Hej!
Har skrivit tidigare och beklagat mig över vår minste sons matkrångel. Han följer sin kurva (lite över medel) äter jättebra på dagis men hemma är det katastrof varje dag..... jag orkar inte mer,,,, snart byter jag mat mot piller eller kakor.....
Har läst alla tidigare tips samt i BB men inget hjälper. Så här blir det:
Mamma: barn vi ska ä ta om fem minuter (så de hinner avsluta vd de gör)
Fem minuter senare: storebror äter bra som alltid.
Lillebror en bra dag börjar äta och äter några tuggor tills maten ramlar av gafflen så börjar han gallskrika.
Mamma: Vill du ha hjälp?
Lillebror fortsätter skrika, tar av sig haklappen och vill ner, inget mera ätit.
Lilebror en dålig dag: Sätts i stoeln pch börjar direkt gallskrika och fortsätter så måltiden igenom utan att äta en tuggar. Tas efter ett tag bort från bordet. Kommer ev. tillbaka efter ett tag och vill äta. Ska jag låta honom äta då?
Nu orkar jag inte med detta mera vid varje måltid. Kännmer mig inlåst i mitt eget hem då vi inte orkar ta denna strid på offentlig plats.
Några tips någon?
Sullan
Orkar inte mera matkrångel nu efter 2,5 år!!!!!!
Hej.
Hur gamla är barnen?
Hur mycket är de med i matlagningen? Delaktiga i det som sker, så att det blir roligt och spännande att äta det man själv varit med och lagat. Övrig social delaktighet, hur ser den ut?
Är lillebror hungrig när det är mat? När var förra måltiden? Mellanmål, dryck?
Vad gör ni när han gör som han gör? Och hur länge har ni varit konsekventa i det beteendet?
Jag funderar vidare... Känner att jag inte har så mycket erfarenhet, men tänker lite högt.
Bra dag, han tar några tuggor, tappar maten och börjar skrika. Fråga, som du gör, om han vill ha hjälp. Fortsätter han skrika så tacka för maten åt honom och låt honom gå från bordet. Dels för att man inte gör som han gör och dels för att han uppenbart har ätit färdigt.
Gör så varje gång i minst en vecka.
En sak till som kommer upp i mina tankar. Hur mycket fokus lägger ni på att lillebror ska äta? Finns det möjlighet att han helt kan få lämnas i fred, hur mycket han än gormar (jag vet att det inte är konsekvent mot förra förslaget och ni får göra det ena eller det andra, inte både ock...). Ge honom alltså ingen uppmärksamhet alls, vare sig positiv eller negativ. Äter han så äter han, äter han inte så äter han inte.
/LO
Hur gamla är barnen?
Hur mycket är de med i matlagningen? Delaktiga i det som sker, så att det blir roligt och spännande att äta det man själv varit med och lagat. Övrig social delaktighet, hur ser den ut?
Är lillebror hungrig när det är mat? När var förra måltiden? Mellanmål, dryck?
Vad gör ni när han gör som han gör? Och hur länge har ni varit konsekventa i det beteendet?
Jag funderar vidare... Känner att jag inte har så mycket erfarenhet, men tänker lite högt.
Bra dag, han tar några tuggor, tappar maten och börjar skrika. Fråga, som du gör, om han vill ha hjälp. Fortsätter han skrika så tacka för maten åt honom och låt honom gå från bordet. Dels för att man inte gör som han gör och dels för att han uppenbart har ätit färdigt.
Gör så varje gång i minst en vecka.
En sak till som kommer upp i mina tankar. Hur mycket fokus lägger ni på att lillebror ska äta? Finns det möjlighet att han helt kan få lämnas i fred, hur mycket han än gormar (jag vet att det inte är konsekvent mot förra förslaget och ni får göra det ena eller det andra, inte både ock...). Ge honom alltså ingen uppmärksamhet alls, vare sig positiv eller negativ. Äter han så äter han, äter han inte så äter han inte.
/LO
Lotta, mamma till
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 
Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Vera född januari 2004 Minikurad sommaren 2004 Ivar född juli 2008 Nattmålskurad december 2008Nytt fotoalbum
Gråter i hjärtat.....
Hej!
Tack för ditt svar (och ursäkta för alla stavfel i mitt inlägg).
Lite svar på dina frågor. Barnen är 2,5 år och 5 år och det är den lille som har krånglat från start.
Han hjälper vid 90 % av alla måltider till att laga maten. (Pillar också i sig smakprover under tiden, det går inte att undvika....). Han hjälper även till att hänga tvätt, klippa gräsmattan (även på vintern
), dammsuga, sopa, diska etc....
Vi har börjat att säga tack för maten å hans vägnar när gnället börjar. I dag knuffade han i väg tallriken så fort han satte sig och började gnälla. Tack för maten sa vi och tog ner honom men han fortsätter att gnälla. Vi har låtit honom vänta på sitt rum tills vi är klara för får han titta på Bollibompa så känns det ju som en belöning. I dag gnällde han hysteriskt under hela tiden vi åt och jag grät inombors och kände mig urusel......
Att igorera honom fungerar tills något ramlar av gafflen för då är klagolågen på gång igen.
Vi hade tänkt åka utomlands i sommar men stannar hemma eftersom vi orkar inte med en vecka med gnäll vid varje måltid....
Kram
Tack för ditt svar (och ursäkta för alla stavfel i mitt inlägg).
Lite svar på dina frågor. Barnen är 2,5 år och 5 år och det är den lille som har krånglat från start.
Han hjälper vid 90 % av alla måltider till att laga maten. (Pillar också i sig smakprover under tiden, det går inte att undvika....). Han hjälper även till att hänga tvätt, klippa gräsmattan (även på vintern
), dammsuga, sopa, diska etc....Vi har börjat att säga tack för maten å hans vägnar när gnället börjar. I dag knuffade han i väg tallriken så fort han satte sig och började gnälla. Tack för maten sa vi och tog ner honom men han fortsätter att gnälla. Vi har låtit honom vänta på sitt rum tills vi är klara för får han titta på Bollibompa så känns det ju som en belöning. I dag gnällde han hysteriskt under hela tiden vi åt och jag grät inombors och kände mig urusel......
Att igorera honom fungerar tills något ramlar av gafflen för då är klagolågen på gång igen.
Vi hade tänkt åka utomlands i sommar men stannar hemma eftersom vi orkar inte med en vecka med gnäll vid varje måltid....
Kram
-
Vivi
Vet hur det känns....
Jag har också haft en kille som har TOKSTRULAT vid matstunden. Till slut så löste jag det med att han fick titta på sin favorit DVD när han åt och ENDAST då. Dvs. titta = äta. Det tog ca en vecka och nu går det fin-fint att käka utan DVD.
Lycka Till!
Lycka Till!
Hej sullan!
Jag svarade en pappa för ett tag sen, och klistrar in det svaret här, så får du säga vad du tänker om det (nu gäller det här en mindre pojke men går bra att överföra på ett större barn också
):
Här är mina bästa tips för att befrämja aptiten:
Låt det gå minst 3-3½ timme mellan målen, och då ska det inte serveras annat än vatten OM det ska vara nåt alls!
Låt honom vara med och laga maten, få hacka lite med en smörkniv, hjälpa till att vispa och hälla, gör honom delaktig i matlagninen!
Servera maten upplagd på tallrik, i några olika högar. Maten ska vara delad i plockvänliga bitar, så att han lätt kan stoppa i sig själv.
Lägg fram en sked och / eller gaffel men förväntar er inte att han äter med bestick ordentligt ännu under ett par år!
Lägg er inte i! Prata inte om maten, truga inte, koncentrera er på annat t ex egen mat, läsa en tidning, prata i telefon men sitt med vid bordet.
Peta in en tugga då och då, om ni tycker han får i sig dåligt, men gör det som om det är han som äter och vill han inte ta emot så truga inte!
Inga leksaker!
Innan han får riktig kläm på att äta själv, så kan en skorpa eller liknande, få distrahera. Men det ska vara nåt ätbart, som han kan stoppa i munnen och äta!
Vill han inte äta, så tacka så hjärligt för maten, och lyft ner honom. Inga suckar, trugande eller annat som visar att ni är irriterade, utan konstatera bara att "jaha, du är visst mätt i magen" och låt honom gå! Sitt själva kvar och ät /läs / prata ett tag, och kommer han tillbaka och vill upp så sätt honom i stolen igen, erbjud honom tallriken utan att säga nåt alls - och lämna honom ifred med maten.
Spika ett matschema, med bestämda mattider, och inget alls däremellan! Hojta till om ni behöver hjälp
Här finns en inspirationstråd:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=153
Låt måltiden vara i trettio minuter, sen anses den som avslutad! Så går och kommer han under den halvtimmen så ta inget extra för det
Sist men inte minst: frisk luft! Var ute före både lunch och middag, minst en timme och låt Calle röra sig, för friskluft är toppen för aptiten!
Så - det var mina tips! Jag hoppas att de kan hjälpa er komma på rätt köl!
Jag svarade en pappa för ett tag sen, och klistrar in det svaret här, så får du säga vad du tänker om det (nu gäller det här en mindre pojke men går bra att överföra på ett större barn också
):Här är mina bästa tips för att befrämja aptiten:
Låt det gå minst 3-3½ timme mellan målen, och då ska det inte serveras annat än vatten OM det ska vara nåt alls! Låt honom vara med och laga maten, få hacka lite med en smörkniv, hjälpa till att vispa och hälla, gör honom delaktig i matlagninen! Servera maten upplagd på tallrik, i några olika högar. Maten ska vara delad i plockvänliga bitar, så att han lätt kan stoppa i sig själv. Lägg fram en sked och / eller gaffel men förväntar er inte att han äter med bestick ordentligt ännu under ett par år! Lägg er inte i! Prata inte om maten, truga inte, koncentrera er på annat t ex egen mat, läsa en tidning, prata i telefon men sitt med vid bordet. Peta in en tugga då och då, om ni tycker han får i sig dåligt, men gör det som om det är han som äter och vill han inte ta emot så truga inte! Inga leksaker! Innan han får riktig kläm på att äta själv, så kan en skorpa eller liknande, få distrahera. Men det ska vara nåt ätbart, som han kan stoppa i munnen och äta! Vill han inte äta, så tacka så hjärligt för maten, och lyft ner honom. Inga suckar, trugande eller annat som visar att ni är irriterade, utan konstatera bara att "jaha, du är visst mätt i magen" och låt honom gå! Sitt själva kvar och ät /läs / prata ett tag, och kommer han tillbaka och vill upp så sätt honom i stolen igen, erbjud honom tallriken utan att säga nåt alls - och lämna honom ifred med maten. Spika ett matschema, med bestämda mattider, och inget alls däremellan! Hojta till om ni behöver hjälp Här finns en inspirationstråd:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=153
Låt måltiden vara i trettio minuter, sen anses den som avslutad! Så går och kommer han under den halvtimmen så ta inget extra för det Sist men inte minst: frisk luft! Var ute före både lunch och middag, minst en timme och låt Calle röra sig, för friskluft är toppen för aptiten! Så - det var mina tips! Jag hoppas att de kan hjälpa er komma på rätt köl!
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)-
kattklo
Hej!
Har du läst min tråd:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=17749
Karla har i många dagar nu gråtit när det är matdags. Hon vill gå och sova istället säger hon. Det som funkar för tillfället är att inte nämna mat eller ätande utan bara be henne sitta med ett tag och konversera.
Hon kan nämligen inte motstå att få bubbla loss. Idag blev det tre bitar gurka och en kycklingbit stor som en tesked.
Nåväl. Vad jag har lärt mig under den här resan med K, och vad jag lär mig på nytt varje dag är att det handlar om att släppa.
Släppa alla egna känslor av prestige, besvikelse, ORO... vad det än må vara.
För dom tar er ingenstans. Annat än möjligen bakåt.
Kram katten
Har du läst min tråd:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=17749
Karla har i många dagar nu gråtit när det är matdags. Hon vill gå och sova istället säger hon. Det som funkar för tillfället är att inte nämna mat eller ätande utan bara be henne sitta med ett tag och konversera.
Hon kan nämligen inte motstå att få bubbla loss. Idag blev det tre bitar gurka och en kycklingbit stor som en tesked.Nåväl. Vad jag har lärt mig under den här resan med K, och vad jag lär mig på nytt varje dag är att det handlar om att släppa.
Släppa alla egna känslor av prestige, besvikelse, ORO... vad det än må vara.
För dom tar er ingenstans. Annat än möjligen bakåt.
Kram katten