Nattsömn

Barnavårdsforum. Standardmodellen och andra råd och dåd i Barnabokens anda
Skriv svar
ElinN

Inlägg av ElinN »

Glömde du skriva in nattamningen i schemat, eller har du plockat bort det passet redan? :shock: :wink: Du skriver att han inte verkar så hungrig på morgonen -kanske ligger nattamningen för sent? Jag vet flera som flyttat nattmaten till kl 03 ist för "vanliga" 04, just för att morgonaptiten ska få chans att ta sig! :D Men andra får problem med tidiga mornar om nattmaten ligger för tidigt på natten -man gör som det passar ens egen lilla skruttis själv bäst.
Maja T
Inlägg: 59
Blev medlem: ons 25 feb 2009, 14:31

Inlägg av Maja T »

Nej, han äter inte på natten längre. Han vaknade senare och senare för nattamning och när det började bli vid 4- halv 5-tiden blev det som du skriver att han inte åt något vidare på morgonen sen. Det var då jag bestämde mig för att han var mogen att ta bort nattamningen. Nu ligger han i vagn på nedervåningen och jag eller min man ligger på madrass bredvid för att vagna när han vaknar. Vi har hållit på i drygt en vecka. Innan dess åt han på natten (vid 4-5-tiden) varje natt.

Och, visst, han äter på morgonen, ofta är det ett bra amningspass (vi får ju lugn och ro då också, innan storasyster vaknar) men det jag menade var att han är inte panikhungrig när han vaknar utan kan vänta på maten en stund om jag vill fixa några saker innan vi sätter oss (t.ex sätta på gröten så att den får koka under tiden). Därför tänker jag att det faktum att han vaknar vid 5.30 (eller tidigare) varje morgon inte - troligen - beror på hunger utan på något annat... och jag kan inte riktigt komma på vad det ska vara. Men jag gör nog som ni säger, kör på och hoppas att det löser sig.

Egentligen, när jag tänker efter, är jag väldigt tacksam för att han sover så bra. Storasyster ammade på natten tills hon var 9 månader, jag vet inte hur jag orkade! Fram till 5-6 månader tom 2 gånger per natt! Hon var väldigt liten när hon kom och jag ville inte alls pressa henne så det blev så. Men nu är det ju så mycket bättre... och mycket vill ha mer. :oops: Jag ska vara glad och nöjd och köra på istället, det blir nog bra. Jag återkommer med statusrapport.

Vad gäller amningen: det har varit en bra dag idag, lugna amningar. kanske var det för lite i brösten, men de nu har anpassat sig? kanske kanske, man vet inte

kramar till er!! :heart: :heart:
Lillebror, född 1 februari 2009 (v 40+5)
Storasyster, född 14 oktober 2006 (v 40+0)
ElinN

Inlägg av ElinN »

Fortsatt lycka till! :heart: :thumbsup:
Maja T
Inlägg: 59
Blev medlem: ons 25 feb 2009, 14:31

Inlägg av Maja T »

Ok, en statusrapport:

Vi har nu kört vagn i hallen i två veckor. Tre nätter i rad nu har han vaknat som tidigast 5.30 på morgonen, vissa nätter somnat om av sig själv, vissa nätter behövt några tag med vagnen. Det är ett framsteg för oss men jag förstår inte hur de gör som lyckas inom bara 2-3 dagar att få knäpptysta 11h-12h nätter???

En sak som gnager lite i mig: Nu för tiden gnyr/gråter/protesterar han varje gång han ska somna. NÄr han var mindre somnade han ofta lugnt och tyst. Det känns inget bra att låta honom gråta sig till sömns. Jag hör ju på gråten om den är "jag är så trött"-gnyende eller mer stark gråt. Den starka gråten vagnar jag alltid bort men jag är så trött-gråten brukar jag låta honom ligga med. Storasyster hade napp så jag är inte riktigt van vid barn som gråter sig till sömns. Det är ingen högljudd gråt men jag skulle vilja att han kunde ligga där och mysa sig till sömns... så att man kan känna att han trivs och mår bra... om ni förstår. Det känns inte riktigt kul att han varje gång är ledsen - då glömmer han ju våra skratt innan gonatt, tänker jag? Någon som har några tankar kring det? AW skriver ju att hon inte vill att barn ska gråta alls men att det är ok att låta dem protestera under en kort kur. Jag tycker att det låter väldigt klokt och sunt. Men... hur kommer man dit?

kramar
Maja
Lillebror, född 1 februari 2009 (v 40+5)
Storasyster, född 14 oktober 2006 (v 40+0)
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Inlägg av TorsMamma »

Hej Maja T,

jag vill bara säga att ni jobbar på förträffligt bra! SOm du kanske ser i min signatur så sov Tor 12 tim natt från 4 mån men det tog honom till hela 6 mån att bli dipl. SS. och då menar jag att han klarade sina uppvak själv.

Det är väldigt mycket begärt av ens barn tycker jag att kräva de sover utan att få vakna och somna om. Vi vuxna gör ju det lite då och då vi med. Skillnaden är att de lär sig att hantera det bättre och bättre om vi bara låter dem.

Tänk på att somliga behöver få ur sig det där sista innan de kan somna. fortsätt med skratt till gonatt (även dagtid) så skall du se att gnället kommer och ge med sig. Busa ända ner i vagnen/sängen. 8)

Bra jobbat!

Ps. Nästan ingen har tysta prickfria nätter på 3 dagar när de kurar. Det man pratar om är att vid 3 nätter har ramsan tagit över och man behöver bara ramsa bort enstaka uppvak. Därav uppföljningsvecka. :wink: Ds.
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
Maja T
Inlägg: 59
Blev medlem: ons 25 feb 2009, 14:31

Inlägg av Maja T »

Hej och tack för stöd!

Jag har undrat lite vad Dipl SS betyder - det är alltså att de somnar om av sig själva om / när de vaknar på nätterna?

En fråga till: Det står i "lathunden" att barnet ska VÄCKAS av föräldrarna med tjo och tjim (om det behövs) på rätt tid. Vår kille sover sällan över 6.30 (vilket är hans morgontid) utan vaknar för det mesta mellan 6 och 6.30, idag, t.ex 6.20. Då vaknade han och var ledsen och väckte oss. Självklart försökte jag med GODMORGON i stor stil etc men han väckte ju oss. Ska jag istället ställa klockan så att jag ser till att han aldrig får väcka oss utan att det blir tvärtom?

Om han vaknar 6 eller senare kör vi "morgon", vi har alltså 30 min marginal, dvs, lite mer än man ska. Dessutom blir det sällan han somnar kl 19.30 utan snarare 20 (eftersom vi alltid blir lite sena med schemat där på slutet och det också tar honom en stund att somna). Därför blir det 10, eller 10.5h-nätter, aldrig 11. Bordet jag "acceptera" det under en period och lägga in längre tid för lurar under dagen?

hej hej och kram och tack!
Maja
Lillebror, född 1 februari 2009 (v 40+5)
Storasyster, född 14 oktober 2006 (v 40+0)
Johanna w.
Inlägg: 1083
Blev medlem: lör 13 okt 2007, 20:08
Ort: Bromma/ Stockholm

Inlägg av Johanna w. »

Hej :D

En säker sovare somnar själv, klarar ev. uppvak själv och kan somna själv och läggas av vem som helst så länge de har de rätta förutsättningarna ( mörkt, mätt mage tex).

Jag har alltid varit försiktig med att kompensera förlorad nattsömn på dagen, jag vill ju att liten ska förstå att det är på natten man sover :sleep:
Du kan ju använda dig av marginalkvart vid behov.


När du väcker honom är det inte super viktigt att han sover just då, det viktiga är precis som du skrev att man gör GLAD :D morgon och agerar precis som om man sovit hela långa natten oavsett om man har det eller inte :wink:

Kram Johanna
Mamma till
Hjärtis april 07
Lill-hjärtis oktober 08
Maja T
Inlägg: 59
Blev medlem: ons 25 feb 2009, 14:31

Inlägg av Maja T »

ok, då vet jag det också :wink:

Vad gäller "kompensering" av förlorad nattsömn: Jag håller med dig men vår kille har ju inte på två veckors tid verkligen sovit 11 h-natt, dvs konstant fått för lite sömn.

Betyder det att han mår dåligt, av sömnbrist menar jag (han får 14-14.5h per dygn)?

Betyder det att han inte är "redo" för 11-h-nätter utan att vi ska nöja oss med 10h? Eller rättare sagt att jag / vi inte lyckas ge de rätta förutsättningarna?

Och så en relaterad fråga, Mat (dvs förutsättningarna): är det så att ALLA barn i 3-månåldern äter 1 liter bröstmjölk om dagen, eller därikring? Vår kille äter fem gånger per dag, inkl godnattslurk (6.30, 9.30, 13, 16.30 och 18.30) och jag ammar ju så jag VET inte säkert men jag kan inte för mitt liv tänka mig att han äter 2 dl åt gången. Men han verkar inte missnöjd... finns det risk att han får för lite?

kram och :heart: :heart: tack tack
Maja
Lillebror, född 1 februari 2009 (v 40+5)
Storasyster, född 14 oktober 2006 (v 40+0)
Johanna w.
Inlägg: 1083
Blev medlem: lör 13 okt 2007, 20:08
Ort: Bromma/ Stockholm

Inlägg av Johanna w. »

En tremånaders glufsar i sig snabbt. De kan tekniken och kan tömma brösten ganska fort.

Vi och många med oss införde lite smakisar (läs gröt) vid den här åldern. Just för att de behöver lite mer mättnad inför en så lång natt.

TorsMammas nattmacka är också väldigt poppis:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=12225
Den kan ges som nattslurk.

Ang. för lite sömn, jo visst är det inte så bra att gå miste om sömn under lång tid. Men jag är övertygad om att ni kommer få bukt med det snart och det är ganska vanligt.
Hur är det med mörkläggningen?

Kram!
Mamma till
Hjärtis april 07
Lill-hjärtis oktober 08
Maja T
Inlägg: 59
Blev medlem: ons 25 feb 2009, 14:31

Inlägg av Maja T »

Hej och hmm och tack!

Där fick jag lite att tänka på. Mörkläggningen är det dåligt med så här års, även om persiennerna är neddragna blir det ljust i vårt rum efterom det vätter åt öster och solen skiner in på mornarna. Jag ger redan nu utpumpad bröstmjölk på kvällarna men får väl testa "nattmackan" också´, låter kul :) och bra.

Idag vaknade han halv fem, somnade om med hjälp och sedan vaknade han halv sex. vi plockade upp honom. Fel. Dålig dag, med andra ord.
:( :(

Morgonens begivelser påminde mig hur viktig Attityden är. Jag har funderat lite på den de senaste dagarna, och diskuterat det med min man en del. Han tycker inte om att buffa och vagna när lillebror skriker (som t.ex nu i morse / natt när han vaknade för tidigt). Han blir osäker och börjar undra om lillebror har ont någonstans, är sjuk, är hungrig, har bajsat, etc etc, vänder sig mot mig, medan han buffar, och tittar frågande: ska det vara så här? Är allt ok verkligen?

I spåren av den förfärliga nyheten om den lilla pojken som dog i tarmvred för att hans mamma litade på sjukvårdsupplysningen kan jag inte riktigt hitta argument som övertygar honom. Både han och jag vet att i de ALLRA flesta fall är ett barnskrik en s.k. fråga. Men i det enstaka fallet då det inte är det? Jag tror mig veta att jag skulle höra på skriket, och veta eftersom jag troligen fått andra "ledtrådar" att något inte står rätt till. Men det är ju så med spädisar att de inte kan berätta för dig, bara skrika. Därför kan man inte VETA.

Jag tror verkligen på tanken att Attityden (den som kommer av den inre absuluta övertygelsen om att man gör det rätta för barnet) är a och o för att få förtroendet från sina barn. Därför blir det ju svårt när man tvivlar på sig själv.

Någon som har ett par kloka tankar att bidra med?

kramar kramar :heart:
Lillebror, född 1 februari 2009 (v 40+5)
Storasyster, född 14 oktober 2006 (v 40+0)
Johanna w.
Inlägg: 1083
Blev medlem: lör 13 okt 2007, 20:08
Ort: Bromma/ Stockholm

Inlägg av Johanna w. »

Jag har en liten som är ganska sjuk.
Jag undrade när jag skulle ta bort sista nattmålet HUR det skulle gå? Hur skulle jag veta om hon blev dålig mitt i natten?

Jag vågar nog påstå att man hör, men framför allt så känner man magkänslan eller mammahjärtat säger ifrån att något inte är som det ska.
Det är viktigt för mig att man vågar lite på den!

Här har du en tråd om mörkläggning:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=19343

Kram!
Mamma till
Hjärtis april 07
Lill-hjärtis oktober 08
Maja T
Inlägg: 59
Blev medlem: ons 25 feb 2009, 14:31

Inlägg av Maja T »

Hej igen!

Det var länge sedan jag fick tillfälle att sitta vid datorn. Jag förstår inte hur ni gör, alla ni med flera barn hemma som också hinner med sånt :?:

Nu sover i alla fall båda barnen samtidigt och jag ligger på gräsmattan och mys-skriver.

Jag har några frågor:
- Jag upplever att det är svårt att hålla vårt schema när vi inte är hemma och kör en "rutindag". Idag t.ex., var vi hos en kompis som också har barn hemma, det var stoj och stim och lillebror vaknade en timma tidigare än han skulle på sovpass #2. Han var så vaken att jag bedömde det som "omöjligt" att få honom att somna om. Kanske, om jag hade varit själv och kunnat vagna osv men nu hade jag så mycket annat att fixa med att jag inte kunde stå kvar (storasyster behövde hjälp att kissa i en buske, t.ex. :) ). Tja, så nu är vi helt "off" för dagen. Vad är er erfarenhet, gör det barnet förvirrat eller kan man köra lite "på känn" resten av dagen för att sen vara på schema nästa dag?

- På samma tema, hur mycket aktiviteter "unnar" ni er? När man har två barn att ta hand om får man ju alltid balansera den enas intressen med den andras, upplever jag i alla fall. Kul för storasyster (och mig!) att gå dit, men lillebror var det inte så bra för. Några tankar..?

- Vårt schema är egentligen (har vi haft ett tag men det bör funka även för en 4 månaders som han är nu)

6.30 vakna
8-9.30 sova 1.5
11.30 - 13 sova 1.5
15-16.30 sova 1.5
19.30 sova natt 11 h

Det lyckas ALDRIG. Han vaknar alltid ca kl 5.30 och det är lögn att få honom att somna om. Det är där det brister. Sen lägger jag honom 7.30 istället och tänker att han ska få 2 h på första passet. Ibland tar han sig det, annars gör han det vid pass #2. Dessutom somnar han sällan innan kl 20. Således får han konsekvent för lite sömn, totalt ca 14.5 h. Han är inte speciellt hungrig när han vaknar, kan gärna ligga en stund och leka för sig själv (och när han väl äter är det sällan ett speciellt stort måle, snarare normalt) så jag tror inte att det är mat som är problemet.

Jag har tittat runt lite efter trådar med tidiga vaknare men inte lyckats, det är ju svårt att veta på rubrikerna. Någon som har några tips?

Mörkläggningen är vi dåliga med, kanske är det det som är problemet. Jag tycker bara att barn som bor i våra trakter måste vänja sig vid att det är ljust ibland när man ska sova. Det är inte dagsljus i rummet men med persienner blir det inte kolmörkt.

Några tankar?

många kramar i värmen! :heart:
Maja
Lillebror, född 1 februari 2009 (v 40+5)
Storasyster, född 14 oktober 2006 (v 40+0)
TorpSara

Inlägg av TorpSara »

Mörkläggningen är vi dåliga med, kanske är det det som är problemet. Jag tycker bara att barn som bor i våra trakter måste vänja sig vid att det är ljust ibland när man ska sova.
Det går inte. :? Det är biologiskt styrt och inget man så lätt vänjer sig vid. Melatoninhalten störs av ljus, hur man än försöker vänja sig. Vissa är känsligare än andra (precis som med jetlag), och små barn är ofta jättekänsliga. Halva norrland lider ju av sömnproblem på sommaren. Se till att mörklägga om du inte vill vara Don Quijote. :wink:

En dag ur rutinera stjälper inget lass. Visst kan man improvisera lite. Schemat ska inte kännas som ett hinder! :thumbsup:
ElinN

Inlägg av ElinN »

Mörkläggning är A och O! :D Lite tips:
:idea: www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=19343 :idea:
Maja T
Inlägg: 59
Blev medlem: ons 25 feb 2009, 14:31

Inlägg av Maja T »

Oj oj oj

Måste det vara helt helt mörkt för att det ska räknas som mörkt? Det verkar verkligen som att alla på den där tråden såg till att inte ens en liten springa ljus kom in. Becksvart alltså?

Jag tror jag testar sopsäck och filt, det lär väl bli rätt mörkt.

Återkommer med rapport om sömnresultat

Många tack för hjälpen!!! (som vanligt)
Lillebror, född 1 februari 2009 (v 40+5)
Storasyster, född 14 oktober 2006 (v 40+0)
Skriv svar

Återgå till "Späda barn och små (nyfödd till 1år)"