Här är ytterliggare en liten prins som börjat sömnstrula under julen
Min man och jag står som handfallna! Fattar absolut ingenting?! Började på julafton med en normal läggning. Sen vaknade han efter 6-7 min och grät. Jag ramsade två gånger men gick sedan in, lade tillrätta och gick ut så fort han var lugn. Somnade om. Tydligen vaknade han dock när vi julstökade i köket under musik, prat och matlagningsljud vilket vi missade. När jag väl hörde att han grät måste han varit igång ett tag för lillen var helt svettig och panikgrät
Stod hos honom tills han somnade. Kvällen efter vaknade han igen efter några minuter och struntade blankt i ramsan. Efter 15 min gick min man in och stod tills sonen var lugn. Gick ut med ramsan och han somnade om. Så långt "allt väl"...(nja, nästan då
)Sedan dess har det eskalerat! Han står upp och gråter i sängen så att han hulkar och hämtar knappt andan så fort man lämnar rummet. Börjar till och med gråta när vi går in i rummet numera! För mig låter det som "väldigt ledsen gråt" och min man får numera ta läggningarna för jag fixar det inte. Så fort man kommer in i rummet igen så lägger han sig automatiskt själv tillrätta och blir lugn efter en liten stund. Går man då ut med ramsan är cirkusen i full gång så fort man lyfter händerna från honom. Vi ramsar hurtigt, glatt, bestämt argt och HÖGT för att överrösta. Inget tar. Han lyssnar överhuvudtaget inte. Numera tar kvälls- och dagsläggningarna ca 30-40 min... Vår semla som tidigare lade huvudet på axeln och bara blev helt underbart sömntung så fort man stängde dörren. Somnade som en prins både hemma och borta. Men nu detta?!?!?!
Min man och jag vet att attityden är ALLT och att vi måste ta ledningen (levde ju med ett annat liv i 9,5 månader...
) för att Dag skall veta vad som gäller. Vi vet ju att han kan detta men förstår verkligen inte varför han inte svarar alls på ramsan i nuläget?! Martin har börjat spela musik på hög volym utanför rummet vid läggning och det hjälpte första natten men inte sedan...Vi har följt schemat ordentligt sedan vi kurade men nån enstaka förskjutning (VÄLDIG sällan, fråga våra bekanta
) och har mycket utevistelse och social delaktighet. Vi skrattar i mängder och följer BB-filosofin i allmänhet. VAD ÄR DET SOM ÄR FEL? undrar jag således. Kan tillägga att en god vän till oss (var son är lika gammal som Dag) har exakt samma problem sedan ett par dagar tillbaka :-k Dags schema ser ut så här:
06.30 godmorgon med amning
08.00 gröt
utevistelse, hundpromenader, social delaktighet
11.30 lunch
12.00-14.00 sova
14.30 mellis
utevistelse, hundpromenader och mera social delaktighet
17.30 middag
18.00 bada
18.45 nattslurk
19.00 sova gott
TACKSAM för hjälp!
Stora kramar från Tina
och det är ju inte sant...
) och inga nya tänder. Men nån fas är det onekligen. Det är ju det som jag har så svårt för...att låta grabben klara sig själv. Utan mamma 
) - plötsligt men inte oväntat kommer så VARGEN rusande, gläfsande och dreglande! Förvånande 
Inte.