Strävan mot standardmodell med Ted

[saroza]

Kom på en sak till som jag inte nämnt angående allt trassel.
Som jag nämnt, så fungerar kvällen-natten rätt bra, han äter på natten och somnar direkt om, inget mer med det. Men sen vid 3-4 tiden, då äter han en stund, för att oftast bli missnöjd plötsligt, eller så håller han sen på med det ständiga vaknandet, men skriker om man bjuder mat...hhhmmm.Så då e de ju inte övertröttheten som spökar, och kanske inte heller överlevnadsångesten just då, i den stunden..inte vet jag. Men sen håller detta liknande trassel på fram till kvällen.
Så det blir "fel" redan på natten vid ätandet. HAn kanske vill ha bröstet, men blir jättearg när det kommer nåt därifrån. Ändå blir inte situationen bra av att ge napp. Nåja, allt får man väl inte svar på, vad gäller dom små liven.

Nu e de dags för nån timmes sömn häremellan! Gonatt!!

[saroza]

Hej igen..
Nu håller jag på att släcka överlevnadsångesten då, som jag utgår från att pojken har ännu. Då undrar jag:
Hur länge håller man på och tar upp vid alla pip o erbjuder mat osv och var går gränsen till att man försöker lära dem att sova längre pass, alltså vagna, buffa osv.
Jag ska nu beskriva hur denna dag varit hittills på ett ungefär:
6.50 Vaknar
SM (mat, byte, umgänge, mat)
8.15 somnar
8.30 vaknar, krispåfyllning..bajsar...byte o mat igen.
9.30 somnar
10.00 vaknar
SM en gång till
10.50 sover
11.00 vaknar, krispåfyllning
11.15 somnar
12.00 vaknar
SM
13.30 somnar
13.40 vaknar, krispåfyllning
spyr massor vid bröstet...byte..äter igen
14.20 sover
14.35 vaknar, krispåfyllning (tar bara tag om bröstet o sover vidare) --> nu i skrivande stund, får se hur länge detta varar.

Idag har jag inte gett nån napp! för att undvika att misstolka hungersignaler osv.
Jag läste noggrannt kapitlen om sömproblem o matbroblem i BB, och försöker fullt ut att följa de instruktionerna.

Ja, som frågan lydde...när anser man att man släckt överlevnadsångesten, dvs hur tolkar man det. Och när ska man då istället genom verktyg hjälpa att sova vidare och småningom få en fungerande Standardmodell att följa?

Tack vare att jag har storasystern hos mor/farföräldrar på dagarna, lyckas jag nu helt koncentrera mej på att få en fungerande vardag med pojken.
Det sista jag vill är ju att "köra ut" henne, men just nu känns det att det är bäst så här för att nå målet: att kunna njuta av vardagen.

I väntan på mera tips,

Sara

[TorsMamma]

Hej, Dels tar det ca 3 dagar för barnet att förstå att nya vanor är på G och upp till 1 vecka för det att sätta sig. Så det är svaret på HUR lång tid.

Det andra är att jag har regeln att barn som vaknar inom 30 min, där tar du upp och matar på lite till, lägg ner och låt sova vidare som om detta är en del av sovpaset. Lägg i vagnen och vagna om. (detta förutsätter att du haft ett FULLT SM mål på 1,5 time med förrät, varmrätt, efterrät och kaffe med kaka) Barn som vaknar EFTER 30 min kan man vagna om. MEN då är det sen viktigt att man är den som tar ledningen och väcker.
När barnet sovit ca 1,5-2,5 tim då väcker du och börjar om med SM 1,5 timme. Vaknar barnet av sig självt så tar du upp direkt matar och kör nytt SM mål och börjar om. Samma här, man gör så här i några dagar, sen börjar man efter max 1 vecka att skippa den där extra slurken.

Tänk också att rytmen nu skall vara mat 1,5 och vaken 30 min för att sen sova ca. 2 timmar.

Jag vet att detta kan låta lite annorlunda från vad du fått höra innan, men mat vid minsta pip är detta i princip, man skall inte vänta på maten. Men även magen måste få vila lite. Så är man helt säker på att de fått så mycket mat de bara kan få, ja då kan man vagna dem igen. Därav 30 min reglen...

Jag vet själv att just denna tiden är superjobbig men du kommer att ta dig igenom den och jag tycker det är jättebra att du skippar nappen, tror den stör mer än den gör er nytta just nu. Så jobba på lika målmedvetet som du gör, du kommer ut på andra sidan, jag lovar! 8)

[annawahlgren]

Vi ses

"Om något blir fel: den nyfödda vägrar sova" -
I sådana fall skulle jag följa Annas tips till punkt och pricka

Det står detsamma om just detta i alla versioner av BB.

Du skulle kunna ge den lilla "kriskuren" tre dagar.

Allmänt kan jag bara säga att han inte är nyfödd längre och inte ska ha mat "vid minsta pip" dvs om han sovit en kvart, t ex - då ska han få sova mer. Lilla magen behöver också få vila.

Han ska inte ha "krispåfyllning" stup i kvarten, så ofta som du skriver, utan äta i så många omgångar som någonsin går att få till men under 1,5 timme - inte mer.

Och han ska rapas noga, högt uppe på axeln, vaken, inte sovande.

Och läggas på mage med larm. Nappen ryker i vilket fall på workshopen Ute får du klä honom tunt så han kan sova på mage då med, och ha varmt under och över honom i stället för i form av bökiga tjocka kläder som han inte kan röra sig i.

Mätt måste han bli ordentligt och du kan behöva spä på med tillägg om du är det minsta osäker. Men det näst viktigaste är faktiskt att han ligger bra och det gör man inte på sidan när man är så pass gammal, dvs efter de första veckornas "smekmånad"

Mätt, rapad och belåten ska han sedan få vara uppe lite till utan att äta det allra sista han gör, så att han läggs vaken innan han bryter samman av den trötthet som måste vara våldsam vid det här laget

Utom på natten - då ska han äta betydligt kortare (ca 20 min sammanlagt) och läggas direkt efter påfyllningen. Rap emellan, behövs inte sist. (Om han alltså får sova på mage.)

Lilla barnet behöver lugn, och det gör lilla mamma också. Ha inte för bråttom nu och försök dämpa din otålighet Läxa: läs detta från början igen och lyd kattklos råd som en snäll flicka

:thumbsup:

[saroza]

TAck för snabbt svar..
och jo, han vaknade igen efter 20-30 minuter...2 ggr. det är ju knappt nåt han äter då han vaknar, det är bara något smuttande (som om jag vore napp). Så idag har han inte sovit ett enda längre pass. Klart, han skulle ju säkert sova i min famn, men jag har inte tänkt börja agera säng, så jag lägger ner honom, envis som jag är.
Själv går jag i pyamas ännu och resten av familjen kommer snart hem
Ja, jag tycker verkligen detta är jobbit, men jag tänker inte ha det så här, jag strävar nu till en njutbar vardag, där jag har storasystern hemma också.

Nu vaknar han igen...
Så klockan är nu 16 o inte mera än 30 minuters sopass på denna dag...

1,5 h mat + 30 min. umgänge...det betyder alltså att jag ska sträva till att ha honom vaken 2 h mellan sömnturerna?

Antar att han kommer att sova som en stock ikväll, efter att ha tankat hela dagen...jag ska alltså envist väcka då bara?

Nu e han vaken IGEN......

[Johanna w.]

Du kämpar på jätte bra! Och de två första månaderna ÄR lite vingliga för de allra flesta. Men det krokiga rätas ut och ni kommer att få till SM, snart.

Det stämmer. Du ska sträva mot att ha honom vaken 2h och sedan sova i 2h. Vissa sovpass blir kortare medan andra lite längre.

Kram Johanna

[saroza]

Jepp, tycker det själv åxå
Jag är så himla målmedveten nu, och det finns bara ETT mål! En fungerande o bra vardag för oss alla, och att vi hela familjen sover hela nätter när sommaren är på intågande.
Vi gick alltför långt med vakennätter med första barnet, hamnade in i en dålig cirkel av dålig viktuppgång, samt sjukdomar...och nattvälling, pga hennes medicinering. Men tösen var mycket nöjd o belåten dagtid, tack o lov! Skulle aldrig i livet ens vara nära detta misstag en gång till, men som sagt, det var en ond cirkel.

Jahapp, just somnade killen, gav ersättning ikväll. Han har ju suttat på men hela dagen, så orkade inte med det mera.

Så om jag förstod Annas och TorsMammas inlägg rätt, så ska jag nu sikta mej mera på att vagna Jag antar att jag släcker överlevnadsångesten ändå.
Imoron är en ny dagmed nya möjligheter, vagnen kommer att gå het här på golvet må jag säga Bara att ladda upp med bra musik, så man håller upp tålamodet vetja!!

Jo dessa första månader e nog jobbiga, jag har verkligen svårt att njuta av dem. Idag fick jag av mej pyamas vid 17-tiden på dagen, och har inte ens varit ut till postlådan. (killen är ju trots allt en månad nu och inte en dag...)

[lilla mia]

hej!

jag känner igen mig precis i din otålighet! nu är min dotter 4,5 månad och livet tillsammans med henne har jag kunnat njuta av sedan hon blev 3 månader. då gick "koliken" över. jag misslyckades med att stilla överlevnadsångesten med mat. hur mycket jag än försökte så gick det inte. hon skrek varje vakenpass men sov bra däremellan- tack och lov!

jag har varit på annas workshop i sthlm med min lilla selma när hon bara var 3 veckor. efter jag kom hem därifrån bröt jag ihop och maken fick komma hem en vecka för att jag skulle orka ta mig ur soffan! jag hade alldeles för höga förväntningar på mig själv och tänkte att nu kan jag ju det här. jag är ju tvåbarnsmamma. men det är ett nytt litet liv som kommer och det livet kanske inte alls förstår bb-filosofin från början! min dotter har precis nu runt 4 månader orkat vara vaken 2 timmars pass tex. ändå har jag kämpat från början med att hålla henne vaken och då känt mig "misslyckad" när det inte fungerat. INTE BRA! kan jag känna så här i efterhand.

jag trivdes inte heller att följa barnets rytm utan ville ha rutin i vardagen men det funkar inte med dem här små. man måste ge sig hän och följa dem i alla fall i 2 månader. därefter kan man börja försöka styra upp lite. (med nummer 3, om det blir nån sådan, ska jag absolut försöka ha 2 smekmånader även om strävan mot SM hela tiden ligger där undermedvetet och pyr. tyvär får jag nog säga. hade jag inte haft strävan mot något som jag skulle uppnå så hade jag kanske kunnat njuta mer av mitt barn i början- men det är ju helt mitt eget fel).
så smoningom kan man tillämpa bb och då blir livet fantastiskt! min 3-åring är ett litet solsken och alldeles alldeles underbar- tack vare aw!

försök slappna av. det kan omöjligt bli perfekt från början! du får stå ut den här första tiden! jag precis som du kunde inte heller njuta av de första månaderna. men det blir så mycket bättre sen!

läs gärna min tråd här på späda och små. jag påbörjade den när hon bara var ett par veckor. så den är vädigt lååång. men kanske lärorik?

kram och lycka till!

[saroza]

Hej lilla mia!
Tack snälla för värmande ord. Skönt att höra att andra känt sej så, även om man vet att mååånga andra känner sej så.
Faktiskt, denna vecka har det känts liite bättre, han gallskriker iaf inte hela dagarna mer. Å just nu sover han, utan att han har vaknat upp hela tiden, helt fantastiskt!!! (men vi hade en tid att passa 8 imorse, så han har i och för sej en lång morgon bakom sej, vaknade ren före 6)
Min kropp har vant sej vid 4 timmars sammanlagda dyg´nssömn, så därav känner jag mej lite bättre också, men dom 2-3 veckorna innan det var helt hemska. Jag hade ärligt talat kunna lämna in ungen vartsomhelst, utan att sakna honom!! Jo tack, jag hör ju själv hur absurt det låter!!! Men jag är ärlig!
Nu vet jag, att vardagen kommer att bli ljusare! Även jag kommer småningom att vänja mej vid att ha två barn. Och storasystern kommer att vänja sej med att det finns en till som jag måste ta hand om. ( Sämst mår jag nästan av att jag saknar tid med Julia, jag saknar henne oerhört!!!) Men får ta igen det lite när pojken "lärt" sej sova dagtid).

Ser mycket framemot workshopen....hoppas nu bara att jag inte bryter ihop.
Varför bröt du ihop just efter workshopen, berodde det på den eller var det bara just då du hade fått tillräcklit av allt så att bägaren rann över?
Men workshopen e väl trots allt lärorik och givande hoppas jag?!

[lilla mia]

hej!

jo det var så. jag mådde väl dåligt redan innan och så kom jag hem med nytt hopp efter dagen i sthlm och kände att det här fixar jag. men dagen efter insåg jag igen att JAG mår dåligt. jag orkar inte ta tag i det här nu. har inte tillräckligt med energi. men workshopen var toppen! och jag kände mig stark när jag åkte därifrån. jätteroligt att få träffa anna! jag har haft nytta av den nu så här i efterhand när jag orkat tillämpa det jag lärde mig!

så det var inte workshopens fel att jag bröt ihop. bägaren rann över helt enkelt! precis som du beskrev. och jag mådde också otroligt dåligt över att inte orka med min äldre dotter. även om hon inte alls krånglat på något vis. men just att känna att man inte har tid, hinner vara med henne. och otåligheten och frustrationen gick tyvär ofta ut över henne- det var ju hon som fanns hemma.... men som sagt! nu är vi på bana igen och jag får höra så gott som dagligen att jag älskar dig mamma... och selma... och pappa också!

kram!

[Sköldis]

Hej Saroza.

Jag har också gått på "kom rätt från början kurs med Anna"
Den är kanon. Majken är vårt andra barn och vi ville göra rätt från början med henne. Vi har inte haft några egentliga problem men jag kände att jag ville få träffa Anna, denna underbara kvinna samt få hjälp med att snickra ihop ett schema till Majken. Jag fick underbar hjälp. Men det innebär också ett ansvar att gå på kurs.
Jag babblade en del om saker som inte tidigare fungerat med Majken. Då tittar Anna på mig med sina intensiva ögon och säger i skarp ton; Men nu får du väl ändå ta och ge dig. Nu är nu och det går ju inte att hålla på och älta!
Precis så är det, även om jag ville sjunka genom golvet Attityden är viktigt. Jag följde schemat och efter tre dagar av frågor som jag besvarade på samma sätt så förstod Majken.

Jag hoppas och tror att du kommer få stort nöje av kursen.

Kram från Ida

[Sköldis]

Ville bara säga igen att du kommer få sova dina nätter snart, snart.
Jag vet att jag blev överambitiös och på gränsen till fanatisk... 8) Önskar att jag kunde njutit lite mer i början med Majken. Vår smekmånad var lite väl fokuserad kring tider. Men man lär så länge man lever.

kram igen

[saroza]

Va roligt med så positiv feedback från workshopen. Ska bli roligt att bli några erfarenheter rikare!

IDAG HAR VI HAFT EN UNDERBAR DAG!!!

Han har sovit 3 st 2,5 timmars pass! Jag la honom på mage i vagnen, och där ser man!!

Plötsligt känns allt såå mycket ljusare och lättare!

Och nu är det dags att väcka efter 2,5 h, han bara sover och sover...vad har hänt!!!????

I hopp om att allt fortsätter lika imorron!

KRAM PÅ ER!!!

[ElinN]

Underbart! Bra jobbat! :thumbsup:

[Elle]

Härligt

Elle