Det är verkligen stor skillnad att vara gravid igen, på många sätt. Med nr 1 kunde jag sova eller vila när jag kände för det, ingen press och inga krav. Men med en aktiv 2-åring i huset har det varit allt annat än lugnt.
Tack och lov har han fortfarande behövt sova mitt på dagen, så då har jag kunnat passa på och ta en tupplur jag med. En annan skillnad är att första graviditeten hade jag inga som helst besvär. Jag blev knappt svullen mot slutet ens, fötterna snarare krympte och jag behövde aldrig gå upp och kissa på nätterna. Den här gången hade jag konstant dålig sömn de första 4-5 månaderna, inte en hel natts sömn. Behövde gå upp och kissa och kunde inte somna om. Fruktansvärda sammandragningar ända från v 10 och med blödningar under några veckor till att börja med. Nu så här efter 25 fulla veckor kallas det väl förvärkar istället, men de gör lika ont fortfarande *suck*, fast jag har i alla fall inga blödningar längre. Både sömnen, benkramperna och förvärkarna har bättrat sig sedan jag började ta magnesiumtillskott för snart ett par månader sedan. Men glömmer jag bort tabletterna 2-3 kvällar i rad så blir allt olidligt igen, så jag piskar mig själv att komma ihåg och ta dem innan jag lägger mig.
En annan skillnad är att än så länge har vi bara kommit ihåg att ta EN bild på magen, på själva julafton blev det.
Och magen är större med nr 2! För att inte tala om boobsen.... 
.....och inte vill de sluta växa heller. Fattas bara att det växer ut fler spenar eller nåt dessutom. En tredje skillnad är att när bebisen föds (BF ca 5/5) så slipper vi skriva på faderskapspapperna på socialkontoret! Vi gifte nämligen oss på luciadagen 2008, dvs drygt en månad sedan. Så nu har även jag samma efternamn som sonen och pappan!
?... å sen kommer jag ihåg ... Bäbisen #-o 
På något sätt är det väl inte förrän i v20 någonstans som det börjar bli allvar 