En osäker sovare som krånglar

[Mellansyrran]

Hej!

Miss M fyller 2 år i juni och har egentligen aldrig varit en säker sovare. Hon är standardmodellad från 2½ månad men vi har jobbat jättehårt. Hennes protester har alltid varit många och högljudda. Det har dock alltid varierat när hon protesterar/ställer många frågor. Just nu har vi endast problem med läggningen. Jag kör andra kvällen på en minikur nu och igår gick det bra måste jag säga, men idag spårade allt ur.

Vi busade och skrattade som dårar hela familjen och sedan var det hopp i säng. Väl i säng brukar hon alltid hålla på med sina 4 (!) dockor i varierande storlek innan jag eller pappa tycker att det räcker och vi ramsar ut. Vi har inte på länge lagt henne tillrätta eftersom hon blir helt galen av ilska av att bli fasthållen. (Det har tagit 1½ år att vänja henne vid bilbarnstolens bälte) Hur som helst bestämde jag mig ikväll för att lägga henne tillrätta på en gång när hon kom ned i sängen. Miss M besvarade detta med att skrika NEJ, NEJ, AJ, AJ, MAMMA, AJ, AJ... Desstutom stretade hon emot och ville inte lugna sig alls. Tillslut när hon drog efter andan ramsade jag mig ut och gick direkt in igen efter den fjärde ramsan utanför dörren.

Väl inne igen är hon totalt hysterisk och skakar i kroppen av ilska. Jag börjar naturligtvis känna mig något olustig vilket hon säkert märker.
Det gick så mycket bättre i går nämligen. Hur som helst ramsar jag superglatt ut flera gånger och vänder in igen hela tiden. Efter fyra gånger är mitt hjärta för svagt och jag börjar trösta henne eftersom hon hela tiden skriker NEJ, MAMMA INTE HÅLLA, INTE HÅLLA.

Hängandes över spjälsängen kramas vi länge länge och hennes snyftningar tar knappt slut. Mitt i allt tänker jag : avledning. Jag börjar prata om vad vi ska göra imorgon och att mamma kommer och väcker dig när klockan ringer, etc. Slutligen är hon lugn och kan sätta sig ned, men hon är bestämd med att jag inte får hålla henne på ryggen. Jag ramsar glatt ut och väntar utanför. Hon är lugn och pratar med dockorna. Då och då gnäller hon till och jag går direkt in enligt minikuren och lägger på täcket och trycker till lite på ryggen och ramsar glatt ut. 50 minuter efter läggtiden sover hon.

Hur ska jag gå vidare? Jag har läst en tråd om trots. Tycker ni jag ska sluta behandla henne som en bebis och låta henne skrika? Husljud har vi alltid haft men det verkar inte distrahera henne i skrikandet alls. Det som brukar funka är att säga att mamma ska ut och hänga tvätt eller liknande, men det funkar verkligen inte alla kvällar. Enligt minikuren borde jag bara ramsa imorgonkväll men jag känner mig osäker...

HJÄLP!

Tider nu är:
08.15 Godmorgon
12.30 Lunch
13.30 Vila 1½ h
18.30 Middag
20.15 Natti, natti

Hälsningar Mellansyrran

[Sagalinda]

Halloj!

Först måste jag ställa en fråga för att bättre förstå er situation: Vad är det hon gör på kvällen efter läggning som är det verkliga problemet? Är hon ledsen? För om det bara handlar om att hon inte vill lägga sig ner så har ni inget problem alls att tampas med

Jag skulle verkligen inte försöka solfjädra en tvååring som vet vad som gäller; det vill säga att man ska sova efter ramsan. Det blir bara en maktkamp utan dess like, och vanligtvis slutar det med blod svett och tårar som du märkt Så stora barn ska inte lugnas med solfjäder om de inte gillar det, de ska verktygas med ramsan. Lägg tillrätta, tryck till och gå sedan ut med en glad och hurtig ramsa. Gå sedan INTE in igen genast efter fjärde versen! Det gör man inte ens under brinnande kur - då får ju barnet inte en chans i världen att lugna sig... Vem vill sova på motorvägen ähum

Hon är verkligen ingen baby längre, så nu ska ni bara jobba med ramsan utanför dörren. Om det nu är så att hon är ledsen!? För om hon bara är arg får hon svära ifred. Ett argt barn ska inte verktygas. Och om det handlar om att hon inte vill lägga sig ner i sängen är det hennes sak att reda ut. Snart nog märker hon att man inte kan sitta och sova!

Och kom ihåg att sikta på en 2-minuters läggning Ni ska inte dröja er i rummet medan hon håller på med sina dockor, utan tokskratta som ni redan gör (toppen!) och sedan en saklig och snabb läggning innan ramsan.

Lycka till!

[Mellansyrran]

Hej!

Tack för bra svar.

Det verkliga problemet som vi upplever det är att hon är ledsen och ropar efter oss vilket leder till att vi springer in och ut ungefär 3-5 gånger innan hon somnar. Ena gången ropar hon vatten, andra gången byta blöja, tredje gången ska vi lägga på täcket (hon ligger på mage), etc. Det känns som en enda cirkus. En kväll försökte jag med att föregå allt detta genom att precis innan läggningen i sängen byta blöjan, ge henne vatten och smörja armar och ben. Då kom hon på efter 20 min att jag inte använde någon våtservett när jag bytte blöja Men när det var avklarat så somnade hon

Vad skönt att vi inte ska solfjädra mer eftersom vi inte heller tycker att det fungerar.

Nu har pappa tagit över läggningarna eftersom jag är en veckopendlande mamma. Pappa säger att läggningarna har gått bättre nu och hon är inte lika ledsen längre. Han går dock in när hon ropar och lägger på täcke, ger vatten, etc. Oftast somnar hon efter en halvtimme. Själva läggningen i sängen är nu avsevärt avkortad och det verkar fungera bättre, tack för det tipset!

Nu kör vi på det här och återkommer om fler funderingar uppkommer.

Glada hälsningar
Mellansyrran