Nu är vi här igen...

[grodislisa]

hej igen!

Ja nu är vi här igen...haft en tid med underbara nätter men sedan blev vår lilla älskling sjuk i influensa. Detta vände upp och ner på allt... Vi tog tag i rutinerna igen så fort hon började tillfriskna så nu har vi samma ät o sov tider som förut när hon sov gott om natten men det fungerar tyvärr inte längre. I regel varenda natt så vaknar hon och kan vara vaken mellan 1 1/2 timma till dryga 2 timmar. Vi buffar och ramsar, har läst boekn igen o igen men vi vet inte hur vi ska komma tillrätta så att hon (och vi) får den sömn som hon behöver. ikväll var det stört omöjligt att buffa, hon kastade sig av o an i sängen, inte still i en sekund, ramsade flera gånger men hon gallskrek, nu har hon till slut somnat men det tog nästan 2 timmar. Känner ångesten komma krypandes tillbaka...hjäääälp!

[annawahlgren]

Skjut ångestvargarna, de gör då ingen människa glad Allra minst lilla barnet

Dags för kris-solfjädern, skulle jag förmoda. Barnet är lite för stort för buffning nu och svarar inte.

Då lägger man tillrätta, armar, ben och huvud lugnt och distinkt, utan att darra på manschetten, och meddelar därmed lilla barnahjärnan att all aktivitet upphör. Det kommer hon naturligtvis inte att "köpa" första gången men väl nästa eller senast nästa igen.

Och så applicerar man solfjädern, med så utbredda händer som möjligt, helst så att ett par fingrar också håller huvudet på plats. Och denna solfjäder ska hålla hela barnet på plats. Att hon sparkar med benen och/eller armarna kan du inte förhindra, men den lilla kroppen ska ligga parkerad som i ett skruvstäd - det låter inte trevligt, jag vet, men det är nödvändigt för att lilla barnet INTE ska kunna vrida och vända på sig, krypa ihop eller upp, resa sig eller ö h t jobba på med kroppen. Är den inte stilla - åtminstone själva bålen - har hon ju inte en chans att komma i ro, än mindre somna. Och kan alltså vara vaken i timmar i stället.

Kris-solfjädern - skruvstädet - tvingar henne att bli stilla, vilket som sagt är en förutsättning för att hon ska kunna komma i ro. Det är inte roligt att hålla fast ett barn så, och det är inte populärt - första gången (som kan ta vad som helst mellan 5 och 45 minuter, innan hela lilla varelsen verkligen är sömntung). Men redan andra gången börjar barnet njuta av hjälpen (Och då är det risk att man fastnar i DET träsket )

Stå alltså kvar, med kris-solfjädern statisk, rör dig inte, säg ingenting, ha mörkt, och framhärda den tid det tar. Avlyssna barnets andning. När den är lugn, helt lugn, lättar du en aning på trycket. Avlyssna en stund till. Det gör ingenting om hon hinner somna - är det kris så är det, och hon behöver hjälp att bryta ett mönster här som ingen vill ha.

Ramsa i vlket fall när du går (snabbt, bortvänt, efter ett avslutande mjukt men bestämt sista tryck) - ramsan går in "bakvägen" om hon skulle hunnit somna. Men du kan ju göra den lite låg och fin modell bekräftelse 8)

Det blir en liten minikur, detta. Med sina tidigare goda vanor i botten "kommer" hon sig snart och saken ska vara klar på ingen tid. (Eller ja, tre nätter...) Gradvis kortar du av solfjädern, så att hon INTE hinner somna utan somnar själv, som hon ju både kan och vill, och gör ramsan hög och glad och rytmisk och trevlig när du går. Och totalt ångestbefriad