Vi har kurat vår 7,5 månader lilla tjej i 3v och har gjort stora framsteg. Hon somnar själv på kvällen. Vaknar sedan till kanske 2 ggr men somnar om själv och ibland med ramsan.Sedan ska hon sova 19-06.30
Dock vaknar hon varje morgon runt kl 5.15.
Fick rådet tidigare här i forumet om att göra det mörkare i rummet. Men jag undrar bara hur alla ni andra gör? Vi har en mörkläggningsgardin men det strimmar väl en liten gnutta i skarven runt hela gardinen. har försökt skarva men grejen är den att vi har kritvitt rum med vita gardiner så det är väldigt svårt att få det kolsvart. Tejpar ni igen minsta glipa? Snart är det sommar med ljus dygnet runt. Har ni några tips?
I natt provar vi att ha hennes säng i klädkammaren där det är helt mörkt, men där går det inte att få in någon sval luft.
Ramsorna funkar inte alls på morgonen. Enda stunden hon är tyst är om vi buffar. Så fort man går ut börjar hon skrika igen och så håller det på i 1,5h.
Det har ju gått 3v och vi har inte gjort några framsteg alls.
När ska det bli bättre?
Vi är bestämda och gör inte morgon förrän 7.30. Då har hon gråtit så mycket att hon är svullen i hela ansiktet och fortsätter snyfta i 5 minuter sedan hon fått komma upp. Det funkar inte riktigt att försöka "göra henne glad" för att inte ta upp henne ledsen.
Hon äter bra på dagarna, men verkar väldigt hungrig på morgonen.
Det bästa tipset om TOTALmörkläggning är att tejpa svarta sopsäckar innanför rullgardinen på fönstret.
Som du säkert vet är det rätt vanligt ett par-tre veckor efter kuren att dras med tidiga mornar, sök på forumet så finns en åtgårdsplan (eller någon annan kanske har möjlighet att klistra in )
Malin
Storasyster sep 02 Lillasyster aug 04, kurade vid 4 månader. Lillebror jan 07, standardmodell
Storasyster omkurad vid 2,5 år då vi hade tagit bort spjälsängen alldeles för tidigt.
Hoppar in med ännu ett tips bara. Vi hade sopsäckar under rullgardinen som mörkläggning och sambon tyckte det var såååå jobbigt att tejpa upp dem. Så vi köpte mörkläggningstyg och satte fast en kardborre precis ovanför fönstret och sydde fast på tyget. Enkelt att sätta upp och ta ner. Vi har persienn (som ju mörklägger dåligt) tyget vi sätter upp och så rullgardinen över. Det är svart som natten. 8)
Mamma till solstrålen Elsa född okt -07
och livsnjutaren Ellen född april -11
har precis samma problem, vaknar tidigt (tidigare för varje morgon 3 dagar på raken) o vägrar somna om, är alldeles lessen när man väl tar upp. känns jättetråkigt när nattning o övriga natten går så bra. har här inte fått in att han ska vänta på mig som ska bestämma när vi går upp,inte han.
tar också gärna emot mera tips. (har kolmörkt i rummet redan, husljud o musik verkar inte ha ngn verkan)
min lilla groda född 080720, kurstart 090320 8 månader.
Gud vad jag är förvirrad...Menar förstås att vi gör morgon kl 06.30 och inte 7.30
Är det meningen att man ska mörklägga så ända tills barnet är några år gammal? Eller bara i början?
Nu har hon fått sova i klädkammaren 2 nätter där det är kolsvart men det är samma sak. Vi får väl bara stå ut helt enkelt. Får prova mig fram med ramsa och buffning.
Det jag blir osäker på är bara det här med att inte buffa för mycket. Enligt boken ska det vara slutbuffat tredje(?) natten. Men ramsan tar ju inte alls när hon sätter igång så då blir det till slut mycket buffning och solfjädring. Vad säger ni om det? Kan man göra så så länge eller fastnar man i "buffningsträsket" då?
Bra då vet vi
Jag har fortfarande BÄCKsvart till min snart 5 och snart 7 åring, jag märker så tydligt på dem med när ljuset kommer
JAg kan av egen erfarenhet säga, sluta och testa, sluta och gör lite si och så, arbeta fram ER strategi hur ni vill hantera tidiga mornar och håll er till dem, när jag var konsekvent och gjorde samma sak i 2 veckor fick jag ´till slut bukt med min lille morgonpigge älskling.
Du kan inte ramsa ett argt/förbannat barn, lyssna av när du ska ramsa så hon tar ramsan, när hon ber om den.
Här är en lista på åtgärder vid tidiga uppvak
Elle har sammanfattat åtgärder för tidiga mornar jättefint.
Klart att lillen ställer frågor nu när det är en förändring på gång och det måste han ju få göra. Det ni ska bestämma er för är hur ni gör för att besvara hans frågor. Det finns olika sätt, jag ska beskriva dem i korthet för dig:
1) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna(inte med hjärtat utan med öronen ) Hur låter han? Om han blir ledsen ger du en betryggande ramsa och låter honom sedan vara. Om han fastnar i sitt klagande så gå in EN gång och solfjädra tills han blir sömntung, tryck till och sedan ut med ramsan. Lyssna av och ge ev påminnelse/bekräftelse vid behov. Stoppa in öronpropaprna och försök somna om. Låt en väckarklocka ringa prick 7, låt honom stänga av den och gör GLAD morgon.
2) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna av. Stegras hans protester, sätt på musik utanför hans rum i en volym som överröstar hans protester. Mozart brukar vara populärt. Sänk volymen allt eftersom hans protester avtar. När han tystnat och somnat så stänger ni av musiken. Gör som ovan med glad morgon.
3) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna. Stegras hans protester, gå upp och gör ljud i huset. Då hör han att ni finns där och ni tar bort er överkoncentrationen på sonen. Kryp i säng igen när han somnat. Gör som ovan med glad morgon.
Bestäm vad som passar er och följ det benhårt i 4-5 mornar så sover han nog snart förbi tidigare morgontiden. Se detta som en minikur där er uppgift är att besvara sonens frågor på ett betryggande sätt som ger honom signalerna att "det är precis så här det ska vara nu".
Jag tycker det är en jättebra sammanfattning! Vi har kört på nr 2 med båda barnen och det har fungerat efter ett tag. Använder fortfarande Mozart på lillkillen då han vaknar tidigt. Viktigt är att man inte håller på och testar runt utan håller sig till en strategi.
Lycka till!
Jag ska köra på att göra ljud i lägenheten
Jag kan tänka mig att jag väntat för länge med att ramsa. Hon har redan hunnit skrika upp sig lite innan jag börjar. Trodde jag skulle avvakta och se om hon somnar om själv men jag måste nog vara steget före där. Får sova utanför hennes dörr några nätter.
Jag förstår inte riktigt tipset om att gå och lägga sig med öronproppar. Är det verkligen något Anna Wahlgren står för? Då skriker ju barnet helt övergiven i 1,5h...
Hej! hittade följande inlägg av Anna i en gammal tråd. även om det inte gäller exakt samma så handlar det om att bryta mönster, så det tillsammans med tipset att, välja en strategi o hålla fast vid den tycker jag hjälper även om även jag är alldeles i början av denna resa.
mvh thunia
Välkommen är du
Och vilket fantasiskt vackert arbete du gör för lilla barnet
Pris och beröm
Låt mig bara stärka din magkänsla (och bekräfta dina kunskaper
) en smula:
1) Helt rätt, tycker jag, att avvakta med schemaändringar - man kan ju alltid använda marginalkvartarna om det absolut skulle visa sig vara lite dåligt genomtänkt någonstans. Kommer t ex en lur lite väl nära inpå, kan man senarelägga den en kvart - och tidigarelägga programpunkten innan med en kvart. Vips har man "vunnit" en halvtimme, utan att det påverkar schemat så att barnet (eller man själv) förvirras.
2) Helt rätt också, tycker jag, att det tar emot för dig att gå in och vända och härja - inte så att det ska kännas som "misslyckande" men du känner att det helt enkelt är fel, om man nu vill uppnå ostörda, sammanhängande nätter (och det vill man ju). Precis som det står i boken
Därför måste du ta pärsen en gång för alla och bryta mönstret som annars (och redan) är på väg att fastna just som mönster. Trafikmönster
I och med att hon KAN vända sig tillbaka till mage men inte "vill", måste du sluta göra det åt henne. Då får du leva med att hon svär så det osar, tills hon fattar att du faktiskt inte kommer in och agerar slagpåse för hennes missnöje. Och för att hon ska fatta det så fort som möjligt, får du göra dig upptagen med annat så det hörs. Sätt på musik, dammsug (kul på natten, eller hur?), skramla med besticklådor, hasa omkring utanför dörren med "ärenden" som inte har med barnet ett dugg att göra, damma skåp och lådor hörbart, stöt emot väggar, flytta galgar, gör vadhelst du kan hitta på som hörs utan att din röst är inblandad. Och var glad åt att små barn är a) så nyfikna, b) så lättlurade som de är
Ge en upplysningsramsa så fort du hör henne och inser att hon lagt sig på rygg igen. Gör den hög och hurtig så den kunde försätta berg. Ju surare unge, desto klämkäckare ramsa. x6, x8 eller x evigheten bara hon LYSSNAR
Till slut. Sedan andra ljud direkt och inget hängande vid dörren. INGET mera ramsande här förrän det är dags ör bekräftelsen; se nedan.
Gå INTE in någon enda gång (när hon är vaken) denna natt. Det krävs den här sortens lilla minikur i och med att både hon och du fastnat i lilla vändningsträsket. Det blir ingen rolig natt men den kräver din konsekvens för att hon ska sluta gräla på dig - och förvänta sig av dig - att du ska lösa hennes problem åt henne. Som hon alltså samtidigt blir sur för att du gör eftersom hon innerst inte "vet" att hon kan själv och borde
själv. Det ligger inbyggt i alla människor: det egna lilla ansvaret för det egna lilla livet, om man säger
Eller viljan till det, "måstet"
Se till att det är kolmörkt. 90% av små barns alla intryck kommer genom synen. Hon vänder sig säkert mer eller mindre sovande. (Och kan bli förb-d för DET, eftersom det bara "blev"; hon fann sig liggande på rygg - det var inte hon
som vände sig
) Finns då saker att se, i minsta lilla belysning, minsta ljusglipa från rullgardinens sida t ex - vaknar hon ordentligt och lilla hjärnan sätter igång. Det vill vi undvika. Barnahjärnan ska vila på natten. Så mörklägg för kung och fosterland! Uppklippta sopsäckar och pakettejp är klassiska nödlösningar
Till slut - och då ska hon ha fått sin bekräftelseramsa, när hon äntligen BÖRJAR sluta gapa, som just bekräftelse på att hon gör alldeles rätt som börjar tröttna på att ligga vaken och låta och funderar på att somna om i stället - när hon faktiskt har sovit i tio minuter (inte tjugo) smiter du in och drar över henne på mage i ena handen / armen, lägger över henne täcket snabbt och går ut därifrån. Det märker hon inte, dvs det stör henne inte. Du har aldrig varit där. Och du gör det, lägger över henne alltså, enbart för att hon ska kunna sova längre och skönare framöver. Hon ska "tro" , undermedvetet, att hon gjort det själv, och det kommer att övergå till att hon verkligen gör det själv.
Påläst som du är vet du att man INTE direkt talar förstånd särskilt lyckosamt - varken i ord eller handling - med en människa som är ARG, stor som liten. Du är tvungen att låta henne svära klart. Du kan inte få tyst på henne då och ska inte försöka. OM och när hon så småningom verkligen ber om hjälp - du hör att hon låter ledsen, vansinnigt trött, uppgiven, förtvivlad - då ska hon ha den hjälpen. Men då i form av ramsa
Fortfarande ingen trafik, ingen som helst
Förrän i så fall när hon sovit i tio minuter, som sagt, om du vill kolla läget. (Och det vill man ju.)
Så slipa nu på ramsan - få till stånd dialogen - stärk magstödet - och öva lyssnandets ädla konst
Där inte minst tystnaden talar sitt tydliga språk.
Fixar du denna enda natt så här, hur måttligt roligt det än känns, har du snart en liten älskling som sover hela natten. MYCKET snart
_________________
Nio barn, tolv barnbarn och några tusen nästanbarn
min lilla groda född 080720, kurstart 090320 8 månader.
)
Storasyster sep 02 
