8)Behöver råd inför morgonen
Nu har vi verkligen kommit på rätt köl efter senaste sömnstrulet! \:D/ 
Det som hängde kvar längst var frågor vid läggning, men nu är det inga ledsamheter alls när vi börjar säga gonatt till pappa (eller mamma) och går tillsammans uppför trappen. Det har gått som på räls i nästan en vecka nu.
Är så tacksam över de verktyg som SHN ger oss och den suveräna hjälp vi får här på forumet!
Det som hängde kvar längst var frågor vid läggning, men nu är det inga ledsamheter alls när vi börjar säga gonatt till pappa (eller mamma) och går tillsammans uppför trappen. Det har gått som på räls i nästan en vecka nu.
Är så tacksam över de verktyg som SHN ger oss och den suveräna hjälp vi får här på forumet!
Klara född 2007-03-29 Hanna född 2009-10-05 -
Nancy
Ja, det är verkligen härligt. När stor-strulet runt årsskiftet hade ordnat upp sig, var det så tråkigt att en vårförkylning skulle strula till det igen.
Har en liten undran. I några veckor har Klara vaknat innan jag väcker henne vid middagsluren. Hon sover 12-timmarsnatt och 1,5 timmes middagslur. Är det dags att korta ner middagsluren?
En härlig sommar till Mia och Nancy och all andra! 
Har en liten undran. I några veckor har Klara vaknat innan jag väcker henne vid middagsluren. Hon sover 12-timmarsnatt och 1,5 timmes middagslur. Är det dags att korta ner middagsluren?
En härlig sommar till Mia och Nancy och all andra!
Klara född 2007-03-29 Hanna född 2009-10-05 annica72 skrev:Har en liten undran. I några veckor har Klara vaknat innan jag väcker henne vid middagsluren. Hon sover 12-timmarsnatt och 1,5 timmes middagslur. Är det dags att korta ner middagsluren?
Om jag räknar rätt så är hon en bra bit över två år, eller hur? Och då minskar sömnbehovet, mina barn har slutat sova middag när de varit mellan 2,3-3 år ungefär, och 1½ timme på tolv timmars natt är i mesta laget. 45 minuter borde vara fullt tillräckligt, kanske t o m dra ner till en 20-minutare rätt snart - det beror lite på vilken modell du har 
- en tröttis eller piggis!Kram!
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Jo, visst kan du det! Hon behöver ungefär 13 timmar totalt över dygnet, och de 13 timmarna måste passa in hos just er familj! Jag vet att många som har barnen på dagis väljer 12 timmars natt just för att barnen ska orka med ordentligt. Men förutsatt att vilan där funkar bra så kan du absolut ändra nattlängden om du vill!annica72 skrev:Är det vanligt att man drar ner på nattsömnen? Kanske 11,5 eller 11 timmars natt? Det kan vara bra när förskolan drar igång igen...
Kram!
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Hej!
Det går fortfarande som på räls här hemma. Klara sover 11.5 timmar natt och 1,5 tim middagslur. Tillsammans blir ju det 13 timmar och hon verkar trivas bra med det.
Rent själviskt vill jag ha kvar den långa middagsluren så länge som möjligt, nu när jag är gravid och sen ska jonglera två barn...
Vad sägs?
Kram i sommarvärmen!
Det går fortfarande som på räls här hemma.
Klara sover 11.5 timmar natt och 1,5 tim middagslur. Tillsammans blir ju det 13 timmar och hon verkar trivas bra med det.Rent själviskt vill jag ha kvar den långa middagsluren så länge som möjligt, nu när jag är gravid och sen ska jonglera två barn...
Vad sägs?
Kram i sommarvärmen!
Klara född 2007-03-29 Hanna född 2009-10-05 annica72 skrev:Rent själviskt vill jag ha kvar den långa middagsluren så länge som möjligt, nu när jag är gravid och sen ska jonglera två barn...
Vad sägs?
Inte leta problem där inga finns! Så länge den långa middagsluren funkar bra och det somnas gott på kvällen och sovs till klockan ringer på morgonen finns ingen anledning att ändra på något!Kram Mia
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Efter över ett år av säkert sovande, har vargflocken flyttat in i vårt hus. 
När jag funderar över hur det kommer sig, så hittar jag några förklaringar:
När det var som varmast har hon fått sova i vår säng, med takfläkten på under middagsluren. Solen ligger på mot hennes rum mitt på dagen och det blev som en ugn. Hon sover inte alltid middag numera men under hettan blev hon så trött att det behövdes.
Vi åkte ut till farmors sommarstuga och sov där i tre nätter. Vi sov då i samma rum, vi och barnen. En natt trillade Klara ur sängen, efter att hon först lyckats knuffa ner den ihoprullade filten som skulle förhindra det. Hon var mycket upprörd och fick ligga bredvid mig. Ovan som hon är med det, tog det dryga två timmar att somna om. 
Efter vistelsen därute har hon vid läggning velat att även vi ska lägga oss redan då.
Igår hade vi fest här och satt ute och grillade. Jag gick in för att natta Klara och det var då de stora frågorna kom. Kanske berodde det på att hon förstod att vi inte skulle vara kvar i huset, utan sitta ute istället.
Frågorna igår kom så oväntat och tog mig på sängen. Det som hände var att hon började skrika och jag lade henne och gick ut med ramsa. Detta upprepades några gånger. Jag lät henne somna i vår säng. När vi la oss bar jag in henne till hennes säng. Vid 03-tiden kom uppvaket. Jag gick in och la ner henne och gick ut med ramsa. Kort därefter skrek hon igen och jag ramsade från sängen. Det hjälpte inte. Efter 5-10 minuter fick min man gå in och hämta henne och hon fick ligga i vår säng mellan oss. Även denna gång tog det ca 2 timmar innan hon somnade.
Jag har ju läst om hur man gör med större barn och sömnstrul. Att stå vakt utanför sovrummet och leda tillbaka. Ut med ramsa. Tog tag i detta vid kvällens läggning. Jag kände att jag gjorde helt rätt. Jag var lugn. Gav inte efter för idéer om toabesök och att behöva tända och släcka på nytt. Ändå gick det inte som tänkt till slut:
20:33 Gonatt. Ramsa x4. Arg gråt som övergick till mycket arga skrik.
20:45 Nere igen efter attha lett tillbaka henne till sängen ett 10-tal gånger. Mötte henne första gången halvvägs nere i trappen. Satt sedan vakt utanför sovrummet.
21:00 Gråt. Ramsar nerifrån x4. Hon kommer ner för trappan och leds tillbaka.
Efter detta kommer hon ner med några minuters mellanrum. Sedan trappades det upp så att jag satt vakt och hon kom omgående ut efter ramsan. Mot slutet började hon säga "Mamma jag är så trött. Jag kan inte sova." Hon kändes alltmer uppstressad.
21:20 Jag sätter mig vid sängen och stryker henne över ryggen tills hon somnar. Detta är något jag aldrig gjort förut. Jag gjorde detta med tanke på att man vid storstrul kan buffa/solfjädra till sömns.
Nu vet jag inte hur jag ska göra i fortsättningen. Kommer hon kräva ryggstrykning vid nattliga uppvak? Hur ska jag bemöta det?
Vi har en hotellnatt inbokad till imorgon för att fira vår bröllopsdag. Då ska farmor vara barnvakt. Tokig timing, men jag vill inte avboka. Vad ska jag ge för instruktioner till farmor? Tror själv att det är fel att försöka få henne att agera i AW:s anda. Det går nog bara åt helsike ändå. Allt hänger ju på attityden och den tillägnar man sig ju inte på en eftermiddag...
Snälla hjälp mig se hur vi ska gå vidare.
När jag funderar över hur det kommer sig, så hittar jag några förklaringar:
När det var som varmast har hon fått sova i vår säng, med takfläkten på under middagsluren. Solen ligger på mot hennes rum mitt på dagen och det blev som en ugn. Hon sover inte alltid middag numera men under hettan blev hon så trött att det behövdes. Vi åkte ut till farmors sommarstuga och sov där i tre nätter. Vi sov då i samma rum, vi och barnen. En natt trillade Klara ur sängen, efter att hon först lyckats knuffa ner den ihoprullade filten som skulle förhindra det. Hon var mycket upprörd och fick ligga bredvid mig. Ovan som hon är med det, tog det dryga två timmar att somna om. Efter vistelsen därute har hon vid läggning velat att även vi ska lägga oss redan då. Igår hade vi fest här och satt ute och grillade. Jag gick in för att natta Klara och det var då de stora frågorna kom. Kanske berodde det på att hon förstod att vi inte skulle vara kvar i huset, utan sitta ute istället.Frågorna igår kom så oväntat och tog mig på sängen. Det som hände var att hon började skrika och jag lade henne och gick ut med ramsa. Detta upprepades några gånger. Jag lät henne somna i vår säng. När vi la oss bar jag in henne till hennes säng. Vid 03-tiden kom uppvaket. Jag gick in och la ner henne och gick ut med ramsa. Kort därefter skrek hon igen och jag ramsade från sängen. Det hjälpte inte. Efter 5-10 minuter fick min man gå in och hämta henne och hon fick ligga i vår säng mellan oss. Även denna gång tog det ca 2 timmar innan hon somnade.
Jag har ju läst om hur man gör med större barn och sömnstrul. Att stå vakt utanför sovrummet och leda tillbaka. Ut med ramsa. Tog tag i detta vid kvällens läggning. Jag kände att jag gjorde helt rätt. Jag var lugn. Gav inte efter för idéer om toabesök och att behöva tända och släcka på nytt. Ändå gick det inte som tänkt till slut:
20:33 Gonatt. Ramsa x4. Arg gråt som övergick till mycket arga skrik.
20:45 Nere igen efter attha lett tillbaka henne till sängen ett 10-tal gånger. Mötte henne första gången halvvägs nere i trappen. Satt sedan vakt utanför sovrummet.
21:00 Gråt. Ramsar nerifrån x4. Hon kommer ner för trappan och leds tillbaka.
Efter detta kommer hon ner med några minuters mellanrum. Sedan trappades det upp så att jag satt vakt och hon kom omgående ut efter ramsan. Mot slutet började hon säga "Mamma jag är så trött. Jag kan inte sova." Hon kändes alltmer uppstressad.
21:20 Jag sätter mig vid sängen och stryker henne över ryggen tills hon somnar. Detta är något jag aldrig gjort förut. Jag gjorde detta med tanke på att man vid storstrul kan buffa/solfjädra till sömns.
Nu vet jag inte hur jag ska göra i fortsättningen. Kommer hon kräva ryggstrykning vid nattliga uppvak? Hur ska jag bemöta det? Vi har en hotellnatt inbokad till imorgon för att fira vår bröllopsdag. Då ska farmor vara barnvakt. Tokig timing, men jag vill inte avboka. Vad ska jag ge för instruktioner till farmor? Tror själv att det är fel att försöka få henne att agera i AW:s anda. Det går nog bara åt helsike ändå. Allt hänger ju på attityden och den tillägnar man sig ju inte på en eftermiddag...Snälla hjälp mig se hur vi ska gå vidare.
Klara född 2007-03-29 Hanna född 2009-10-05 Hej Annica!
Ett år sen sist
Hotellnatten är över och förbi, hoppas det gick bra hur ni än valde att göra.
Så - läs på om säkerheten igen ( http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet ) ta ledningen och ge henne trygga svar så är fnurran strax ett minne blott!
Kram Mia
Ett år sen sist
Hon kräver inget, men hon gör som du lär henne 8) . Om du lär henne att hon behöver strykas på ryggen så är det det hon vill ha, så nu gäller det att snabbt backa och återinföra säkerheten och tryggheten till sängkammarn!annica72 skrev:
Hotellnatten är över och förbi, hoppas det gick bra hur ni än valde att göra.
Så - läs på om säkerheten igen ( http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet ) ta ledningen och ge henne trygga svar så är fnurran strax ett minne blott!
Kram Mia
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Tack kära Miar för ditt svar!
Det har barkat käpprätt åt skogen här.
Vid vår hotellnatt instruerade jag farmor att sova med Klara i vår dubbelsäng. När vi kom hem flyttade vi in Klaras säng (ej längre spjälis) till vårt sovrum. Jag vet att detta går helt emot AW:s tänk, men jag mäktade inte med hennes frågor. Hon kom springande ur sovrummet gång på gång, alltmer upprörd. Jag tyckte att jag bemötte henne betryggande när jag ledde/bar tillbaka henne. Kanske jag skulle ha framhärdat längre.
Efter att ha läst januarikrönikan inser jag att vi nu infört konstant krisberedskap. Hon blir ledsen och nervös så fort hon märker att det barkar åt läggdags. Hon kan somna om även jag lägger mig. Helst vill hon sova i vår säng, men det undviker jag. Dock vaknade hon klockan 04 i morse, och fick komma över till oss.
Men hur ska vi göra nu? Jag känner att det skulle vara hanterbart om vi återinförde spjälis (som vi sålde på Blocket i dagarna...). Eller vad gjorde jag för fel, innan jag gav upp?
Snälla Miar, vill du stå vid min sida ännu en gång? [-o<
Det har barkat käpprätt åt skogen här.
Vid vår hotellnatt instruerade jag farmor att sova med Klara i vår dubbelsäng. När vi kom hem flyttade vi in Klaras säng (ej längre spjälis) till vårt sovrum. Jag vet att detta går helt emot AW:s tänk, men jag mäktade inte med hennes frågor. Hon kom springande ur sovrummet gång på gång, alltmer upprörd. Jag tyckte att jag bemötte henne betryggande när jag ledde/bar tillbaka henne. Kanske jag skulle ha framhärdat längre.
Efter att ha läst januarikrönikan inser jag att vi nu infört konstant krisberedskap. Hon blir ledsen och nervös så fort hon märker att det barkar åt läggdags. Hon kan somna om även jag lägger mig. Helst vill hon sova i vår säng, men det undviker jag. Dock vaknade hon klockan 04 i morse, och fick komma över till oss.
Men hur ska vi göra nu? Jag känner att det skulle vara hanterbart om vi återinförde spjälis (som vi sålde på Blocket i dagarna...). Eller vad gjorde jag för fel, innan jag gav upp?
Snälla Miar, vill du stå vid min sida ännu en gång? [-o<
Klara född 2007-03-29 Hanna född 2009-10-05