Nu jädrar ska här sovas! Max, 1 år och 2 månader

[Piggelin]

Så häftigt! Jag är inte ett smack förvånad, allt sitter i Attityden, så enkelt är det. Visst kan man få bakslag. Men om det händer så fokuserar man bara på det positiva och framåt, man bollar lite med forumfolket så vipsknips är det förbi .

BRA att du gjorde morgon 7:01. Och BRA att du ser ramsningen som övningstillfällen.

Nu är det dags att börja träna på att lämna dörren (eller, hrm, gjorde inte du det igår redan ) och ta sömnen för given. Mer förtroende för lilla barnet. Och så öronproppar till mamman, så att även hon får sova gott!

/P

[Bäret]

Hej igen!

Ikväll har vi "skiftbyte" då vi går in för tredje natten. Öronproppar ska jag definitivt ha, nu ska ju barnafadern ansvara för läggning och eventuella uppvak. Hoppas att det går lika bra som det gjort hittills... Lite pirrigt känns det allt (kanske mest för mig...).

[Bäret]

Läggningen igår gick bra, Max somnade på 22 minuter och accepterade pappas ramsor.

Natten har varit både bäst och sämst hittills. Sämst för att Max har vaknat mer än vanligt (23:30, 03:??, 05:40). Bäst för att han somnade om varje gång på pappas ramsande. Både far och son fick träna .

Sedan vaknade han återigen en kvart innan uppstigningstid och vi hann inte alls med = sura miner. Hur ska vi egentligen göra med detta? Om han vaknar supertidigt är det självklart att söva om, det är svårare att ta beslut om det när det börjar närma sig uppstigningstid, både på daglur och nattsov.

[miar70]

Hej Bäret och välkommen säger jag med

Måste bara få hoppa in och säga BRA JOBBAT med kuren! Härlig läsning, både av dig och Piggelin!

hoppas det gick bra med skiftbytet

[Bäret]

Idag hade vi fullt liv när det var sovdags. Gäster i huset och fullt av tjoande barn. Men tider är till för att hållas och Max fick skratta ihjäl sig och stoppas i säng. Pappa ramsade högt och ogenerat utanför dörren. Max gnisslade argt tillbaka.

Gästerna skrattar, och jag med när jag inser hur det måste låta när man inte är "van". Ett av de besökande barnen kom fram och frågade storögt: "HUR många gånger ska han säga det där?". 25 minuter tog det, sedan sov barnet. I allt liv. I all rörelse. Kan detta vara möjligt!?!

När så femåringen skulle gå till sängs sa pappa: Natti natti. NEJ! skrek hon genast, du ska säga "god natt, god natt - sov så gott". Sedan somnade hon. Är det detta som kallas spin-off effekter?

[miar70]

Haha, jag förstår att gästerna reagerade - strongt gjort av pappa :thumbsup: .

Sicken härlig femåring då hon har köpt det här prutat och klart!

Ni gör ett storartat jobb! En sann inspiration för andra!

Kram!

[Piggelin]

Underbart!

Gäster (och i vårt fall ofta kompisar) må skratta, men si dom blir ack så förvånade och imponerade (till och med tonårskillar) när nattningen är gjord på ett kick, efter storbus och skratt och kanske till och med var det en brorsa som la (båda!) småsyskonen. DETTA förstår alla att det är något speciellt.

Heja er, heja Max! Nu törs jag lova att saken är biff, det stora arbetet är gjort, alla verkar ha fattat galoppen .

/P

[Piggelin]

Överdrivet GLAD godmorgon och nogsamhet med skrattet-till-gonattet är nog bästa tipset för morgonsurisar! Tjo & tjim i bägge ändar alltså.

Träna på att inte lyssna så noga där på morgonkvisten. Var konsekventa med tiden annars blir det gärna dagliga, och lite jobbiga, beslut om NÄR inom marginalkvarten man ska ta upp (eller inte).

Fundera också på väckarklocka på morgonen. Har ni läst om det? En utmärkt idé som funkar på de allra flesta.

Och så är barn olika. Vi har en av varje, en som alltid vaknar pigg och glad och en som är tjurig och grinig hur vi än beter oss !

/P

[Bäret]

Max sov från läggning till 06:00 i morse. Knorrade i vad som kändes som en evighet men somnade till sist om strax före sjutiden så vi fick väcka på rätt tid . Det räckte med att pappa ramsade från sängen för att han skulle lugna sig.

I kväll gick var det min tur att ramsa igen och den här gången gick jag ner från Max våning. Det tog tid, 40 minuter, men han nöjde sig med att jag ramsade i trappen när det behövdes. Jag tänker bara att det hade kunnat vara 40 minuter på en madrass i hans rum - underbart att slippa det!

Återigen somnade femåringen av ramsandet. Hon hade sannerligen behövt kuras för ungefär fyra och ett halvt år sedan.

En annan positiv bieffekt av hela kuren är att inte bara Max får sig ett ordentligt skratt om kvällen. Syskonen har också fattat galoppen och dras med i den goda stämningen. Så även föräldrarna!

Nu till en fråga: I morgon kan ingen av oss vara hemma vid dagvilan och har därför barnvakt. Blir det helt kajko då eller ska vi instruera barnvakten i ramsandet utan att bekymra oss? Är det något vi kan tänka på?

[Bäret]

Och Piggelin, tack för tipsen om väckarklockan + tidshållningen. I morse var det ju inget snack om att han skulle somna om, men det är svårare när det är tio minuter kvar innan uppstigningstid.

[miar70]

Nu till en fråga: I morgon kan ingen av oss vara hemma vid dagvilan och har därför barnvakt. Blir det helt kajko då eller ska vi instruera barnvakten i ramsandet utan att bekymra oss? Är det något vi kan tänka på?

Instruera definitivt barnvakten! Både i ord och handling. Jag tycker det bästa är att barnvakter får vara med en läggning för att se hur man gör, det kan vara lite svårt att förklara rätt upp och ner. Ju tydligare instruktioner och handfasta råd, desto tryggare barnvakt och lugnare barn .

Hoppas det går fint! (och blir det kaiko så tänk en gång är ingen gång )

[Piggelin]

Hejhopp,

hur gick det med barnvakten?

Ja, fast jag tänker så här, om man vaknar tio minuter innan morgon så är väl det helt OK? Jag ramsar inte om dom vaknar upp till trettio minuter före väckning. Jag kan bjuda på lite husljud. Nu för tiden är dom ju aldrig missnöjda. Dom vaknar och pratar eller sjunger. Ingen ropar mamma eller pappa heller längre, det har gått över, dom VET att vi kommer när klockan ringer!

Underbart med femåringen !

/P

[Bäret]

Hej hej!

Barnvakten gick bra, fast jag fegade ur och lät henne söva Max i vagnen. Orkade inte ge instruktioner som jag inte tror skulle följas.

Såhär en bit in i uppföljningsveckan kan vi konstatera att:

- Max vill gå och lägga sig på kvällen (idag sträckte han sig efter sitt rum!), men har en "procedur" som innebär att han först skriker argt innan han lugnar sig, babblar, och somnar. Det tar en halvtimme att komma till ro.

- Max vaknar till om nätterna och somnar om själv alternativt efter någon ramsa från vår säng i ett annat rum.

- Max sover oftast inte tills "väckningstiden". Istället vaknar han ca en halvtimme innan.

- Han sover sällan mer än en timme på dagen (han "ska" sova 1,5 h). Vi har ännu inte lyckats söva om honom när han vaknar.

Så till några frågor/funderingar:
Jag har förstått att daglurarna kan ta tid på sig att komma i ordning. Som det är nu får han i sig för lite sömn/dygn, det blir inte mer än 12 timmar totalt och han skulle absolut behöva sova mer. Ska vi tänka "trägen vinner" eller finns det något vi konkret ska förändra på?

[Piggelin]

Tjusigt! Riktigt snyggt.

Japp, nu gäller Tålamod och Attityd. Tänk förutsättningar för sömn. Det är DET ni ska erbjuda, ni kommer tillsammans ta er framåt. Min gissning är att både insomningen och mornarna sätter sig på tid och längd. Liksom dagsluren. Fastna inte i minut-tänk, 1,5 timme plus minus 15 minuter betyder att sovluren kan bli mellan 1 och 2 timmar om man kvartar i varje ände så att säga!

Några tips:

* mycket utetid med fysisk aktivitet
* tillfredsställ och vårda den sociala delaktigheten
* mätt mage i alla lägen
* kolmörkt och svalt i sovrummet
* håll tiderna! Det underlättar för er alla, när vi byter shcema eller kör in nåt håller vi oss till marginalfemma (plus minus fem minuter istället för femton alltså) under kanske en två-treveckorsperiod

Ett framtidstips är att använda musik. Vi spelar både vid läggning och ibland vid uppvak på natten. Det är lugnande för barnen och får framför allt mej att släppa överkoncentrationen.

/Piggelin

[Bäret]

Som vanligt stort tack Piggelin för dina kommentarer och tips - jag betraktar dig som lika proffsig och pedagogisk som övriga diplomerade på forumet!

Förutsättningarna finns där och det är så tydligt att Max VILL sova på de tider han erbjuds. Vi ska försöka sluta tänka i minuter, men det är lätt att hamna där märker jag.

Nästa vecka börjar lillkillen förskolan. Då misstänker jag att daglurarna kommer att sätta sig ordentligt när han fått total social aktivitet hela förmiddagen. Det känns otroligt bra att ha fått "styr" på sovvanorna innan det är dags för oss båda att börja jobba (och därmed bli ännu mer beroende av bra nattsömn).

Idag gick jag till en annan våning så fort jag lagt honom. Lite ramsor i trappen och sedan sov han... som att han väntat på att jag skulle lämna honom ifred!