Vi har börjat lägga vår son i spjälsängen istället för ute i vagnen eftersom det är rätt kallt nu och för att det verkar som han vill ha mer plats. Vi började med det här för 3 dagar sen och det har för det mesta varit rätt struligt. Han somnar inte själv utan jag har solfjädrat honom till sömns, i princip, och gått ut med en dagramsa. Släpper jag solfjädern när han bara är lugn är han igång igen. Han verkar väldigt gärna vilja var vaken, öva på att stå på knä i sängen, leka med gosdjur, låta...han är inte särksilt ledsen eller arg, bara vaken och påhittig. Det tar ca 15-20 min för honom att somna, med min solfjäder i olika omgångar. Sen vaknar han för tidigt, ibland efter 30 min, men oftast 40-45 min. Då är han heller inte särskilt ledsen och kan fortsätta att öva på knäståendet eller bar ligga och låta/prata. Det känns som att 12-timmarsnätterna vi precis börjat få tar skada av hans korta sovstunder på dagen.
Vad ska jag ha för taktik?
Dagslurarna krånglar
Ett litet tillägg...precis när jag satte punkt för första inlägget vaknade han, efter 40 min, och efter det är han inte alls "bara vaken..", han är arg och ledsen om vartannat. Känner mig maktlös med solfjäder och ramsa.
Dagslurarna har funkat riktigt bra ute i vagn, men sen nån vecka har han haft litet problem med långa luren, dvs vaknat för tidigt och haft lite svårt att somna från start.
Dagslurarna har funkat riktigt bra ute i vagn, men sen nån vecka har han haft litet problem med långa luren, dvs vaknat för tidigt och haft lite svårt att somna från start.
Hej på dig inkatax och varmt välkommen hit till forumet Jag måste börja med att fråga åldern på din son? Du får gärna sätta in det i din signatur så är det lättare att ge råd
Är han kurad? Och om han är det, körde ni dagskur samtidigt så att ni lärde honom somna själv ute i vagnen?Oberoende av ålder är den genomgripande "regeln" att ett nöjt barn aldrig ska verktygas. Det finns ingen som helst orsak för dig att solfjädra honom om han är nöjd! Han får öva knästående så mycket han vill, ligga och prata och sjunga och pillra på tårna. Jämför det med dig själv; inte somnar du alltid på stört så fort du lägger dig i sängen. Du funderar på vad som hänt under dagen, läser kanske något, byter ställning, planerar morgondagen och så vidare. Barn är inte annorlunda än vi vuxna!
Du skrattar med honom innan det är dags att sova, så lägger du honom glad i sängen, täcket på och ramsar dig ut med en hurtig ramsa. Punkt. That's it. Sedan får han göra precis vad han vill! Utom bli ledsen. Blir han uppriktigt LEDSEN, då menar jag hjärtskärande ledsen, går du ändå inte in. Du ramsar igen.
Hans tidiga uppvak på dagluren (typiskt skarvproblem), hänger mycket troligt samman med att han inte somnar själv. Så länge du står och solfjädrar honom till sömns kommer han att tro att något är fel när han seglar upp till ytan vid 45-skarven - omständigheterna är ju inte de samma som när han somnade! Klart han börjar ställa frågor. Jämför med om du skulle somna med ljuset släckt och dörren stängd, och sedan när du svänger på dig i sömnen vid ett "nästan-uppvak" registrerar du att ljuset är tänt, att radion spelar och att dörren står på vid gavel. Tror du att du skulle somna om? Knappast. Du skulle bli tvungen att ta reda på vem som är i huset. Samma med din son
Så det är bara att slipa attityden och visa mer förtroende för lilla barnet
Dipl. SHN-kurare och mamma till
Saga född 28 maj 2005 och kurad vid 6 mån
Sigrid född 9 maj 2007, SM-barn
Hugo född 1 april 2009, SM-barn
Astrid född 20 februari 2012, SM-barn
http://www.alternativjournalen.se/obesprutat
http://vaccin.me
Saga född 28 maj 2005 och kurad vid 6 mån Sigrid född 9 maj 2007, SM-barn Hugo född 1 april 2009, SM-barn Astrid född 20 februari 2012, SM-barnhttp://www.alternativjournalen.se/obesprutat
http://vaccin.me
Tack för svar! Känner mig lite mer peppad inför morgondagen.
Han är 9 månader ganska precis. Och vi började med kuren den 27 november -08, både natt och dag. Det har tagit sin lilla tid att få ordning på nätterna (dagslurarna har funkat förvånandsvärt bra), först häromnatten var första ramsfria natten. Därefter kom två till. I natt var vi dock tillbaka vid ett par ramsomgångar vid 4-snåret och sen vid 6. Det har vi hållt på med ganska länge, men nu verkar det ha börjat rätta till sig. Under julen började dagslurarna krångla, det blev mer och mer så att jag behövde vagna lite för att få honom lugn och för att kunna somna själv (från lurens start alltså). Och så började han vakna efter 30-40-45 minuter och då har det varit svårt att få honom att somna om, bara envis vagning hjälpte. Det du skriver om att hjälpa att somna och skarvuppvak verkar ju helt klart som något att ta tag i. Kanske hamnade vi i vagnträsket precis innan vi började med lurarna inomhus, och där fortsatte vi med att hamna i solfjädersträsket?
Han är 9 månader ganska precis. Och vi började med kuren den 27 november -08, både natt och dag. Det har tagit sin lilla tid att få ordning på nätterna (dagslurarna har funkat förvånandsvärt bra), först häromnatten var första ramsfria natten. Därefter kom två till. I natt var vi dock tillbaka vid ett par ramsomgångar vid 4-snåret och sen vid 6. Det har vi hållt på med ganska länge, men nu verkar det ha börjat rätta till sig. Under julen började dagslurarna krångla, det blev mer och mer så att jag behövde vagna lite för att få honom lugn och för att kunna somna själv (från lurens start alltså). Och så började han vakna efter 30-40-45 minuter och då har det varit svårt att få honom att somna om, bara envis vagning hjälpte. Det du skriver om att hjälpa att somna och skarvuppvak verkar ju helt klart som något att ta tag i. Kanske hamnade vi i vagnträsket precis innan vi började med lurarna inomhus, och där fortsatte vi med att hamna i solfjädersträsket?
Japp, det tycks helt klart som ni har träskat ner er Har du läst denna tråd?
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=18024
Sedan är det en annan sak att jag helt klart tycker att gossen borde få fortsätta sova utomhus eftersom han är så liten ännu. Att sova ute är det absolut bästa alternativet så länge barnet självt inte har något emot vagnen. Men om ni vill ha dagsluren inne så kör ni på med det, men gör en kort och saklig läggning och sedan ut därifrån med ramsan!
Lycka till idag!
Har du läst denna tråd?http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=18024
Sedan är det en annan sak att jag helt klart tycker att gossen borde få fortsätta sova utomhus eftersom han är så liten ännu. Att sova ute är det absolut bästa alternativet så länge barnet självt inte har något emot vagnen. Men om ni vill ha dagsluren inne så kör ni på med det, men gör en kort och saklig läggning och sedan ut därifrån med ramsan!
Lycka till idag!
Dipl. SHN-kurare och mamma till
Saga född 28 maj 2005 och kurad vid 6 mån
Sigrid född 9 maj 2007, SM-barn
Hugo född 1 april 2009, SM-barn
Astrid född 20 februari 2012, SM-barn
http://www.alternativjournalen.se/obesprutat
http://vaccin.me
Saga född 28 maj 2005 och kurad vid 6 mån Sigrid född 9 maj 2007, SM-barn Hugo född 1 april 2009, SM-barn Astrid född 20 februari 2012, SM-barnhttp://www.alternativjournalen.se/obesprutat
http://vaccin.me
Har ett litet tips bara. Vår lilla strulade ganska länge med skarvarna under långa dagsluren och vi började då med Mozart. Vi har en liten stereo i hennes rum och sätter igång musiken tillsammans med henne innan det är dags att sova (jättekul att trycka på knappen ) . Musiken i bakgrunden har gjort att hon lättare somnar om själv om hon nu skulle vakna för tidigt. Precis som att hon tänker: ja just det ja musiken spelar, bara att fortsätta sova då 
Kan kanske vara värt att prova
) . Musiken i bakgrunden har gjort att hon lättare somnar om själv om hon nu skulle vakna för tidigt. Precis som att hon tänker: ja just det ja musiken spelar, bara att fortsätta sova då Kan kanske vara värt att prova
Lovisa född nov -07, kurad juni -08
Tack för svar, tips och länk!
Dagens lurar har nog gått lite i rätt riktning. Inget solfjädrande vid läggning, bara en ramsa. Han somnade efter en kvart på morgonluren, efter att mestadels svurit en del. Han ska sova i 45 minuter så jag gav honom den tiden efter att han hade somnat. Han vaknade dock efter 30 minuter och var sedan uppriven (både arg och ledsen, mest ledsen) de sista 15 minuterna. När han vaknade ramsade jag en gång, utan effekt. Kommer inte ihåg om jag ramsade nån mer gång sen. "Väckte" honom sen med väckarklocka (som vi börjat med sen ett par dagar). Då var han ju ledsen, men jag hoppas klockan ska vara en signal till honom att det är dags att gå upp och att det inte var för att han var ledsen som jag kom och tog upp honom....
Eftermiddagsluren mellan 13.30-15.00 gick bättre på sätt och vis. Han somnade efter 5 minuter, efter en del protester. Vaknade efter 40 min men somnade om efter en ramsa och protester i 10 min. Vaknade till en gång till sen men somnade snabbt om efter en ramsa. Sov sen som en stock när klockan gick. Ramsandet har jag kopierat från taktiken under vargtimmarna, dvs pangramsa vid varje uppvak och inget mer. Ok?
Det känns som att eftermiddagsluren var en lärdom för honom. Ett steg i rätt riktning. Hoppas vi gör fler framsteg imorgon.
Den här attityden...den är inte lätt att hålla ibland, tycker jag. Förstår mer och mer att den är urviktig. Men så fort jag stöter på lite patrull (antagligen skapat av mig själv) blir jag osäker och känner mig stressad för att han inte får sova det han behöver, och spär på problemen ännu mer...och så är onda cirkeln igång. Tack och lov för detta forum dit man kan vända sig och få svar på sina frågor och hjälp att hitta tillbaka till sin attityd och självklara plan över hur man ska tackla oron!
Dagens lurar har nog gått lite i rätt riktning. Inget solfjädrande vid läggning, bara en ramsa. Han somnade efter en kvart på morgonluren, efter att mestadels svurit en del. Han ska sova i 45 minuter så jag gav honom den tiden efter att han hade somnat. Han vaknade dock efter 30 minuter och var sedan uppriven (både arg och ledsen, mest ledsen) de sista 15 minuterna. När han vaknade ramsade jag en gång, utan effekt. Kommer inte ihåg om jag ramsade nån mer gång sen. "Väckte" honom sen med väckarklocka (som vi börjat med sen ett par dagar). Då var han ju ledsen, men jag hoppas klockan ska vara en signal till honom att det är dags att gå upp och att det inte var för att han var ledsen som jag kom och tog upp honom....
Eftermiddagsluren mellan 13.30-15.00 gick bättre på sätt och vis. Han somnade efter 5 minuter, efter en del protester. Vaknade efter 40 min men somnade om efter en ramsa och protester i 10 min. Vaknade till en gång till sen men somnade snabbt om efter en ramsa. Sov sen som en stock när klockan gick. Ramsandet har jag kopierat från taktiken under vargtimmarna, dvs pangramsa vid varje uppvak och inget mer. Ok?
Det känns som att eftermiddagsluren var en lärdom för honom. Ett steg i rätt riktning. Hoppas vi gör fler framsteg imorgon.
Den här attityden...den är inte lätt att hålla ibland, tycker jag. Förstår mer och mer att den är urviktig. Men så fort jag stöter på lite patrull (antagligen skapat av mig själv) blir jag osäker och känner mig stressad för att han inte får sova det han behöver, och spär på problemen ännu mer...och så är onda cirkeln igång. Tack och lov för detta forum dit man kan vända sig och få svar på sina frågor och hjälp att hitta tillbaka till sin attityd och självklara plan över hur man ska tackla oron!
Vilken upplyftande rapport! Härligt :thumbsup: Du gör helt rätt som pangramsar och sedan avvaktar när han vaknar för tidigt på dagslurarna
Om han fortsätter vakna efter 30 min på sin 45-min lur så skulle inte jag lägga någon energi på att få till stånd ett omsomnande där. Jag skulle istället skynda mig att göra ett glatt återseende. Hellre det än att han ska vara ledsen i 15 minuter. Han har ju ändå sovit en kortlur, och det finns en del barn som föredrar 30 minuter istället för 45.
Att du fick till flera omsomnanden på långluren är suveränt tycker jag! Nu är ni helt klart på rätt väg!
Ja visst är det skönt att detta forum finns, ibland tycker jag att det känns som om endast vetskapen om att man kan vända sig hit gör en så trygg att man fixar problemen på egen hand
Om han fortsätter vakna efter 30 min på sin 45-min lur så skulle inte jag lägga någon energi på att få till stånd ett omsomnande där. Jag skulle istället skynda mig att göra ett glatt återseende. Hellre det än att han ska vara ledsen i 15 minuter. Han har ju ändå sovit en kortlur, och det finns en del barn som föredrar 30 minuter istället för 45.
Att du fick till flera omsomnanden på långluren är suveränt tycker jag! Nu är ni helt klart på rätt väg!
Ja visst är det skönt att detta forum finns, ibland tycker jag att det känns som om endast vetskapen om att man kan vända sig hit gör en så trygg att man fixar problemen på egen hand
Dipl. SHN-kurare och mamma till
Saga född 28 maj 2005 och kurad vid 6 mån
Sigrid född 9 maj 2007, SM-barn
Hugo född 1 april 2009, SM-barn
Astrid född 20 februari 2012, SM-barn
http://www.alternativjournalen.se/obesprutat
http://vaccin.me
Saga född 28 maj 2005 och kurad vid 6 mån Sigrid född 9 maj 2007, SM-barn Hugo född 1 april 2009, SM-barn Astrid född 20 februari 2012, SM-barnhttp://www.alternativjournalen.se/obesprutat
http://vaccin.me
Dagslurarna funkar bättre nu..sen han har börjat sova ute igen. Och nu är jag mycket noga med att inte börja vagna eller skaka vagnen om han skulle protestera lite när han läggs. För då lär vi väl hamna i träsket igen.
En annan fråga, som jag inte vet om jag ska ställa i denna tråd egentligen. Men nu gör jag det: Han vaknar fortfarande på mornarna nånstans mellan 4 och 5. Jag pangramsar, kanske inte vid allra första gnyendet för ibland tror jag han somnar om av sig själv. Det slutar oftast med att jag behöver pangramsa och när jag gör det lugnar han sig och somnar (?). Men bara efter ett par minuter, eller fem, kommer nästa fråga. Det jag ligger och funderar på då under tidiga morgonen är om jag ska ramsa igen då. Alltså fortsätta ramsa även om han bara har varit tyst i ett par minuter. Ibland gör jag det och ibland låter jag honom vara och då kan det hända att han somnar om av sig själv. Skulle så gärna vilja bli av med de här tidiga uppvaken. Imorse vaknade han ca 4.30. JAg pangramsade och han tystnade. Sen frågade han var femte minut ungefär till kl 5. Ramsade bara en gång till under den tiden. Och sen ytterligare en gång vid 6-tiden. Sen sov han tills klockan ringde kl 7.
Han har bara lyckats sova sig igenom en hel natt 4 ggr sen vi började. Alla har varit under de två senaste veckorna.
En annan fråga, som jag inte vet om jag ska ställa i denna tråd egentligen. Men nu gör jag det: Han vaknar fortfarande på mornarna nånstans mellan 4 och 5. Jag pangramsar, kanske inte vid allra första gnyendet för ibland tror jag han somnar om av sig själv. Det slutar oftast med att jag behöver pangramsa och när jag gör det lugnar han sig och somnar (?). Men bara efter ett par minuter, eller fem, kommer nästa fråga. Det jag ligger och funderar på då under tidiga morgonen är om jag ska ramsa igen då. Alltså fortsätta ramsa även om han bara har varit tyst i ett par minuter. Ibland gör jag det och ibland låter jag honom vara och då kan det hända att han somnar om av sig själv. Skulle så gärna vilja bli av med de här tidiga uppvaken. Imorse vaknade han ca 4.30. JAg pangramsade och han tystnade. Sen frågade han var femte minut ungefär till kl 5. Ramsade bara en gång till under den tiden. Och sen ytterligare en gång vid 6-tiden. Sen sov han tills klockan ringde kl 7.
Han har bara lyckats sova sig igenom en hel natt 4 ggr sen vi började. Alla har varit under de två senaste veckorna.
-
TorpSara
Jag har pangramsat vid varje nytt pip, om det har gått mer än fem minuter i allafall. De vet ju inte riktigt hur länge de slumrat. Innan varjtimmen tycker jag däremot att det är dags för er att backa och hålla truten, de uppvaken SKA han fixa själv nu.
De obrutna mornarna kommer, i sinom tid. Men vår helt okurade son behövde en pangramsa på morgonen hela sin första vår och försommar. Det tog säkert två-tre månader, om inte mer, innan det satt perfekt. Å andra sidan har vi genom det fått den lyckan att vi kan ramsa vår tvååring 06.55 om det skulle vara så att det behövs (vilket det inte gör). Han köper aldrig ramsan så självklart som på morgonkvisten. 8)
De obrutna mornarna kommer, i sinom tid. Men vår helt okurade son behövde en pangramsa på morgonen hela sin första vår och försommar. Det tog säkert två-tre månader, om inte mer, innan det satt perfekt. Å andra sidan har vi genom det fått den lyckan att vi kan ramsa vår tvååring 06.55 om det skulle vara så att det behövs (vilket det inte gör). Han köper aldrig ramsan så självklart som på morgonkvisten. 8)
ledsna och oväntade protester vid läggning
Nu var det ett bra tag sen jag behövde fråga er här på forumet. Vill börja med att passa på att tacka för all hjälp vi fått med att hitta lille Albins goda sömn. Albin blev ett år i förrgår och många av mina tankar har gått tillbaka till de fantastiska dagarna för precis ett år sen.
Nu till frågan. Albin har alltid varit lätt att lägga på kvällarna. Han har oftast somnat bums. Både innan och efter kurning, som vi började med när han var 8 mån. Den senaste månaden har han satt sig upp sängen direkt efter att vi lagt ner honom, men varit tyst och antagligen lagt sig till rätta ganska snart efter att dörren stängts och ramsan dragits. Samma dag som sommartiden började, började dock de ledsna protesterna vid läggning. Vi har tolkat som att han känner sig för pigg för att sova, men samtidigt känns det märkligt att han ska reagera så starkt och så plötsligt. Vi har inte ändrat något i rutinerna som gjort att han haft anledning till denna vändning. Vi har alltid kännt oss säkra på att han somnar lätt. De två senaste kvällarna har han gråtit i ca 5-10 minuter, med små pauser. Han har sen somnat men vaknat till någon gång inom den närmsta timmen och gnytt lite, inte heller likt honom. Inget jätteproblem eftersom han ändå somnar hyfsat fort, men det är så hjärtslitande att höra honom ledsen vid läggning. Det som alltid varit så skönt för honom annars. Jag har tacklat det här med att inte göra något extra (rädd för att hamna i någt träsk igen), ramsan har dragits med några fler verser än vanligt och därefter har jag varit i köket och slamrat lite extra.
Han blir ledsen så fort vi närmar oss sovrummet, och ikväll redan efter tandborstningen vid köksbordet. Jag kanske för över några elaka tankar till honom, trots att jag försöker tänka positivt och ha en känsla av att ikväll minsann ska det gå bättre.
Skrattet till gonattet har aldrig varit hans grej. Och det har hela tiden gått så bra utan. Visst har vi busat en del ibland, särskilt i början. Men allt eftersom har det mer blivit tandborstning och sen gå till sängen. Innan vällingen är det bad nästan varje kväll.
På dagarna sover han 10-11.30 och 14.15-15, ute i vagnen.
Vill gärna få råd för hur vi ska tänka och vad vi ska göra innan det här eventuellt blir värre.
Nu till frågan. Albin har alltid varit lätt att lägga på kvällarna. Han har oftast somnat bums. Både innan och efter kurning, som vi började med när han var 8 mån. Den senaste månaden har han satt sig upp sängen direkt efter att vi lagt ner honom, men varit tyst och antagligen lagt sig till rätta ganska snart efter att dörren stängts och ramsan dragits. Samma dag som sommartiden började, började dock de ledsna protesterna vid läggning. Vi har tolkat som att han känner sig för pigg för att sova, men samtidigt känns det märkligt att han ska reagera så starkt och så plötsligt. Vi har inte ändrat något i rutinerna som gjort att han haft anledning till denna vändning. Vi har alltid kännt oss säkra på att han somnar lätt. De två senaste kvällarna har han gråtit i ca 5-10 minuter, med små pauser. Han har sen somnat men vaknat till någon gång inom den närmsta timmen och gnytt lite, inte heller likt honom. Inget jätteproblem eftersom han ändå somnar hyfsat fort, men det är så hjärtslitande att höra honom ledsen vid läggning. Det som alltid varit så skönt för honom annars. Jag har tacklat det här med att inte göra något extra (rädd för att hamna i någt träsk igen), ramsan har dragits med några fler verser än vanligt och därefter har jag varit i köket och slamrat lite extra.
Han blir ledsen så fort vi närmar oss sovrummet, och ikväll redan efter tandborstningen vid köksbordet. Jag kanske för över några elaka tankar till honom, trots att jag försöker tänka positivt och ha en känsla av att ikväll minsann ska det gå bättre.
Skrattet till gonattet har aldrig varit hans grej. Och det har hela tiden gått så bra utan. Visst har vi busat en del ibland, särskilt i början. Men allt eftersom har det mer blivit tandborstning och sen gå till sängen. Innan vällingen är det bad nästan varje kväll.
På dagarna sover han 10-11.30 och 14.15-15, ute i vagnen.
Vill gärna få råd för hur vi ska tänka och vad vi ska göra innan det här eventuellt blir värre.
Mamma till Albin 080331.
Det är inte alls så ledsamt längre som när det började, för snart två veckor sen. Fast det känns tidigt än för att säga att fnurran är över. Jag har valt att inte lämna honom direkt efter att jag lagt ner honom, utan stått kvar och hållt mina händer lätt över ryggen nån minut eller två och nynnat lungt och lågt på nån melodi. Då har han tagit ramsan sen utan några direkta protester. De senaste kvällarna har det bara vara lite gnäll i samband med att han inser att det är nattdags. Ska försöka fasa bort de där "handpåläggningarna" och försöka få honom på bättre tankar när tandborstningen är klar, dvs busa lite eller hitta på något annat trevligt innan vi går till sängen. Tror det löser sig. Har han väl blivit ledsen så dags på dynget är det dock svårt att vända det, men förhoppningsivs är fnurran inte lika "tillskruvad" längre och det kan vara lättare att få honom på andra tankar nu.
En annan fråga när jag ändå är igång: Vi funderar på om vi kan börja med ett sovpass om dagen. Typ 12-13.30/14.00. Det finns säkert någon rekommendation för när man bör kunna gå över till ett sovpass på dagen, är det för tidigt än (han är 12,5 mån)? Nu ser schemat ut så här (total sovtid 13 tim, 45 min):
06.30 God morgon
07.00 Välling
08.00 Hundpromenad, på ryggen eller i vagn
ca 09.15/09.30 Gröt
ca 10.00 Sova 1,5 tim
12.00 lunch
14.00 Sova 45 min
15.00 Mellanmål
ca 16.00 Hundpromenad, på ryggen eller i vagn
17.30- ca 18.00 Middag
därefter bad, oftast.
18.40 Välling
19.00 Sova
Är tacksam för kommentarer och förslag till eventuella ändringar.
En annan fråga när jag ändå är igång: Vi funderar på om vi kan börja med ett sovpass om dagen. Typ 12-13.30/14.00. Det finns säkert någon rekommendation för när man bör kunna gå över till ett sovpass på dagen, är det för tidigt än (han är 12,5 mån)? Nu ser schemat ut så här (total sovtid 13 tim, 45 min):
06.30 God morgon
07.00 Välling
08.00 Hundpromenad, på ryggen eller i vagn
ca 09.15/09.30 Gröt
ca 10.00 Sova 1,5 tim
12.00 lunch
14.00 Sova 45 min
15.00 Mellanmål
ca 16.00 Hundpromenad, på ryggen eller i vagn
17.30- ca 18.00 Middag
därefter bad, oftast.
18.40 Välling
19.00 Sova
Är tacksam för kommentarer och förslag till eventuella ändringar.
Mamma till Albin 080331.
Hej!
Det är manga som byter till en dagslur runt ett ar. Sa det gar nog bra. Det som alltid sina tre dagar till en vecka innan schemat sitter.
Har han nagon aktiv utevistelse? Utfran schema sa sitter han medan ni är ute. Han borde ha ett rejält utepass var han kan utforska världen.
Kram
Det är manga som byter till en dagslur runt ett ar. Sa det gar nog bra. Det som alltid sina tre dagar till en vecka innan schemat sitter.
Har han nagon aktiv utevistelse? Utfran schema sa sitter han medan ni är ute. Han borde ha ett rejält utepass var han kan utforska världen.
Kram
fem älsklingar
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.
nov-03, sep-05, feb-08, feb-10 och nov-12.