar mellan.
Mitt förslag - testa! Lillan lär ge besked om vilket.
Vagningsträsk.. f'låt men
ni står upp till ööööronen i det träsket! Jag VET att ni gör ert bästa så ta det inte fel, jag dömer inte. Men ni är där, djupt i träsket. Så tolkar jag det av din beskrivning.
Sen ger jag er Lilla en eloge för herreje, min Smula är envis men er
slår henne mes hästlängder
Backa gumman, baaacka. Pö om pö, vagna bara i yttersta nödfall. Ge besked, Lillan har ju visat att hon är angry över att ni inte vagnar.
Fråga: Har du lärt dig hennes olika läten/skrik?
Åter igen, jag dömer inte, utan om du har lärt dig de olika så kan du tillåta henne att vara arg.
-Som en liten liknelse här; när Klimp blir arg, han är drygt 2 år, så når jag inte fram alla gånger. VÄLDIGT sällan får jag "trösta" eller "ta om hand". Det bästa jag kan göra är att låta honom vara.. Vad jag vill säga är att arg FÅR man vara, du lämnar inte Lillan vind för våg, du är där.
Jag hejar hjärtligt på: Backa.
Eller vagna
Bök på natten... jag funderar och funderar... Vad händer om du låter henne böka? Vad är rädslan där?
Förstår du vart jag vill komma?
Jag tolkar det som att det är lite överkoncentration. Jag säger inte att JAG inte reagerar på Smulans bök om natten, jag reagerar men jag låter bli att
agera tills hon ber om hjälp.
Jag orkar liksom inte ligga och fundera på om hon är hungrig, övertrött, trött, vaken, glad osv osv.
En tanke till om vagningsträsket till dagslurarna.
Så här gör jag:
Lägger henne i vagnen, in med nappen.
En stadig hand på hennes rygg typ 3 sekunder, skak i handtaget och går.
Vaknar hon vid 45 minuter, lyssnar jag först av och här beror det på hur hon låter. Ibland förekommer jag henne genom att vara där snabbt, ge nappen (som oftast har trillat ut), handen på ryggen, skak i handtag och så drar jag på "Vila"-skivan och går, hon somnar om rätt så omedelbart.
Fortsätter hon att gnöla, lyssnar jag av. Arg? Då får hon vara det. När jag tycker att NU är det NOG, nu har du fastnat tjejen går jag åter in och skak i handtaget - ger besked.
Som oftast är hon förbannad över att ha svårt att komma tillrätta eller hur jag nu skall förklara. Jag hör tydligt att hon är trött för det är de karakteristiska tröttskriken varvat med ilska.
Hur jag än vrider och vänder på det, in och ut på min själv så
kan jag inte somna/sova åt henne. Jag kan bara hjälpa.
Förstår du?
Du, och jag säger detta med respekt för era val och med omtanke, måste ge henne tillfälle att visa att hon KAN sova/somna utan att bli vagnad.
Jag tror att ni är inne i en omständig cirkel, du vågar inte riktigt alla gånger och hon väntar på skön vagning. Trägen vinner liksom
Nu skall jag sluta svamla, dessa var mina tankar!
Kram bejb!!
Det var elakt skrivet. Men, bry dig inte ifall du inte håller med - det är ju du som är föräldern. 
Tag bara till dig det du tycker är bra och strunta i resten. 
