reser sig i sängen...

malinls · Inlägg av **malinls** » lör 20 aug 2005, 09:08

hejsan!
Min son är nu 11 månader och har precis lärt sig att resa sig ( gick redan när han var 8 månader, utan att krypa innan). Problemet är när vi ska lägga honom. Problemfritt innan, bara lite huvudstrykning och nattbön och sedan go´natt. Men nu kan det ta över en timme att natta, eftersom han ska resa sig HELA TIDEN!! Vi lägger honom, säger go´natt, han reser sig, vi lägger honom, han reser sig... Han är på strålande humör hela tiden och skrattar glatt, men vägrar komma till ro. Problemet är att låter vi honom hållas, så faller han illa och slår sig (har inte lärt sig att ta för sig när han faller). Vi har polstrat in spjälsängen med täcke, men han slår sig ändå. De senaste nätterna har vi till slut lagt honom i vagnen och fått honom till sömns där. Men det känns som ett steg i fel riktining. Hur i all välden ska vi göra?? Att kura om känns ju svårt, eftersom han bara vill resa sig. Är jättetacksam över tips från andra kur-mammor med liknande problem!!
/Malin m. världens goáste busunge, trots 9 öroninflammationer på 6 månader

Inlägg av **annawahlgren** » lör 20 aug 2005, 12:19

Herre milde, så många öroninflammationer! Läs tipset "Lägg öronen i blöt".

Du kan också läsa Tips på vägen, om små barn som reser sig. Nattbön är vackert men dröj inte kvar så länge som det verkar att ni gör och ingrip inte förrän han verkligen ber om hjälp. Då ligger han också kvar.

Att han slår sig låter konstigt. Jag tror det behövs lite mer förtroende för barnet här

Då kan han känna det för sig själv också

malinls · Inlägg av **malinls** » lör 20 aug 2005, 17:08

Tack, Anna! Vi ska ge vår kille mer förtroende redan ikväll! Vi nattar och går ut från rummet, så får han resa sig och rumstera ifred! Vi är nog lite överförsiktiga. Men förstår samtidigt att han får en "belöning" varje gång han tittar ut över spjälsängen och ser att vi sitter där och väntar på honom. Det är förstås jättekul och vem vill sova då

?
"Lägg öronen i blöt" praktiserade vi redan från början, eftersom öronbekymmer finns på båda håll i släkten (läste din bok när sonen var nyfödd), men i sonens fall hjälpte det inte. Han har väldigt trånga hörselgångar, tydligen. Men snart ska han få rör, vilket vi ser som en lättnad för honom. Hans första år har inneburit mycket smärta och obehag. Men han är en tapper kille!
Tack för dina råd!
/Malin

Inlägg av **annawahlgren** » lör 20 aug 2005, 20:15

Bra, bra

Förtroende är vad vi vill ha

Hm, "...han får en 'belöning' varje gång han tittar ut över spjälsängen och ser att vi sitter där och väntar på honom. Det är förstås jättekul och vem vill sova då

"

Vet du vad

Han ska verkligen inte titta ut över spjälsängen och se att ni sitter där och väntar på honom

Bort med er

Vartenda synintryck sätter fart på lilla barnahjärnan. Han ska inte se ett förb-t dugg om och när han vaknar till

Så enkelt är det, och så svårt

malinls · Inlägg av **malinls** » sön 21 aug 2005, 08:17

Det gick bra i går kväll

! Sonen fick rumstera i en kvart, sen verkade han bli trött på sig själv (maken satt utanför hans rum med stora öron). Maken gick in, la honom till rätta och gick ut. Och sonen SOMNADE! WoW! Tack, Anna! Ditt svar gav oss "attityden" vi behövde! Läste förresten om de olika barnpersonligheterna i din bok och skrattade gott med maken. Vår busunge är en klar "muskelbyggare"!
Kram Malin