Välkomna till Nancyfamiljen

Barnavårdsforum. Standardmodellen och andra råd och dåd i Barnabokens anda
Skriv svar
Nancy

Inlägg av Nancy »

Stora kramar till Fjällmor :heart: , Elle :heart: och kvacke :heart:


9. Syskon och SM

:idea: Prioritera vilket barn som behöver dig mest för stunden, stå för ditt agerande och ha inte dåligt samvete för de andra barnen!

(orkar du inte läsa resterande punkter kan du stanna här, fixar du detta så lovar jag att resten ordnar sig det med)

ex. Lussi är ledsen och förkyld. Lani förkyld hon också men även i skriande behov av mat. Sitter på golvet och matar Lani då Lussi klättrar i famnen och vill ha hela mamma för sig själv. Det är frestande att lägga ifrån sig bebisen en kort stund. Men Lussi får nöja sig med halva famnen. Vilken slags trygghet är jag i längden om Lussis tröst sker på bekostnad av Lani? Just här får Lani spela ut sitt ”minst först”-kort och Lussi får nöja sig med att dela mamma med Lani.

ex. Hungrig bebis går inte alltid före. Ett syskon som slagit sig eller behöver omedelbar hjälp skall naturligtvis prioriteras först. Bebisen hinner inte svälta ihjäl på några minuter även om det kan låta så av ljuden att döma.

ex. Leia är lovad att få hjälp med ett pussel men så behöver bebisens blöja bytas. Be inte om lov att få byta, beklaga inte, tyck inte synd om Leia som får vänta. Bara genomför och deklarera lugnt att bebisen har bajs i blöjan. Tycker du inför dig själv ändå synd om Leia som får vänta så finns det ett tankeknep som hjälper suveränt: tänk dig att du sitter 20 år framåt i tiden och pratar med dina barn. Fråga dem om du borde ha låtit bebisen ligga med bajs i blöjan eftersom det äldre syskonet skulle pussla? Har du lyckats fostra dem till någorlunda vettiga personer tänker jag mig att de rimligtvis tycker att du skulle byta på lilla bebisen först.

ex. Ibland får man prioritera utifrån praktiska skäl. Om ett äldre barn kan få snabb hjälp med ngt för att därefter klara sig själv så vinner du tid att ta hand om de yngre barnen. Använd dock detta med urskiljning så att det inte verkar som om du låter småsaker gå före större katastrofer.

:idea: AW:s ”Vad tänker du göra år det?” är ett mantra du bör ha med som en naturlig del av vardagen. Du matar Lillan, Mellanflickan har en rolig leksak och det Äldsta syskonet vill ha samma leksak. Vad tänker hon göra åt det? Jag har sett att det ofta räcker med att just fundera över en strategi! Lättnaden som följer överskuggar ofta behovet av själva Saken.

:idea: ”Alla får vara med” är ytterligare ett mantra. Lugnt och sakligt och med rejäl pondus.

:idea: Passa dig noga för att skapa problem som inte finns! Ex: ”Oj vad bebisen låter, stackars er som inte hör vad de säger på tv”. Beklaga inte bebisens existens eller behov. Antingen får man titta på tv ändå eller så stänger man av och gör nåt annat.

:idea: Skapa inte osämja bland barnen genom att göra väsen av saker som går sönder. Även om du innerst inne tycker att det är bedrövligt att lillasyster rivit sönder en sida i boken som storasyster fått i dop-present så gör du inte situatioen bättre genom att uttrycka detta. En lätt axelryckning och ett "det går att laga" gör att syskonen lär sig detsamma. Människor är alltid viktigare än saker.

:idea: Identifiera kritiska perioder på dagen. Hos oss är det måltiderna på fm och em då det kan köra ihop sig. Jag har ännu inte lyckats klura ut vilket som är smidigast, mata bebisen först, samtidigt som den andra äter eller efter de andra ätit. Oavsett vilket man gör gäller följande regel: alla trix är tillåtna. Efter hand som tiden går mildras ångesten och ersätts av en förhållandevis uthärdlig oro.

:idea: Precis som AW skriver så bör man inte ta överdriven hänsyn till bebisen gällande ljud. Om alla skall tassa på tå i panikångest inför att väcka bebisen blir tillvaron ganska bedrövlig. Hellre att bebisen vaknar och lär sig somna om för att efter ett tag lära sig sova oberoende av ljud.

:idea: Märker du redan på BB att du begåvats med en liten tröttis går det utmärkt att köra en variant av SM där du matar på fasta tider redan från start. Vakenorken styr och sen låter du bebisen sova tills det är dags att mata nästa gång. Anpassa efter syskonens tider.

:idea: Om du flaskmatar: du kan med stor sannolikhet byta till större hål i flasknappen tidigare än vad tillverkaren anger. Nöjd och mätt bebis och du behöver inte ägna hela vakenpasset åt matning.

:idea: Vänj barnen tidigt vid att sova daglurar i säng. Får du barn tätt vill du kanske inte vara beroende av vagnpromenad till en 13-månaders samtidigt som du har en nyfödd att ta hand om.

:idea: Om barnen har olika sovtider dagtid smäller du upp en resesäng eller två i olika rum. Med attityden kommer man hur långt som helst.

:idea: Ha kritor och papper lätt åtkomligt. Perfekt sysselsättning som äldre syskon kan ägna sig åt tillsammans medans du kanske matar eller byter blöja.

:idea: Ha även ess i rockärmen som favvo-program eller halvförbjudna leksaker att ta till om du vill kunna mata bebisen och samtidigt ha koll på vad storasyskon gör.

:idea: Byt kisseblöjor i soffan, lagom höjd för syskonen att hjälpa till med att ta av och på.

:idea: En unge som inte kan klättra ur spjälsäng kan alltid dumpas i spjälsäng om det krisar. Ibland har nöden ingen lag och lite gråt och tandagnisslan kan vara värt att få reda ut kaos och hämta andan.

:idea: Om ett eller flera barn gråter och klänger samtidigt och du känner paniken komma krypande: sätt dig ned på golvet och låt dem klänga bäst dom vill. Det är mycket lättare att behålla lugnet om man inte är rädd för att ramla omkull med bebis i famnen och äldre syskon virade runt benen.

:idea: Ju mer kaos desto lugnare mor. Koppla på urkraften och mentala skygglappar och vandra genom hemmet med stoiskt lugn.

:idea: Var nöjd med det lilla. Ena dagen är det EN lugn och fin stund. Nästa dag två. Och en vacker dag är det lugnt och trevligt mest hela dagen och du undrar vad i hela fridens namn det var du var så nervös inför?

:idea: Jag upprepar: ha inte dåligt samvete för de barn du inte sitter med för stunden. Om alla är nöjda och glada, norpa den unge du längtar extra efter just då och gör det för ditt eget höga nöjes skull. Vad vill du skall stråla ut från din kropp där ni sitter: ”Åh min lilla skatt vad jag älskar just Dig” eller ”åh din stackare vad synd det är om dig för att din usla mamma inte gosat med dig på hela dagen” :?:



:wink: Enligt önskemål har jag samlat inlägg om SM och syskon i en egen tråd. Inläggen är numrerade 1-10 och tråden finns här :wink:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=17885

:heart: Kram från Nancy
Senast redigerad av Nancy den sön 14 dec 2008, 00:33, redigerad totalt 3 gång.
miar70
Inlägg: 9795
Blev medlem: tis 31 jan 2006, 10:59
Ort: Alby, Ånge i Västernorrland
Kontakt:

Inlägg av miar70 »

:heart:

8) Cool och smart :idea: det är du, det :wink: :!:

Sickna lyckliga små L-töser som har Nancy som mor!

Puss!
:heart: :heart: :heart: 6 barn :heart: :heart: :heart: (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) :heart: två barnbarn :heart: (-1309, -1505)
/LO
Inlägg: 5038
Blev medlem: ons 24 nov 2004, 22:13
Ort: Norrahammar
Kontakt:

Inlägg av /LO »

Alltså, du är HELT fantastisk!
Vilken COOOOOOL kvinna! All kärlek till dig. Eller nej, inte all, för jag vill ha en del kvar till min familj ;) :lol:

Du är suverän på att formulera allt så begripligt så man bara dånar av avund.

Ha en skön Luciakväll! :heart:

/LO
Lotta, mamma till
:heart: Vera :heart: född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 :sleep:
:heart: Ivar :heart: född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Fjällfolket

Inlägg av Fjällfolket »

jahupp, där satt den!

:lol: =D> :heart:

/Fjällmor
Nancy

Inlägg av Nancy »

:wink: Tack miar70 :heart:, /LO :heart: och Fjällmor :heart: :wink:

8) Ni gör gott för egot :wink:

Fast ännu lyckligare blir jag vid tanken på att någon som känner behov av lite stöd och tips fastnar just här och kanske hittar nåt användbart.


:wink: På tal om Lucia.

Dagens Leia: (Leia, Lussi och mamma tittar på Luciatåg på tv)

"Mamma, varför har de dopklänningar på sig :?: "
Gäst

Inlägg av Gäst »

... och då svarade mamman: "inte dop, älskling, utan nattlinnen." :?:

Synar din Dagens Leia med en dagens Sofia:

"mamma baka tårta, Sofia fööölelsedag!" :lol:

Det lär vi få höra hela December lång... :P
Fjällfolket

Inlägg av Fjällfolket »

...eller en Lotass:

- mamma du har så vackra vägar till ögonen

:-({|=

Rynkor qvinns...? Nix, vägar... :heart:

/Fjällmor
Nancy

Inlägg av Nancy »

Päivi: :heart: :lol: :heart:

Fjällmor: :heart: Såklart, vad annars :heart: :-({|=

"Man kan vara Lucia eller tärning" (Leia)


Pepparkakshuset

Jag hade fått hybris av all respons på min nya tråd och tyckte att det skulle vara en jättefin idé att baka pepparkakshus med hela familjen den tredje söndagen i advent. Pepparkakshuset var visserligen färdigbakat men skulle sättas ihop av kristyr eftersom smält socker kändes för vanskligt.

:? Tyvärr hade jag glömt några detaljer:
-söta flickor i söta förkläden som mormor sytt sitter inte stilla med händerna i knäet per automatik (jo Leia kanske men inte Lussi...)
-kristyr tar en stund på sig att stelna ordentligt
-om maken sitter med vid bordet och matar Lani kan han inte samtidigt hålla koll på Lussi...

Jag satte igång som värsta mat-Tina (tyckte jag själv) och monterade käckt ihop huset. Delade sen ut kristyrpåsar och non-stop till Leia och Lussi.

Lussebullen åt sig mätt på godiset och ville sen vara med och dekorera. Med halva sin tyngd lutade hon handen mot det nästan färdigdekorerade huset och ..... :shock:

Maken tog med Lussi och Lani till vardagsrummet. Jag kämpade mot gråten för huset såg ut som om det träffats av en meteorit. Visste såklart att det var mitt eget fel som inte varit uppmärksam men jag hade hoppats på att detta med varsam hantering av kristyr och kakhus liksom skulle finnas medfött hos alla barnen oavsett ålder bara för att jag ju var så himla BRA :roll:

Så upptäcker jag att Leia sitter helt tyst. 3,5 år, just dekorerat det efterlängtade pepparkakshuset, lillasyster gör (oavsiktligt) sönder det men trots detta - tystnad. Jag själv som liten hade gallskrikit och tyckt att julen var förstörd :x

Jag säger lamt: "Jag skall försöka laga det" (vilket jag inte trodde på själv ens). Så säger Leia: "Mamma du klarar det, du klarar det :!: " (med samma ton i rösten som jag brukar ha då jag uppmuntrar henne att fixa något).

Jag lagade pepparkakshuset. Och i brist på tomtar i lämplig storlek dekorerade jag med några av barnens plastfigurer. Det blev Poh, Tinky Winky, en fånig höna och Lilla Smurfan i cheerleeder-dress.

:heart: Kram från Nancy
/LO
Inlägg: 5038
Blev medlem: ons 24 nov 2004, 22:13
Ort: Norrahammar
Kontakt:

Inlägg av /LO »

Härligt!
Här fuskade vi ännu mer. Kalla det smart eller feg ;) Du väljer själv! :lol: Jag bakade pepparkakor med Vera och hennes kompis när maken satte ihop huset. Sedan dekorerade han och Vera det dagen efter.
Pepparkaksbaket gick jättebra! Och jag är INTE ett under av tålamod i såna situationer. Men när jag insåg att det inte skulle bli någon katastrof även om några pepparkakor fick konstig form för att barnen både ville kavla och lägga kakor på plåt.
De smakade pepparkakor ändå :D
Och med det förstår du säkert att jag inte för mitt liv kommer att komma på idén att göra pepparkakshus ihop med barn ;) Möjligen när de är sådär 17-18 år :roll: :lol:

/LO
Lotta, mamma till
:heart: Vera :heart: född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 :sleep:
:heart: Ivar :heart: född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Nancy

Inlägg av Nancy »

/LO skrev:Sedan dekorerade han och Vera det dagen efter.
Smart 8) Definitivt en strategi jag anammar till nästa år :wink:


:idea: Igår gjorde Lani sin första "hela" natt. Helt utan mat nattetid har hon varit sen över en månad tillbaka men denna natt var den första utan behov av lite påminnelseskak vid 5-tiden :thumbsup:

Måste berätta om Lussi också som igår natt vaknade ledsen i vargtimman. Innan jag hann dit för att se vad som stod på hörde jag Leia: "allt är bra, allt är bra".

:heart: :heart: :heart:

Nancy
*frieda*

Inlägg av *frieda* »

OK. Då skippar vi pepparkakshus-bygget i år då 8)
Nancy skrev:Lussebullen åt sig mätt på godiset och ville sen vara med och dekorera.
Ska genast sluta skämmas över att jag och mannen, som gärna läppjar på glögg så här i juletider, ger Engla saftglögg i nappflaska :shock: :roll: :oops: för att slippa "Maka glögg, maka glööööögg"-tjatet :roll:
Elle
Inlägg: 4720
Blev medlem: tor 02 feb 2006, 20:16

Inlägg av Elle »

Nancy skrev: Måste berätta om Lussi också som igår natt vaknade ledsen i vargtimman. Innan jag hann dit för att se vad som stod på hörde jag Leia: "allt är bra, allt är bra".
:heart: Storasyster Leia har koll :heart:

Kram Elle
:heart: Storebror :heart: född -05 kurad feb-06
:heart: Lillasyster :heart: född -07 SM från start
Nancy

Inlägg av Nancy »

Eller också kan vi dela på skammen *frieda* så blir det lättare att bära :wink:

Kram och hälsning till Elle :heart:


Lani drygt 4 mån

:heart: Vi är milt sagt imponerade av den lilla tösen. Hur många vuxna hade klarat att samtidigt ha diarré, förkylning och dessutom leva med ständigt lite småsura, av kräk fuktiga kläder? Och trots detta ändå vara så förnöjd och alltid ha ett leende till övers för den som tittar på en?

Vi har inte kommit så långt med maten ännu utan fastnat vid att ersätta två mål mjölk med majsvälling. Har hört talas om flasklata barn men det finns tydligen flasklata mammor också… Fast Lani har inte visat nåt direkt intresse ännu för riktigt mat så det ordnar sig nog. Snart. Måste ta sats bara :wink:


”Väck det barn som sover”

Lani sov 11,5 tim utan mat redan då hon var 2,5 mån. Nu var hon i sanning en riktig liten tröttis också (vilket säkert spelade in) men hur sjutton kunde hon sova så länge så tidigt?

Det är ju lätt att låta en smula självgod (komma här och komma här :roll: ) men om vi släpper den tanken och istället tittar på varför så har jag funderat på detta ganska mycket.

Jag tror att det handlar om hur snabbt överlevnadsångesten stillas. Ju snabbare den stillas desto snabbare sover bebisen långa nätter, somnar själv och vågar somna om själv.

Mat, mat och ännu mer mat. Ja det vet vi. Sen detta med att VÄCKA barnet emellanåt. AW är ju ganska unik här eftersom det annars är något nästan ogudaktigt att väcka det barn som sover. Den som utför denna handling blir närmast idiotförklarad och sedd som helt utan självbevarelsedrift:

”Men låt henne sova för guds skull”
”Va, väcker du henne nu när hon sover så gott”
”Är du inte klok, njut av friden istället”

För barn ”tar ju den sömn de behöver… ” Jodå. En del tar sömn så det både räcker och blir över men någonstans finns ändå ett visst behov av vakentid och av nån anledning har ju spädbarn en faiblesse för att tillgodose det nattetid. I brist på bättre vetande. Vi behöver lära dem att det är mycket roligare att vara vaken på dagen och hur skall de lära sig det om det tillåts slumra dagen lång?

1. Om jag inte får mat klarar jag mig inte.
2. Om jag inte vaknar och kollar läget emellanåt får jag nog ingen mat och då klarar jag mig inte.

Se till att lugna bebisen på både punkt 1 och 2.

Om mamma/pappa har koll på läget och både väcker och matar, ja vad finns det då att oroa sig för?

Alla ”får” inte tröttebebisar där man lyckas få förmånen att få väcka till i princip varje mål. Då väcker man så ofta man kan istället.

Inget av det jag skriver är ju nytt för den som hänger på forumet och läser Barnaboken och SHN-boken. Jag vill bara lyfta fram det AW skriver om att ”ta ledningen” och berätta varför jag tror att Lani så snabbt verkade slippa allt vad ångest hette. Sen att jag låter redig, ja då får det vara så. Det är ok :wink:


Konsten att vara diplomatisk

Leia, mamma och pappa satt och tittade på tecknad film. Pappa sjöng med i melodin.

Leia: ”Pappa, tv:ns ljud och ditt ljud, det blir för mycket ljud”.

(med andra ord ”håll mun är du snäll”)

:heart: Kram från Nancy
ElinN

Inlägg av ElinN »

Så fint skrivet som vanligt Nancy! :heart: Funderat på författarbana i någon form? Du har verkligen en gåva i ditt sätt att uttrycka dig. Och så är du en av mina stora idoler här på forumet! :wink: En supermamma helt enkelt. Skulle verkligen vilja ha lite mer av dina egenskaper i min mammaroll. Lite mer tillit till min yngsta dotter. Mod nog att lita på att hon kan somna och somna om utan napp. Skulle vilja känna som du inför väckning av min lilla tröttis om dagarna. Jag väcker för att jag vet att det är rätt, men det gör lite ont i mig att "störa" henne när hon snusar så gott... Men jag väcker i alla fall och det är ju bra! :wink:

Tack för att du förgyller forumet med dina härliga kloka och roliga inlägg! :D
Nancy

Inlägg av Nancy »

:heart: Jag bli jätteglad för dina fina ord ElinN men allt lite generad också. "Supermamma"...nä det vet jag inte. Det är dock lätt att framställa sig som en sådan om man fokuserar på det som funkar och inte berättar om de törnar man gått på för att lära sig det... :wink:

:idea: Jag skulle kunna fylla hela tråden med knasiga SHN-berättelser men jag ser det som min ädla uppgift att vara föredömligt vis istället O:) :P :lol:

Sen vill jag verkligen betona att det som känns rätt för mig kanske inte gör det för någon annan. Jag spekulerar bara kring hur Lani kunde sova så länge så tidigt men det är ju inget självändamål i sig. Jag hade gärna gått upp och matat henne ett tag till men nu ville hon inte ha nattmål mer och då struntade jag i det.

:heart: Stor kram från mamman som för närvarande har 4-månaders som legat vaken och pratat sedan 05.30 (flytt till spjälsäng igår kväll) och förtrotsare som tillbringar kvällarna med att lagom hjärtskärande ropa "mamma, pappa" en god stund innan hon somnar. Gissa vem av föräldrarna som måste hållas med våld för att inte springa där och dutta när det ropas "pappa"... :wink:

Nancy
Skriv svar

Återgå till "Späda barn och små (nyfödd till 1år)"