läggning fungerar inte har försökt allt

[kriss]

Jag är minst sagt bedrövad. Starka ord men det känns som om vi har fastnat i ett mönster som vi inte lyckas bryta. Visst har det hänt att nattningen inte fungerat men med några nätters kurande har allt fungeraqt bra igen, men inte nu. Barnen som är 2,5 år springer upp er sina sängar så fort dem skall sova. Vi har börjat med att sitta i dörröppningen för att ta dem innan dem har krypit ur sin säng men för detta krävs det att vi är där bägge två. För med en vuxen så lägger man ned ett barn och då har det andra barnet rusat över sängkanten men en imponerande hastighet och ut ur rummet. Vi har försökt med allt. Läst Barnaboken och gjort allt enligt regelboken tycker vi men vi får det inte att lyckas. Vi har trott att det skall vara övergående men nu har det gått två veckor som läggningen tar 1,5 timme. Jag börjar att känna mig uppgiven. Dessutom väntar vi tillökning om ca: 4 veckor så ibland undrar jag hur det här skall gå när dessa två håller på såhär. Är det någon som har haft sådana här problem och hur löste ni det. Finns det någon med ytterligare tipps. Barnen triggar ju varandra dessutom, när en har kommit till ro och hör deen andra så vaknar den till liv igen och orkar fortsätta igen.

[malkon mimmil?inen]

Ojoj, hårda bandage, jag känner med dig..
Det jag vet som fungerat var när min bästa vän hade samma problem med springande barn, då delade de på sänggåendet. Alltså, ena barnet fick lägga sig en timme före det andra barnet. sen var det, som du beskriver, stenhård bevakning vid dörren.. Dessutom ökade de på uteleken under dagen så ungarna var ordentligt trötta vid läggdags. Det tog en vecka, sen var problemet löst och nattningen tog sin vanliga kvart.
Jag förstår att det kanske inte går lika bra med tvillingar (grattis förresten!) att dela på sänggåendet, men det är en idé i alla fall.. Lycka till!

[Annelie H]

Hej..
Hur gör ni innan läggning? Hur funkar ramsan? Har ni kanske ngn lugn mysig musik (ganska högt) som visar oxå att nu är det natt?
Är det roligt att gå och sova? Hur är skrattet till gonattet?
I bland kan det vara så att man följer ngt, tror man, men vid eftertanke finns det alltid ngt man kan lägga till eller dra bort..

Hade jag varit er skulle jag återinfört spjälsäng så att de inte så lätt bara kan ta sig ur..
...detta spring och beteende tyder ju på en massa "frågor" som behöver besvaras OCH bemötas med klar, lugn och självklar attityd.

Min nyblivna treåring sover i en säng, uppbyggd (utan stege men med vår säng under och skydd för att inte ramla ned) och har inte en suck att ta sig ur och kan ropa bäst han vill men ligger han så ligger han och han har fattat galoppen och fullkomligen ÄLSKAR att gå och sova då han förknippar det med glädje då stunden INNAN är hur kul som helt med mycket fniss och skratt.
Så var det inte innan kan jag tillägga. Då var det spring och studs, bus och skrik och ofta somnade han utmattad i soffan till en flaska välling...

Dina troll VET vad som gäller, dom testar er om ni håller måttet och pejlar in och gaddar i hop sig kan jag tänka mig.

Jag tror faktiskt att musik till läggningen är en bra grej, barnet glider in i den och "hör" eller tänker inte på vad den andra gör..

[kriss]

Det är härligt att känna ert stöd. Jo, vi har spjälsängarna kvar men barnen är näst intill elitgymnaster och har inga som helst problem att ta sig ur eller i den på nolltid. Jag skall tänka på det ni skrivit och kommer ni på något mera så hör gärna av er. Underbart att höra att det finns hopp.

Kram Kriss

[Gäst]

Låt inte de små busarna få chansen att komma ur sängen! Så fort de ens behagar röra sig så är det på med ramsan och tillrättaläggande (om det behövs) som besked! Därefter ut igen - säket 100 gånger första kvällen... Ge det en vecka så ska du se att det fixar sig! Backa på tillrättaläggandet andra kvällen och se till att ramsan "lägger tillrätta" istället! Därefter backar du pa ramsan också. Ja, du KAN ju det här !

Är det mörkt i rummet?

Lycka till!

[kriss]

Tack för bra råd och stöd. Denna kväll gick bäst hittills och jag känner mig hoppfull. Det är en hel del arbete kvar men oj vad härligt det är att få hjälp när man känner sig som mest uppgiven. Vi kämpar på. Jag återkommer med rapport senare i veckan.

Kram Kriss

[annawahlgren]

Tack, Mammut Maria Tack, Annelie H

Läs och begrunda, kära Kriss

För det här har blivit en lek. Man (vissa somliga) kan "fastna" också i en lek

Så på med lite hårdare bandage. PÅ NATTEN SOVER MAN, är budskapet. Och lekandet - det tar man hand om innan

Missa inte Annelie H:s underbara "skvaller" på Om våra barnaboksbarn

[kriss]

Ja, nu hatr det gått några dagar men framgångarna har inte varit sådär jättestora. Vi har kommit så långt som att stänga dörren och öppna den när någon är på väg upp (efter att ha haft öppen dörr de första 10 minuterna ). Men det är mer eller mindre jätteroligt tycker dem. Speciellt på dagen är det svårare att lägga dem. Vi tycker att vi praktiserar dem saker som man ska men varför fungerar det inte? Och om sanningen skall fram är det så himmelens jobbigt när man gör så bra man kan och det inte blir bättre än så här. På dagen tar det ca 1 timma innan vi kan vara säker på att kunna gå därifrån. Dem triggar varandra väldigt bra. Vad tror ni, har man kommit någon vart när det "endast" tar 1 timme för att få dem i säng. Kommer det någon vändning snart eller är vi ute på fel spår. (Kvällarna går som sagt lite bättre. )

Kram Kriss

[annawahlgren]

Kära du, en "vändning" kommer inte av sig själv. Ni måste ta ledningen, i en attityd av sjävklarhet, där ni vet exakt vad ni gör och varför.

Kanske skulle boken Sova hela natten verkligen kunna inspirera