Nu var det läääänge sedan jag var här inne
Men, vår minsta, Siri, som sovit bra för det mesta besämde sig för någon vecka sedan att inte kissa i blöjan utan bara på toaletten. Hon fyller 2 om en vecka så det känns ganska tidigt, men som sagt, det var på eget initativ. Allt har gått bra och inte en enda olycka har skett.
På natten tycker vi dock att blöja känns säkrast än så länge, även om den varit snustorr sen hon bestämde sig.Så till problemet. Sen hon slutade kissa på sig så har hon vaknat ett par ggr per natt och ropat för att få kissa - det har känts lite jobbigt att plötsligt behöva vakna på natten när man är van att sova, men vi har tänkt att det är en övergångsperiod, och hon måste ju få kissa. MEN de sista 5 nätterna har det varit kaos
Hon vaknar vid 22-23 och vill kissa. Då somnar hon om direkt. Men sen vaknar hon igen vid midnatt och då somnar hon inte. Istället så börjar hon ropa att hon behöver "kissatoa" ungefär var 30:e minut. Detta pågår ofta framtill 02-03 och är helt olidligt. Det känns som att vi har provat allt. I början tog vi upp henne, men det kom ju bara kiss var tredje gång så vi inser ju att hon inte egentligen behöver kissa. Då bestämde vi oss för att hon skulle kissa en gång och sen fick hon ligga kvar - detta resulterade i att hon skrek, och skrek, och skrek och ropade och ropade och ropade och till slut började hon hon hulkande ropa "NÄLLA mamma, NÄLLA mamma, Siri måte kissatoa!!!" (jag var då, och är fortfarande ett par dagar, ensam hemma med barnen) och då började jag gråta och kände mig som världens sämsta mamma
och så fick hon komma upp och då kissade hon också ganska mycket. Efter det har jag varit helt inkonsekvent. Försökt få henne att bara kissa engång, men gett med mig om hon blir allt för ledsen. Men nu driver hon ju bara med mig..... hon kan gråta och gråta och prova allt möjigt , som att hon är törstigt, att hon tappat sitt gosedjur etc och när jag kommer in så skiner hon upp och blir jätteglad. 
Dessutom är det en hel ritual när hon ska på toa på natten: hon måste tända lampan, ta av sig byxor, blöja och strumpor helt, torka sig själva både fram och bak och på alla möjliga andra ställen osv- helt olidligt! I natt blev jag till slut riktigt arg och det är ju inte heller ok...
Fattar ju att jag gör fel, men hur ska jag komma tillrätta? Det är verkligen jobbigt att neka sittbarn att gå på toaletten! Och hon är ju så liten! Äldsta dottern slutade med blöja på natten då hon var 2 år och 8 månader. Då sov hon i vanlig säng och hon lärde sig snabbt att själv gå upp och kissa på natten och sen tillbaks till sängen - men det fixar ju inte Siri ännu.
Någon som varit i samma situation eller har tips och råd ändå? Jag är så trött nu så jag knappt vet vad jag gör....
25 juli 2004 - SHN-kur vid 4 månader
). Hon skrek som en stucken gris när jag körde "på natten kissar man i pottan, på dagen kissar man på toaletten, och vägrade pottan, men jag bara fortsatte med mitt mantra. Till slut ville hon lägga sig igen istället, men efter 15 minuter ropade hon "kissapottan!" 
