Snart 3-åring som börjat böla/skrika på nätterna

[saroza]

Hej!

Dottern som blir 3 år i maj har senaste månaden haft utbrott i sömnen både nån timme efter insomning och under natten, detta förvärras hela tiden.

Hon har läggningstid vid 19.30, vi skrattar o har mys, och jag säger gonatt med dej o sov så gott. Då har hon börjat "låtsasböla" direkt jag är utanför dörren, trots att hon skrattade just innan. Jag upprepar bara gonatt med dej...
ok, hon ger sej nog efter en liten stund, men samma sak kommer då ett par timmar efter insomning..och det är mera ett sovande tillstånd (typ nattskräck..om det nu finns nåt sånt). Det går om efter en stund, kan börja igen osv. Inatt har det varit så gott som hela kvällen (efter insomning) och flera gånger under natten, och hon har ropat mamma och sådär låtsasbölat (jag menar då dom låtsasgnäller..lite så låter det)
Tidigare har hon haft mycket nattskräck (som vissa vill kalla det, andra säger att det inte finns sånt).

JAg har ropat hennes ramsa bara gonatt med dej... oftast stegrar bara gnället upp..men det blirt inte direkt bättre av att låta bli.

HUR SKA JAG HANTERA SITUATIONEN? Vad kan sånthär bero på?

Nu har vi ju lillebror som har kommit till huset också, och detta med hennes nätter har förstås förvärrats.
Men jag hittar liksom ingen förbättring i dessa "anfall" så jag tror att jag inte hanterar det rätt, därför är jag ute efter tips. Som det är nu, så förvärras hennes nätter.

i säng 19.30
Hon vaknar vid 7
sova 1,5 på dagen

Och så kom jag att tänka på en sak till. Då hon ibland ligger så länge i sängen och pratar och sjunger (trots att hon är trött) och blir bara övertrött, ska jag då "besvara" med att säga ramsa eller ska jag låta henne bli. OCh vi ser till att det är hushållsljud och annat på, inte tystnad. Ofta sätter jag på dammsugaren då jag tycker det tar lite väl lång tid..men jag ser sen inte heller nån effekt för fortsatta kvällar...

Hon blev kurad så sent som när hon var 2 år till SHN....jag vet jättesent...jag gör aldrig om detta misstag!

[miniz]

Hej saroza!

Min mellantjej har ocksa varit en sadan nattskräckare (om det finns eller inte) iallafall för oss ömma föräldrar. Skräck för att vi inte vet hur vi ska hjälpa henne, skräck för att varken hon eller vi sover. Men det vi kom fram till var att hon var en natt-trotsare. Hon fick för sig att protestera natterstid. Det var ju inte sa smart tyckte vi, men det var bara att gilla läget. Sa vi kom fram till att det bästa var att inte ramsa eller ga in eller göra nagot. Det blev bara värre. Ju mindre uppmärksamhet ju bättre.

Men jag tycker ända ni ska genomföra en minikur.
Första natten in vid första gnäll, tilrättalägg och ut med ramsan,
andra natt ramsa direkt,
tredje natt avvakta och lata henne själv ta hand om sina uppvak och
pangramsa om det är i vargtimmarna.

För oss hjälpte det i perioder. Vi fick liksom paminna henne om hur det funkar.
Men var petnoga med att inte ga in andra natten
(för att kolla täcket eller annan underhallning).

Mina slutade sova dagslur runt de tre ar,
sa kanske ni kan dra ner pa sömnen lite.
Ge en 45 minutare pa dagen.

Kram

[saroza]

Hejsan!
TAck för svar! Jag har också funderat på detta med trots..
men då har vi ett litet MEN där, hon har haft dessa nattskräcksanfall (då hon är okontaktbar) ända sen hon var liten. Från 1-åring redan.

i har haft dem oavsett hur dagarna varit, tillräcklit med sömn, lite stimulans osv...MEN anfallen har en tendens att komma om sömnen blivit rubbad (t.ex för lite sömn) Då kommer anfallen ofta nästa natt, det straffar sej lixom ett dygn senare. Därav vill vi inte ha bort dagsömnen ännu, för natten har tendens att bli ännu värre av det.

Vi går inte in till henne, eftersom det blir, som du säger, bara värre av saken, det leder till hysteri. Men dendär minikuren e säkert värd att pröva. Även om hon skriker upp sej rejält om vi kommer in i rummet.

Det ligger en point i att trotsen kommer ut på natten, hon är annars ganska lugn o snäll, visst e hon trotsig, men inte en sån typ med raseriutbrott å så, vi har det annars ganska lugnt på trots-fronten. Mest såntdär låtsasgnäll och lite "jag vill inte".

Ifall det finns flera med liknande erfarenheter e jag tacksam om ni delar med er vad som har hjälpt och hur ni har gått tillväga.

Nu föregående natt hade vi endast lite, lite smågnäll ca 3 timmar efter insomning, annars tyst hela natten. Och då hade hon sovit nästan 2 h på dagen hos mormor o morfar OCH somnade bums på kvällen.

[miniz]

Hej igen!

Hur gar det? Jag känner sa igen mig. Var första baby sov sa fint efter en redig vagningskur och efter det sov hon som en gris. Med den andra babyn, tänkte vi, ha! vi vet ju hur man gör. Men hon är ingen gris... iallafall inte pa natten.

Jag har tänkt pa det där med minikuren. Att hon skriker upp sig när ni gar in. Men jag hade nog försökt ända. Det blir ju bara en eller tva nätter förstört och av alla nätter är det inte sa mycket...
Ni maste ha attityden! Det är bara GodNATT och sov sa GOTT! Om hon blir helt vansinnig när ni gar inn sa kan ni ramsa pa utsidan av dörren, första och andra natten direkt pa första pip. Tredje natten lata henne jobba sig igenom uppvaken själv, under morgontimmarna pangramsa!

45 minuter dagsvila är ju inte att ta bort den

Lycka till!
Kram