Frågor inför start av SHN kur, 18 månaders kille (adopterad)

[charlottems]

Hej, första gången jag skriver på forumet. Blir lite långt men jag hoppas ni har tålamod..=) Jag och min man läser och läser nu inför start av SHN kur och tanken är att vi ska köra igång på måndag. Vår son är då precis 18 månader.
Han är adopterad från Korea, kom till Sverige för ca ett år sedan och har förgyllt vårt liv sen dess! Han är en guldklimp utan dess like!

Vi har några funderingar som ni kanske kan hjälpa oss med, men först lite kort om hans rutiner idag.

I dagsläget sover han helt OK men vi har vant honom vid att vi är hos honom när han somnar och även att vi "hjälper" (eller stjälper...hmm..) honom att somna om när han vaknar till på natten. Men det innebär att hans natt blir lite upphackad - och även vår.. Hans rutiner ser ungefär ut så här:

6-7:30 Vaknar (varierar alltså men vi väcker honom om han sover till 7:30)
7:30-8:00 Välling (försökt att introducera vanlig frukost men det verkar som han inte vill ha det)
11:00 Lunch
ca 12-12:30 Somnar
ca 15-15:30 Vaknar (om han sover i spjälsäng. I vagnen sover han endast en timme)
ca 15:30-16:00 Gröt eller yogurt, frukt
18:00 Middag
20:00-20:30 Välling
20:30-21:00 Somnar (brukar vakna till mellan 1-4 ggr/natt)

Vår tanke är att i stort hålla schemat men försöka förlänga sömnen på natten (somna 19:30 och vakna 7:00) och korta ner sovstunden på dagen till 2 timmar samt att ha mer exakta tider. Nu är tiderna lite flytande beroende på när han vaknar på morgonen. Han sover i egen säng men vårt rum och vår tanke är att flytta sängen till hans eget rum när vi börjar med kuren.

Till våra funderingar:
- Tror ni vi behöver agera på ngt speciellt sätt med tanke på att han är adopterad? Spontant så tror inte vi det men det vore intressant att höra om ngn annan har funderingar kring det.
- Ang dagsluren:
1) Måste den vara antingen i vagnen eller sängen?
2) Ska man använda verktygen även när han somnar i vagnen? I dagsläget så tar det några minuter för honom att somna i vagnen när man drar den - behöver vi göra annorlunda?
3) Om han vaknar tidigare än planerat - ska man ändå hålla tiden för nattsömn? Just nu anpassar vi den tiden efter hur hans dagslur (dvs vaknar han tidigare går han och lägger sig tidigare och tvärtom)?
4) Ibland somnar han i vagnen på vägen hem - men så flyttar vi över honom till sängen när vi har kommit hem. Han störs inte av det - är det OK eller rör vi till det för honom?

Tacksam för alla tips, råd och svar!! stort tack!

[miar70]

Hej charlottems och välkommen hit till forumet

Och grattis till lille sonen

Ska se om jag kan hjälpa dig lite med dina funderingar

Först en tanke kring ert schema:
Jag tycker absolut att han ska fortsätta få välling på morgonen, den kan han ha kvar i flera år till. Men jag skulle lägga till en frukost efter vällingen, när du äter t ex! Kanske äter han inte så mycket, men en macka att pilla med själv brukar vara poppis!
Och sen tycker jag personligen att natten ska börja senast 20.00 och då kan ni ha natt 20.00-07.00 och dagvilan blir då 2½. Väljer ni 12 timmars natt blir det 1½ på dagen. Så där får du fundera på vad som passar bäst i er familj!

Jag har tyvärr ingen erfarenhet av att kura ett adopterat barn, men min syster har en gosse som är adopterad (från Colombia). Nu är han iofs arton år, men han sov alltid i egen säng i eget rum när han var liten, och det var aldrig några problem.
Det jag minns att de tänkte speciellt på med honom var att lägga mer tid på anknytningen, så han gick aldrig på dagis utan var hos dagmamma de timmar de behövde barnomsorg. Men just kring sömnen hade de inga speciella funderingar, utan tänkte nog mest att sova gott måste man ju få göra även om man rest långt till sina föräldrar.

När man kurar och under tiden kuren sätter sig är det allra bästa om man har en bestämd sovplats åt barnet för daglurarna. Mina barn har alla sovit dagvilan inne, både pga att det passar mig bättre och att de sovit bättre inne.
När tiderna väl sitter kan man sen låta barnet sova i vagn om man vet att det är nåt särskilt man ska göra och inte kan vara hemma.
Men jag vet också att många här på forumet har vilan i vagnen trots att barnet är äldre, så här måste du helt enkelt fundera på vad som passar er bäst

Man lär barnet att somna när vagnen står stilla, man vagnar och går med ramsan när barnet lugnat sig. Sen kan man gå iväg med vagnen när barnet sovit i tio minuter om man vill.

Tiderna håller man benhårt under kuren. Tänk hela tiden att du ger honom förutsättningarna för att sova, och räkna inte sovtiden! Håller man bara tiderna så kommer han snart att sova sina timmar.

Visst kan man bära in från vagn / bil, men just under kuren så tycker jag ni ska göra allt för att hålla centrum stilla och låta honom somna där han ska vakna, och på samma plats alla dagar! Allt för att inte förvirra, och för att ge klara besked.

Jag måste säga att jag tycker det är jättespännande att få följa er kurning här, och tänk vilken hjälp du kan vara till andra som adopterat!

Kram och lycka till!

Mia

[charlottems]

Tack för snabbt svar! Fantastisk service och ett enormt stöd! Nu har det klarnat lite mer kring dagsluren!

Klokt att erbjuda lite frukost också. Han gillar nog att mumsa lite på en macka eller så. Ska absolut testa det.

Återkommer med utvecklingen - det ska bli riktigt spännande att se hur det går. Han är en bestämd liten rackare så vi antar att han kommer ge oss en utmaning. Men den tänkte vi anta!=)

Vi har säkert fler frågor innan dess också! Ha en bra kväll!!

[miar70]

Som sagt, det ska bli jättespännande att få ta del av er resa på ett litet hörn här

Kram!

[TorpSara]

Vår tanke är att i stort hålla schemat men försöka förlänga sömnen på natten (somna 19:30 och vakna 7:00) och korta ner sovstunden på dagen till 2 timmar samt att ha mer exakta tider.

jag tror Miar70 läste lite fort. Det här är också toppentider! :thumbsup:

[miar70]

Jag gjorde visst det. Läste för fort Men det där förslaget ser toppenfint ut!

[charlottems]

Hej igen, några ytterligare funderingar inför måndagens start! Vår son är van vid att sova på mage men med rumpan i vädret samt att han nästan alltid har huvudet vänt mot oss när vi lägger honom. Det går att få honom att ligga på mage med benen utsträckta men han lär bli arg. Går det att låta honom ligga som han vill eller rör vi till det för honom alternativt försämrar förutsättningarna för att kuren ska fungera? Vad säger ni?

Sen tror jag att det är jättesvårt att få honom att vända huvudet åt andra hållet (som kommer krävas om han inte får titta på oss). Han är trots allt ganska stark och jag tror att det kommer vara svårt för oss att fysiskt tvinga honom att vända huvudet. Hur ska vi agera här?

Han sover som sagt i vårt rum nu - är det bättre att vänta till måndag (när vi tänkt sätta igång) med att flytta hans säng eller kan vi göra det redan i kväll? Finns det ngn fördel att han sovit i rummet några nätter innan vi börjar kuren?

Stort tack för hjälpen!!

[Susanne G]

Hejsan!

Han kan ligga som han vill. Rumpan upp i vädret är väl ett jätteskönt sätt att sova på. Att sträcka ut benen och vända huvudet är beskrivning av hur man lägger ett spädbarn tillrätta. Appliceras inte på en sådan stor gosse.

Jag tycker ni ska flytta honom samma dag som han ska kuras. Då blir liksom allt en nystart. Ni kan göra det under pompa och ståt. Låt honom vara med hela tiden och bära saker och bädda sängen.

Lycka till!
Susanne

[charlottems]

Hej! Kurandet är i full gång (vi hade tänkt att börja i måndags men vår son hade feber så vi började idag istället) och ytterligare funderingar dyker upp!

Har läst ytterligare på forumet och är nu lite orolig för att vi faktiskt började med att göra fel... hmm..

Läste att man under första natten alltid ska börja om från början (dvs med beskedet) så FORT barnet skriker. Det gjorde inte jag. När jag la ner A så låg han helt lugn men reagerade naturligtvis mkt när jag ramsade ut mig. Då skrek han väldigt så jag gick in och lade honom tillrätta och buffade en kort stund. han lugnande sig ganska snabbt så jag ramsade ut mig. Detta upprepades kanske tre gånger. Sen avvaktade vi - han skrek men det var inte av rädsla utan mer argt. Jag ramsade (påminnelse) och det var tydligt att han lyssnade på ramsan även om han började skrika igen. Men det avtog ganska snabbt och övergick till mer till stötvis klagande (dvs inte alls rädd utan mer irriterad). Sen jobbade jag bara med påminnelse och bekräftelse - dvs gick inte in igen - tills han somnade. Det tog ungefär 1,5 timme från att jag hade lagt honom så det pågick ett tag innan han somnade. Skulle jag ha agerat annorlunda - dvs gått in och givit besked direkt när han skrek?

Jag tycker han var så duktig som faktiskt somnade själv för första gången! Och utan napp..! Liten pärla.

En ytterligare fråga om dagsvilan: Är det viktigt att jag gör det som tar de två första nätterna eller kan min man köra dagsvilan (vi kör det hemma under kuren)? Antar att man gör på samma sätt som när man lägger för natten?

Stort tack!!

[Susanne G]

Hej Vad härligt att ni kört igång. :thumbsup:

Under första natten är ju inte ramsan inarbetad än så det kan vara svårt för barnet att förstå vad den betyder. Men nu är ju första natten till ända så nu blickar vi framåt. Tycker ändå det låtet som att ni gjorde ett bra jobb och var lyhörda för hans skrik/gråt.

Anna rekommenderar att samma kurare tar de 2 första nätterna men på dagvilan spelar det inte ngn roll. Kör ni med pappa på dagen.

Lycka till inatt!

[charlottems]

Ok! Det var ju kanske inte så bra. (= Det var kanske därför han reagerade lite negativt när han nu skulle lägga sig? När vi skulle säga godnatt till pappa (vilket alltid har gått hur bra som helst tidigare - han har aldrig tyckt det var tråkigt eller obehagligt att lägga sig i sängen) idag så blev han ledsen och ville att pappa skulle ta honom. Från att vara väldigt glad innan. Men det gick OK även om det var ingen superglad kille som jag la i sängen.

Första natten gick bra (när han väl hade somnat dvs..=) - han sov som en stock och vaknade inte en enda gång! Nu är även andra dagen slut - det är rätt tufft måste jag säga. Det tog en timme för honom att somna på dagen och ca 45 minuter nu på kvällen (vilket iof är en klar förbättring från gårdagens läggning). Många protester men det verkar som han lyssnar till ramsan. Han blir tyst när jag ramsar men sen reagerar han igen. Jag tycker att det ibland är svårt att avgöra om han "bara" protesterar eller om han är ledsen/rädd. Det skär lite i hjärtat men vi försöker hitta balansen och bara gå in när vi känner att han är ledsen. Men det är inte utan att vi är lite rädda över att göra fel och göra honom orolig istället för trygg....kramar charlotte

[miar70]

Det känns som om ni är väldigt lugna och sakliga, och DET underlättar enormt!

Just daglurarna har en benägenhet att krångla ett tag, så där kanske ni ska ge honom lite extra stöd i form av solfjäder tycker jag!
Lägg också extra krut på skrattet till go´nattet även dagtid!

Lycka till!

[charlottems]

Hej, vi är mitt i kuren och det är tydligt att det funkar då han somnar själv (efter ett tag) och sover i stort sett hela natten! La honom precis för lunch och det tog "endast" 10 min för honom att somna. Han är verkligen riktigt duktig med tanke på hur hans vanor såg ut tidigare!!

Men av någon anledning känns det lite tungt och jag har iite oro så jag tänkte bara stämma av med er som har mer erfarenhet och kloka tankar.

Första natten gick bra - sov igenom hela natten (beskrivit tidigare - vi använde oss däremot mer av ramnsan än beskedet vilket kanske inte var så bra) och andra gick också OK. Igår (dvs tredje natten) tog det ungefär lika lång tid för honom att somna (ca 40 minuter) med protester även om de var lägre och mindre påtagliga än tidigare. Däremot vaknade han 3 ggr - han svarade på ramsan och somnade om själv men vid ett tillfälle skrek han (vilket han alltså inte varit de två tidigare nätterna). Idag gick det bra att lägga honom på dagen - det tog ca 10 minuter med en påminnelse och sen bekräftelse. Så på nått sätt så känns det som att det går åt rätt håll när det gäller hans sömn MEN om vi läser i boken så har vi absolut inte nått de resultat som beskrivs där. Skiljer det sig mkt då han är något äldre?

Sen har vi även några funderingar:

- Skrattet till gonattet är svårt att framkalla. Vi har kört det tidigare (innan kuren) och då har det inte varit några problem. Vi har försökt allt men han är väldigt allvarlig och småler på sin höjd. Vi gör allt han brukar gilla i form av bus och lek men det funkar inte. Det gör mig lite orolig. Vad säger ni?
- När vi går ut så börjar han skrika direkt och reser sig upp. Han kan vara dåsig efter solfjädern och så trycker vi till och går ut med ramnsan så reagerar han direkt. Brukar det vara så?
- När vi lade honom tidigare så gick det fortare för honom att somna. Nu vet vi att det inte är ett bra sätt för honom att somna (dvs att vi sitter bredvid och klappar på honom till sömns) men själva läggningen har blivit mycket krångligare och tar dubbelt så lång tid innan han somnar. Det känns som vi nu har skapat ett nytt problem dvs att det tar längre tid för honom att somna nu än tidigare. Vad säger ni?
- Idag på dan har han varit väldigt avvaktande (och började gäspa redan vid 11-tiden..). Lite som om han bara iakttar och inte deltar. Han har alltid varit en försiktig kille men det här känns annorlunda. När vi var i lekparken ville han inte leka med ngn annan än mig vilket inte "stämmer" med hans vanliga beteende.

Nu blev det väldigt negativt vilket inte var meningen. Han äter som en häst (igår fick vi knappt över pjamaströjan över magen för han hade ätit tre portioner!) och som sagt - sover fler timmar än tidigare. Jätteskönt för den lille älsklingen! Men trots det har vi lite oro i magen och vill därför höra med er. Vad säger ni? Några tips och råd på vägen? Stora kramar!

[miar70]

Hej

Vad roligt att läsa om era framsteg!

Du har så rätt i att det oftast tar lite längre tid för äldre barn att komma framåt i kuren, inte alltid, men det är vanligt! Skynda långsamt stämmer rätt bra på äldre barn .

Det viktiga är att ni föräldrar känner att ni är trygga i kuren, för då förmedlar ni den känslan till sonen.
Har du läst tråden om attityden? Jag tror den passar dig bra!
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252

Sen till dina funderingar, ska se om jag kan hjälpa till att tänka lite:

Det är många som har problem att få till skrattet till go´nattet, och det är lätt att det blir FÖR ansträngt, man slår nästan knut på sig själv och det är kanske inte så lyckat.
Superkul härhemma är att vi jagar varandra, jag är "spöke" och jagar barnen, men en förälder kan hålla i barnet och springa och så kommer monstret efter och jagar och biter i fötterna .
Kurragömmma är kul, gärna med lite BUUU när man hittar/hittas.
Och så att mamma och pappa busar med varandra kan också vara väldigt kul!
Börja gärna lite tidigare än ni brukar med skrattet, och gör det mera avslappnat!
Det kommer, och jag tror att han känner er oro lite, för ni "vet" att det inte brukar funka! Låtsas att klockan är ett på dagen när det ska busas

Nu har ni kommit så långt i kuren att ni ska lägga ner, solfjädra kort, max tio sekunder, och gå sen med en väldigt GLAD och PUNKTSÄTTANDE ramsa, dra den sammanhängade och lämna inget tvivel när du säger den! Se till att den når fram, och här gäller det att hitta magstödet!
Och gå bort från dörren, gå iväg och gör något direkt, varför inte dammsuga lite
Eller prata högljutt med din man, sätt på lite musik - han ska kännna att livet fortsätter därute när han sover, han ska höra att ni vaktar och finns! Att fastna vid dörren och lyssna är att be om mer gråt, så bort och iväg och gör nåt väldans viktigt!
När ni känner att nu jäsiken är det dags att gå in - DÅ ramsar ni en omgång!

Insomningarna kommer att gå fint! Snart, det lovar jag! Ha bara målet för ögonen, så ska ni se att han snart är en Säker Sovare, som kommer att njuta av att få lägga sig, och njuta av att få somna och sova! Lite mer tid och tålamod

Och så får vi inte överanalysera gossen - en del dagar vill man helt enkelt ta det lite lugnare, en del dagar orkar man inte vara mitt i elden! Att ni finns där som ett fast centrum för honom, dit han kan komma och tanka energi och närhet, är precis det han behöver nu. Just det här att leka MED andra barn komer inte förrän i treårsåldern, innan dess leker barnen BREDVID varandra!

Jag tycker ni ska släppa er oro i magen och istället slå er för bröstet och vara stolat och glada över att ni ger er son en gåva för Livet - god nattsömn! Jag är helt säker på att man befäster sovvanor redan som liten, så en dag kommer han att tacka er i ord!

Som en avslutning på mitt maratoninlägg vill jag be er läsa AW:s januarikrönika för att ge er lite mer pepp:
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet

Kram Mia

[charlottems]

Tack för jättebra svar! Mer attityd och säkerhet helt enkelt! Och som du säger - tålamod.

kramar!